H. 2 A TOMTEN
En gräsgäld som Lundby sockens utjord -> Gräsgäldshemmanet Amundstorp Tomten -> Tomten F. (G1) -> Tomten 6:1 -> Amundtorp 6:1 med särskilt namn; Tomten
idag adress; Norra Lundby Tomten - utgörande 1/16 mantal
idag adress; Norra Lundby Tomten - utgörande 1/16 mantal
Tomten 1970
Tomten blev till som ett hemman genom att en gräsgäld i Lundby sockens utjord fick ge plats för en laga skiftesutflyttad gård från Amundstorps by
På karta 1960 ser man att ladugården och uthus vid tiden för kartan hade en placering öster om boningshus och lillstuga nära gränsen mot Källegården.
På kartan från 1877 nedan - nästan 100 år tidigare - ser man att den första ladugården på denna mark tilldelad i Lagaskiftet, byggd 1846, byggdes med gaveln mot och nära Broddetorpsvägen.
Den allra första ladugården för Tomten låg på Trädgårdstomten i Amundstorps by i början av 1800-talet, just norr om det som idag är Alekärrsvägen avgränsat av bäcken i norr.
Kartan visar inte hur marken för Tomten växt fram från olika "Tomter", dvs olika spridda gräsområden i Amundstorps bys utkant som gick att skörda hö från och använda till bete. Markområdet på 1960-talskartan för Tomten tillkom som en sammanläggning och tilldelning vid Laga skifte 1846 - 1856.
Kort historik för 1600-1800-tal
I de första stegen i Tomtens tillblivelse hade säkert byn, eller någon/några gårdar, att betala kronan för användande av dessa markstycken utanför byn till höbärgning och/eller bete. För Tomtens räkning visar dokument från 1700-talets slut att gräsgälden (avgiften) betalades i "Smör".
Efter användandet som ren gräsgäld bebyggdes en markbit med hus och ladugård och "tomterna/markerna" samlades ihop till ett hemman, vilket då kallades ett gräsgäldshemman. Detta hemman fick då ytterligare en avgift genom en kronoskatt utöver gräsgäldsavgiften. Bebyggelsen med boningshus och ladugård för gräsgälden gjordes på tomtmark närmast Amundstorps by, senare kallad Trädgårdstomten utmed bygatans nedre del. Se karta från 1794 nedan!
Genom att gräsgälden från början inte ingick i bymarken, blev man tvungen att "inrotera" detta som ett hemman och mantalsätta den inom Amundstorps by, vilket troligen gjordes under första halvan av 1700-talet.
Det var kostnaderna för hållande av ryttare för Västgöta Regemente som gården fick vara med att dela på tillsammans med stomhemmanen. För att klara detta fick man ett område på Kronomark vid bergskanten som man fick hålla som Ryttar Boställe för N.o 14 Västgöta Regemente - marken blev knuten till Tomten och användes som Ryttare N.o 14's Boställe till 1800. 1811 upphörde Västgöta Regemente som Kavalleriregemente och Ryttarna behövdes inte längre, utan ersattes med infanterisoldater. Då tog stomgårdarna över boendet och skapade ett annat soldattorp inom roten.
1803 tilldelades den förra Ryttar Boställes-marken till Tomten 1/16 mtl av Kronan vid storskiftet av Kronoparken Billingeliderna. Därefter blev denna 'tilläggsmark' vid bergets kant ett regelrätt torp under Tomten och eftersom dess förste torpare 1812 hette Dahlgren, namnades det Dahlgrenstorp. Troligen köptes torpet redan nu som förpantning* på 99 år såld av Tomtens ägare.
Tomten var inte särskilt bärkraftigt som gård och efter förpantningen av Dalgrenstorp ägdes grundhemmanet av hemmansägare som inte bodde på gården. Byggnaderna på Trädgårdstomten sköttes inte och fick förfalla till den grad att de vid värderingen under Laga skiftet 1846 helt hade försvunnit från platsen och bara Trädgårdstomten återstod!
Då hade Dahlgrenstorps ägare, Jonas Svensson 'Knopp', redan arrenderat markerna och köpte 1846 också hela Tomten 1/16 mantal. 1846 samlades så alla till Tomten tillhörande markbitar i det laga skiftet till en sammanhängande markremsa utmed Broddetorpsvägen som redan var i Tomtens ägo - se kartor ovan och nedan! - dvs även inklusive förpantningen Dahlgrenstorp (vars ägare nu alltså också var Tomtens ägare).
I ortsnamnsregistret står följande; Tomten, bebyggd utjord i Amundstorps by. Påstås i bygden vara 1/8 mantal.
(Lundvall 1928)
I jordregistret kallas marken en gräsgäld* i Lundby sockens utjord - senare bebyggd gräsgäld - ett gräsgäldshemman.
*Gräsgäld = avgift till kronan för rätt till höbärgning och bete å ödeshemman, dvs obebyggd mark.
* Förpantning = köp av en nyttjanderätt genom avtal för mark och ev. byggnader - grundägan kvarstår hos säljarens hemman - här då Tomten.
Ur svenska Gods och Gårdar 1942
Dahlgrenstorp var alltså ett torp under hemmanet Tomten i Amundstorps gamla by i Lundby. Före skiftet låg den som en förpantning uppe vid berget ovanför Överstegården ett bra stycke på gammal Kronomark.
1846 byggs först ladugården här nere vid vägen av Jonas Svensson som sedan 1846 äger både förpantningen och hela grundhemmanet Tomten 1/16 mantal (ibland satt till 1/8 mantal). Han flyttar också förpantningslägenheten Dahlgrenstorp enligt beslut i Laga skiftet, som på sätt förblir en särskild 'juridisk' enhet inom Tomten 1/16 mantal - han väljer att placera ett "Dahlgrenstorp" mitt på ägorna, där sedan Tomtebo växer fram.
Här markerat med rött för marker, boningshus och ladugård. Marken vid Skolhuset tillhör 1877 också Tomten 1/16 mtl, även om den är bortlämnad med nyttjanderätt för skolhus sedan 1846.
Förpantningen Dalgrenstorp köptes av Sandblad år 1884 som flyttade hit med sin fru och ena dottern - se boende på Tomten!
Tomten 1600-tal:
- Tomten kallades tidigt ibland Tomterna då den bestått av olika delvis sammanhängande gräsmarker (tomter) på Kronomark som utjord i Lundby socken i huvudsak förlagda utmed gamla vägen till Varnhem.
- Tomtens gräsmarker användes endast till slåtter, möjligen bete, och genom avtal med Kronan fick man använda dem som slåttermarker mot avgift - en s.k. gräsgäldsskatt, vilken skrevs in i jordaboken - för Tomten står avgiften under 1700-talet som en skatt i Smör!
- Tomtens gräsgäld kom att bebyggas på vad som senare kallades Trädgårdstomten vid byvägen för Amundstorps by (idag nära och norr om Alekärrsvägen) och de olika markbitarna kallades då sammantaget ett Gräsgäldshemman - den behöll då gräsgäldsskatten (Tomtens gräsgäld var alltså satt i smör), men fick också ett tillägg med Kronoskatt för att den brukades som bebyggt hemman - den skatten sattes i jordaboken till 1/8 mantal.
- Tomten - ett gräsgäldshemman på 1/8 mantal (eller ofta skrivet som 1/16 mantal) levde kvar som begrepp för marken i jordaboken ända in i det nya jordregistret, senare fastighetsregistret - se lagfart nedan 1834.
- Tomten inroterades i Amundstorps rote under mitten av 1700-talet och tilldelades en mark på Kronomark uppe vid bergskanten som roten befolkade med Ryttare för Västgöta Regemente, Gudhems Kompani N.o 14 - den marken med byggnader blev på så sätt en tid under 1700-talet Ryttare Boställe
- Ryttare Bostället användes aktivt för Ryttare under 1700-talet så länge Västgöta Kavalleri Regemente fanns kvar som kavalleri, varefter det övergick till att vara ett torp under Tomten 1/8 mantal och soldattorpet N.o 14 förlades utanför Tomtens marker - se boende enl husförhörslängd nedan!
- Tomten får vid skiftet av Billingeliderna del i Allmänning vid Öfverstegårds äng, vilken del alltså räknas till Tomten och som senare kommer att bebyggas och höra till Tomten i husförhörslängder - se bild!
- Tomtens torp vid bergskanten ovanför Amundstorps by befolkades oftast med avskedade soldater och säljs av Tomtens ägare 1812 som en förpantning (nyttjande- arvs- och försäljningsrätt) på 99 år (med avslut 1911)
- Tomtens hemman 1/8 mtl i övrigt förfaller under första hälften av 1800-talet och både hus och ladugårdsbyggnader är borta fram till Laga skiftet 1846
- Den förste ägaren av torpförpantningen ger också dess namn - Dahlgrenstorp - 1:e ägaren hette Christopher Dahlgren och levde här mellan 1812 - 1834
- 1831 inträffar en katastrof för dåvarande ägarfamiljen för Tomten med ägaren Anders Andersson, född 1805 enligt not; "1831 dömd till 66 2/3 Rder som böter för Fjerdingsmans öfverfallande i tjensten. Dömd för 3je resan stöld." Vilket i allt resulterat i att han nu "finnes på Långholmen vid Stockholm."
- 1839 köper Jonas Svensson 'Knopp' förpantningen Dahlgrenstorp. Dahlgrenstorparen tar över odlingen av hela Tomten i övrigt, eftersom det är på Dahlgrenstorp byggnaderna finns att bo i och ladugård med fähus, logar och lador, svin - och hägnskjul är uppförda
- Dahlgrenstorps övertagande av Tomten fullföljs fullt ut 1846 då Jonas Svensson också formellt köper hela Tomten 1/8 mantal, dvs även grundägan till sin egen förpantning - se köpekontrakt nedan!
- 1846 har Dahlgrenstorpsförpantningens ägare dvs Tomtens ägare, Jonas Svensson, byggt en ny ladugård vid Varnhemsvägen på Tomtens nya marker enligt 1846 års laga skifte och boningshuset följer strax därpå - dagens Lillstuga 1850.
- 1846-1847 undantas ett stycke mark från Tomten 1/16 mtl, genom arrendeavtal med Jonas Svensson, som nyttjanderätt för Amundstorps folkskola i hörnet snett mot Himmelskällan vid Ulunda gårds gräns och folkskolan för Varnhem - Lundby skoldistrikt byggs alltså i Amundstorp
- 1855 byggs nya byggnader på mittdelen av Tomtens nya ägor utmed landsvägen till Varnhem (senare 1919 avstyckat som Tomtebo) de kallas nu Dahlgrenstorp - och de hyrs till att börja med ut till en Kronorättare senare Häradstjänare, Jonas Larsson Lundgren, född i Lundby 1817, som bor här till och med 1860
- 1872 den 3 maj avdelas Tomtens byggnader med tomt från Tomten 1/8 mantal och dessa ägodelar blir 7/64- dels mantal Tomten - ägarna blir Anders August Förberg och hans hustru Märta Förberg men ägan ingår även fortsättningsvis i Tomten 1/16 mantal
- 1876 benådas mördaren Johannes Sandblad (Mordet i Bäckedalen) och först bosatt på Tomten i Skarke (Obs! alltså Tomten i Skarke by) fortsätter han en verksamhet som möbelsnickare, troligen direkt i Dahlgrenstorp (senare Tomtebo) ganska snart efter frigivningen - en sömmerska, Sofia Hajahn, skrivs i alla fall på Dahlgrenstorp fr o m 1881
- 1884 den 21/11 köper Johannes Sandblad, född i Berg 1827 den 14/7 förpantningen Dahlgrenstorp under Tomten av Anders Förberg och hans hustru - Sandblad flyttar in med hustru och en dotter från Tomten, Skarke, där han hyrt - han vidareutvecklar verksamheten med flera sömmerskor och efterlämnar vid sin död ett stort "möbelarv" både på Dahlgrenstorp/Tomten och i gårdarna runt i trakten
- 1890 uppförs ny ladugård öster om dåvarande mangårsdbyggnaden - dvs idag Lillstugan.
- 1894 upplåter makarna Förberg mark till Lundby Kristna Förening för bygge av Missionhus - vilket konfirmeras via inteckning om arrende på 49 år för föreningen i Tomten 6:1 om 214 kvadratmeter år 1898 - se avsnitt!
- 1895 skall nuvrande boningshuset för Tomten ha uppförts på samma plats som en tidigare uppfört bostadshus - se karta 1877.
- 1898 den 31/3 dör Hemmansägaren för Tomten 1/8, Anders August Förberg, född i Varnhem 1840 den 4/9
- 1899 den 30/6 dör Sandblad och förpantningen Dahlgrenstorp inlöses av Förbergs hustru (Dahlgrenstorp försvinner i o m inlösen av förpantningen!) - Sandblads änka, flyttar in som hyrande i Lillstugan och bor där till sin död 1905 - se foto!
- 1901 bosätter sig den första handlanden på Dahlgrenstorp eller (senare kallat) Tomtebo - hyrs nu ut som handelsplats - affär - och den första handelsidkaren kommmer dit 1901 - förutom den handel med möbler som skett under hela slutet av 1800-talet genom möbelsnickaren Sandblad. Den första handlaren blir: Handelsidkerskan Hilma Albertina Falk, född i Häggum 1858 den 23/4 - in 1901 den 11/10 - ut Växsjö 1904
- Efter maken Anders August Förbergs död 1898 arrenderas Tomtens mark ut till Millomgården, Amundstorp en tid i början av 1900-talet
- Ny arrendator under denna tid för Tomten 1/8 mantal blir därefter handlanden Carl August Blomqvist, född i Varnhem och flyttar nu in som boende i Dahlgrenstorp - senare kallat Tomtebo
- 1905 dör Sandblads änka, Maja Stina Andersdotter, inhyrd i Lillstugan och epoken Sandblad på Dahlgrenstorp Tomten är nu slut - epoken Blomqvist tar sin början som en fortsättning på Förbergsepoken
- 1906 den 1/4 gifter sig Carl Blomqvist med Förbergs dotter, Märta Augusta Förberg, född av dottern till Jonas Svensson'Knopp', dvs dotterdotter till den "förste ägaren av Tomten efter laga skiftet 1844, Jonas Svensson "Knopp" - på så sätt ges gården släktkontinuitet sedan 1839 och även framöver!
- 1906 Carl Blomqvist blir på så sätt nu hemmansdelägare för Tomten 1/8 mtl och han flyttar in hos sin hustru i boningshuset för Tomten, där också änkan Förberg lever i sterbhuset med en dotter - gårdens ägande är nu alltså uppdelad på flera släktingar
- 1916 den 12/7 dör änkan Märta Kristina Förberg, född Jonsdotter i N. Lundby 1840 (76 år gammal)
- 1918 vid arvskifte 17 oktober fördelas lagfartsägorna från 1872 för Anders August Förberg med hustrun Märta Kristina Förberg. De fördelas till barnen Karl Förberg, Anna Förberg, Samuel Larssons hustru Maria Elisabet Larsson, född Förberg och Karl Blomqvists hustru Märta Augusta Blomqvist, född Förberg - med lagfart den 16 januari 1919 1/32 mtl Tomten för var och en.
- 1919 köper Karl och Märta Blomqvist samtliga andelar utom den redan ägda - lagfart den 17 januari 1919
- 1919 avstyckas Tomtebo från Tomten och blir en egen fastighet - se rubriken G. 2 c Tomten - Dahlgrenstorp Tomtebo
- 1920 dör Carl Blomqvist bara 56 år gammal och hustru och söner ärver honom
- Änkan Märta Augusta Blomqvist och de båda sönerna Allan och Bertil Blomqvist tar över gården Tomten som ägare härefter - Bertil Blomqvist är den som stannar på gården
- 1927 avgörs av Kungl Majt en lång strid om inlösen av gamla folkskolan med Nyberg och Blomqvist som parter - där Nyberg får lov till inlösen enligt ensittarlagen och Tomten förlorar så denna mark.
- Tomten består härefter av kvarvarande delar av den forna 1/16 mantal (1/8 mantal) stora Tomten
- 1936 dör Carl Blomqvists hustrus syster, Anna Kristina Vilhelmina Förberg
Amundstorps bys hustomter 1794
På kartan 1794 kan man se att följande Gårdsnamn är utmärkta:
A. = Öfverstegården a 1 mtl förmedlad till 1/2
B. = Öfverstegården b 1 mtl förmedlat till 3/4 mtl
C. = Kiellegården 1 mtl förmedlat till 1/2
D. = Millomgården 1 mtl
E. = Nederstegården 1 mtl förmedlat till 3/4 mtl
F. = Tomten, en utjord med hustomtens ladugård delvis i sin inhägnade råggård
- här utmärks Tomtens hustomt med rött och innehåller 1794 både boningshus och ladugård.
Ett gräsgäldshemmans historia:
Tidigare har Tomten i jordeboken benämnts som en Gräsgäld *, dvs tidigare obebodd delvis öde mark tillhörande Kronan, men till slåtter brukad, för vilken slåttaren enligt kontrakt betalade viss kronoskatt. Kallas tidigt för 'utjord i Lundby socken'. Har 1834 blivit ett "Gräsgäldshemman" i handlingarna- se lagfart nedan!
Gården hade ingen bärkraftighet och redan 1846 var alla byggnader borta från Trädgårdstomten vid byvägen! Den enda enhet som fungerade med jordbruk var förpantningen Dalgrenstorp, som på så sätt avskilts från Tomtens utmarker, men ändå ingick i grundägan.
Husen på ägan vid byvägen i Amundstorps by var alltså 1846 redan helt borta och kvar bara en trädgård - enligt värderingstexten: "å Gamla Tomtplatsen förefinnes icke några hus utan endast en Trädgård" - se värderingen nedan! Ladugården hade rivits och ägaren till förpantningen Dahlgrenstorp sedan 1839 och hela Tomten sedan 1846, Jonas Svensson Knopp, hade just 1846 byggts en ny ladugård på Tomtängen med gaveln nära landsvägen mellan Broddetorp och Varnhem. Boningshus kom snabbt därefter med Lillstuga och även annat boningshus för uthyrning på det som senare blir Tomtebo.
Dalgrenstorps historia inom Tomten;
Dahlgrenstorp frigjordes som militärboställe 1812 efter att ha använts som Ryttare Boställe för roten N.o 14 Gudhems Compani under ett antal årtionden på 1700-talet skrivet under det då inroterade Tomten. Troligen säljs det som förpantning på 99 år 1812, dvs att förpantningen gäller t o m 1911.
Förpantningen Dahlgrenstorp grundägs även fortsättningsvis av det nu inroterade gräsgäldshemmanet Tomten inom Amundstorps Rote, och bebos huvudsakligen av f.d. soldater.
Dahlgrenstorpsmarken blir till under 1700-talet på tidigare Kronoparksmark vid Billingskanten. I senare Laga skifte 1846 skrivet tillhörande Tomten och med utflyttning belagt till Tomtens äga utmed Broddetorps - Varnhemsvägen.
Gamla Dahlgrenstorp kom efter 1853, och laga skiftets faställelse, att ingå i Nederstegårdens ägor och kallades därefter för Aspelund.
Tomtens byggnader och ägarskap;
Nytt boningshus och andra byggnader byggs på mittersta delen av Tomtens äga 1856 - senare kallat Tomtebo.
I köpekontrakt 1846 kan man se affären mellan Jonas (Svensson) Knopp och Johanna och Jonas Johansson, där Jonas på Dahlgrenstorp köper Tomten 1/8 mantal.
I skifteshandlingarna står 1846 därefter Jonas Svensson som hel ägare av Tomten 1/16 mantal. Det finns lite olika anledningar till varför det blivit två olika mantalstal i skrivningarna 1/8 och 1/16 mtl, men de betecknar båda samma storlek på marken till Tomten.
Jonas är född av soldaten Sven Liljeknopp med hustrun Maria år 1797 i soldattorp Nr 306.
Jonas Svensson blir den som kommer att skapa det Tomten som finns kvar än idag, även om två avstyckningar har gjorts sedan dess. En för Skoltomten 1917 och en för fastigheten Tomtebo 1919.
Jonas svärson blir Anders August Förberg, som gifter sig med hans dotter Märtha Christina Jonsdotter. Han flyttar in från Klostret Junkragården 1867. Därefter gifter sig Carl Blomqvist med en av A A Förbergs döttrar, XXX XXXXXX, som tar över Tomten 19XX. Därefter tas gården över av en deras söner, Bertil Blomkvist 19xx, och senare hans son , Göran Blomkvist, år XXXX, som efter hans död nu ägs av hans hustru Astrid Blomkvist.
Det betyder att det finns ett rakt släktsamband på kvinnosidan till Jonas Svensson som skapade det Tomten som en brukbar enhet vid laga skiftet 1846 och som ägt hela Tomten sedan dess. Allt började för honom med köpet av förpantningen Dalgrenstorp 1839 uppe vid berget, som sedan kom tillbaka igen som namn inom gården en kort tid på 1880-1890-talet med möbelsnickaren och mördaren Johannes Sandblad som ägare.
* Gräsgäld = avgift till kronan för rätt till höbärgning och bete å ödeshemman
* Gräsgäldshemman = hemman som ursprungligen såsom ödeshemman upplåtits mot erläggande av "gräsgäld"
** Förpantning = pantsättning av fast/lös egendom genom överlåtelse till besittning på viss avtalad tid - oftast 99 eller 49 år
(Förpantning skulle egentligen, för att gälla, skrivas in i inskrivningsboken - hade betydelse för lagfarter på grundegendomen.)
Tidiga bilder av Tomten
Intressant att en bild på Tomten säljs som vykort kopplat till verksamheten vid Himmelskällan!
Bilden från 1904 visar 8 personer;
Med säkerhet Änkan Märta Kristina Förberg, född Jonsdotter i N. Lundby 1840- stående i dörren
Troligen Dotter Anna Kristina Wilhelmina, född i Lundby 1867 - som någon av de övriga damerna
De flesta andra är säkert besökare som sommargäster - se sommargäster nedan!
Det är lätt att föreställa sig Tomten som en del av sommarkulturen i området med Himmelskällan och gårdarna som har sommargäster och Tomten dessutom med egen servering i slutet av 1890-talet och början av 1900-talet. Det finns bilder på sommarboende på både gården Ulunda och Öfverstegården från tidigt 1900-tal - se det Digitala Arkivet!
Som bilderna visar nedan tycks just Tomten bli en oas för delar av familjen Juhlin med Julins konditori i Skövde.
I Lillstugans dörr står änkan Sandblad som bodde här från 1899 till sin död 1905.
Märta Förbergs insats för Missionen beskriven 1918
Tomten får veranda 1910 - sommargäster
Märta Christina Förberg med sommargäster - vilket var vanligt för gårdarna att hysa för extra inkomster. Granngården Ulunda gård gästades t ex ofta av familjerna Blomgren/Engstrand från Skara och man kan nedan se barnen Margit Larsson och Margit Engstrand (Gudrun Ramvikens mamma) 'dansa' på Tomtens stenbord (klicka här!) - så gästerna umgicks säkerligen mellan gårdarna och ihop med Himmelskällans aktiviteter och gäster.
Se mer bilder från Engstrandssläkten och sommarvistelser på Ulunda/Himmelskällan i det digitala arkivet - klicka här!
Sommargäster på granngården Öfverstegården 1918
Sommargäster på granngården Ulunda gård 1920-tal
Stenbordet i Tomtens trädgård 1920
Samma stenbord från alldeles i slutet av 1800-talet med systrarna Juhlin från Skövde. Gerda och Elin Juhlin stående. De fanns vanligtvis vid sin faders sida i N. W. E. Julins Konditori i Skövde och tog över detta efter faderns död 1899. Tomten måste ha varit en trevlig servering för dem att besöka med sina hundar.
Gerda Wilhelmina Juhlin var född i Sköfde 1862 den 14/10 och Elin Regina Fernanda född i Sköfde 1866 den 10/5.
Pappan konditorn Nils W. Edvin Juhlin var född i Karlshamn 1828 den 6/2 (död 1899) och hustrun Maria Vilhelmina Nilsson var född i Upsala 1834 den 13/8. Se också bilder nedan!
Kanske kom detta postkort märkt "Angeläget" till Tomten dagen före nästa bild!
"Bästa Fru Förberg! Will härmed underrätta att vi resa i morgon Tisdag med 3tåget från Sköfvde och voro då tacksamma att ett bud ville hämta våra saker dår vid ankomsten - vänliga hälsningar Elin Juhlin"
Detta innebar stor tilltro till mycket snabb postgång och en hög beredskap för skjutsar och bud!
Kaffegäster serverades vid kalkstensbordet - café vid Tomten
Troligen början av 1900-talet, då Märta Förberg med dotter Anna står i bakgrunden i bersån som låg söder om huset. Vid kaffebordet ser vi återigen Gerda Juhlin här med sin åldriga mor Maria Juhlin till höger.
En skylt från äldre tid påminner om den severing som Märta Förberg med dotter stod för - se nedan! Det är samma kalkstensbord som sommargästflickorna ovan dansar på! Idag finns endast underredet kvar.
Systrarna Juhlin från Skövde på hundpromenad vid bäcken
Två generationer boende på Tomten 1910
Bilden tagen 1910 och verandan är nybyggd. Från vänster Anna Förberg, Samuel Larsson med familjen hustrun Maria Elisabet Larsson, född Förberg, samt son. Därefter Carl Blomqvist med fru Märta Augusta, född Förberg, samt syskonens moder Märtha Kristina Förberg, född Jonsdotter.
Samuel Larsson var senare förmyndare för Carl Blomqvists båda söner till vuxen ålder efter hans tidiga död 1920.
Text från Jonas Bergstedt - Maria Elisabeth Förberg (1871-1921) är hans morfarsfarmor;
Samuel föddes 1877-10-02 som det tredje barnet, av elva, till mjölnaren Anders Gustav Larsson och Tilda Maria Jansdotter, då bosatta i Perstgårdsqvarn i Fröjered. Då Samuel nyss var fyllda 18 år, 26/10 1895, flyttade familjen till Samuelsgården, Bolum söder om Varnhem.
Baserat på bevarade fotografier kan det konstateras att Samuel Larsson gjorde sin militärtjänst strax därefter. År 1900 hade han hunnit lämna hemmet och försörjde sig som mjölnare i Mellomkvarn, Lerdala. Hans blivande fru Maria Förberg var uppvuxen på gården Tomten, inte långt från Samuelsgården. De gifte sig 1900 och flyttade till Varola 1903 då Samuel övertog driften av kvarn och såg vid Törnestorop. Det första barnet, Märta föddes 1905 men avled något år senare. Därefter föddes Evert 1909 och Linnea 1912. Parallellt med sin näring var Samuel verksam som lokalpolitiker och satt till att börja med i kommunalnämnden åren 1917 till 21, men lämnade politiken detta år då hustrun Maria avled 1921.
Under åren som änkeman fick han hjälp med att ta hand om barnen av sina systrar, speciellt Hulda. Samuel gifte om sig 1926 med Märta Andersson från Tidaholm. Samuel var under åren 1929-1942 föreståndare för Missionsförsamlingen i Varola. 1932 återupptog han sin politiska bana och verkade till 1935 som vice ordförande i kommunalnämnden och kommunalstämman samt ledamot av kyrko- och skolråd samt pensionnämnden. Mellan 1934 till 1938 verkade han också som landstingpolitiker för Folkpartiet. Samuel avled 1944 och blev därmed drygt 70 år gammal.
Tomtens historia i kartor och handlingar
Karta 1698 - gräsgäld/utjord på Kronomark i Lundby socken
Gräsgälder/utjord på Kronomark för Lundby socken karta 1698 - delar av dessa blev senare gräsgäldshemmanet 'Tomten' när det bebyggdes och odlades. Då fick det ett tillägg till gräsgäldsbeskattningen med en del som Krono Skatte med en högre avgift. Kvarnen i bäcken är den enda byggnad som utritats då den var en viktig företeelse.
Tomten beskrivning i storskifte 1784
Krono Skatte Utjord Räntar i Smör - inroterad till soldat för 1/8-dels Nr 14 - äges av omyndiga Pigan Maria Andersdotter
Krono Skatte Utjord Räntar i Smör - inroterad till soldat för 1/8-dels Nr 14 - äges av omyndiga Pigan Maria Andersdotter
Tomten i Skattelängd från 1794 - utjord ('inroterad 1784')
Littera F. Tomten en utjord Räntar xxx 'smör', Cronoskatte. 1794 finns inte Dahlgrenstorp etablerat.
Kommentar: Det ser alltså ut som om Räntan (jordeboksavgiften) för denna mark utgörs av viss mängd Smör och i övrigt betalas Kronoskatt till Kronan.
Tomten hade nu fötts som eget hemman. Den Roterades in i Amundstorps Rote 1784 och var bebyggd sedan länge. Den var tidigast en gräsgäld utan hemman, men den som brukade gräsgälden betalade då Kronoskatt. Ett slags arrendeförhållande mellan brukare och Kronan, som ägde marken. Gräsgäldsskatten var mycket lägre än Krono skatt för hemman!
I samband med skiftet av Billingeliden 1803 fick Tomten status som eget Krono Skatte Hemman.
Tomtens tilldelning i skiftet av Kronans Billingeliderna 1803
Tomten blir ett realistiskt 'hemman' - ett gräsgäldshemman
Tomten blir ett realistiskt 'hemman' - ett gräsgäldshemman
Tomten tilldelas område III på kartan nära soldatboställe och Liljeknoppens boställe nordost om övre Öfverstegårdens mark, samt del i det som varit allmänning för Amundstorps by i Be på kartan - se nedan!
Den som egentligen skapade Tomten i mitten av 1800-talet, som vi känner det, var Jonas Svensson 'Knopp' född av Sven Liljeknopp, född 1764 och hans hustru Maria , född 1763 - se 'Liljeknoppens' soldattorp på kartan ovan! Sonen kom 1839 att köpa förpantningen Dahlgrenstorp alldeles nära föräldratorpet.
Han köpte först förpantningen Dahlgrenstorp 1839 och sedan resten av Tomten 1846. Fick också ett helt nytt Tomten efter 1846 genom laga skiftet, som samlade all mark för honom utmed landsvägen mellan Broddetorp - Varnhem.
Dahlgrenstorp etablerades nere vid vägen som fortsatt varande förpantning och var driftsenheten för gården. I övrigt skapades Tomtens byggnader där det sedan blev Tomten 62 (Tomtebo). Dessa utvecklades efter hand till en handelsverksamhet och kom i modern tid att inhysa Bohlins lanthandel.
Texttolkning;
"Tomten 1/16 dels mantal - tillddelas i tidigare beteckning= Bf -ny beteckning littera III = Undfått på båda sidor om bäcken. Tidigare beteckning = Be = Deltar uti Allmänningen vid Överstegårdens äng - får senare betydelsse då den bebyggs med tillnamnet "På allmän plats boende"
Tomten växer nu med tilldelad mark 1803 från Kronoparken Billingen - från en gräsgäld till ett möjligt hemman - det tilldelas nu beteckningen 1/16 dels mantal! Men står ofta som 1/8 dels mantal i andra lantmäterihandlingar. Ett tecken på att man lantmäterimässigt inte avgjort hur bärkraftig gården egentligen var.
Den som bevakar sin rätt i laga skiftet är ägaren av Tomten runt år 1800 - Johannes Arwidsson, som inte bor på sitt hemman.
Innan laga skiftet 1846 var det vanligt att ägarna inte bodde på ägan, utan lät någon annan arrendera den. Det var inte en särskilt bärkraftig gård och den förlorade fram mitten av 1800-talet alla sina mangårdsbyggnader inom Amundtorspby och den ursprungliga 'tomteplatsen' - både boningshus och ladugård. Troligen flyttades åtminstone ladugården från Tomten vid dagens 'Åsa-väg' i byn till Tomtängen utmed landsvägen av Jonas Svensson Knopp 1843, då han som ägare av förpatningen Dahlgrenstorp köpt hela fastigheten Tomten, dvs inklusive sin egen förpantnings 'grundäga'.
Den tidigast bevarade lagfarten från 1834 för gräsgälds-hemmanet Tomten med ägaren Nils Öijebom och hustru
Textolkning;
"Göre vetterligt: att år Ett Tusende Åtta Hundrade Trettiofyra (1834) den Tjugosjättedagen af Junii månad, då Wi höllo allmänt Ting med Walle Härad å vanliga Tingsstället Skerf, lät Oss, i sittande Rätt, Sekreteraren N. Öijebom och hans Hustru Märtha Cathrina Reuter anhålla om laga Fasta å ett åttondels mantal Gräsgäldshemmanet Tomten Amundstorp som de enligt köpebref den 2dre April 1833 sig tillhandlat af Anders Andersson och Greta Johansdotter för Tre Hundrade Sjuttio Fem Riksdaler 375 Rksd Sm.
Och emedan uppbud å denna egendom blifvit meddelade den 10de April, 28de Maj förlidet och den 15de Februari detta år samt kungörelse om lagfarten varit å Rättens dörr anslagen och å Predikostolarna i Häradets Kyrkor uppläst; ty och enär något slags klander, inom den nu mera förflutne laga ståndstiden, ej försports, pröfvade Härads-Rätten rättvist genom detta öppna Bref förklara, det ofvanbemälte köpare uti deras erhållna äganderätt till förrberörde egendom tillgodonjuta den säkerhet, som med lag och laga Stadgar om fasta å jord är förenlig.
År och dag som ofvan På Härads-Rättens vägnar 'oläslig Underskrift' ".
Kommentar;
1833 köper alltså Sekreteraren Nils Öijebom med Hustru Märtha Cathrina Reuter Gräsgäldshemmanet Tomten i Amundstorp. De bosätter sig aldrig på hemmanet.
Säljare är Anders Andersson och Greta Johansdotter - se boendeförteckning nedan!
Tomtens tilldelning i Laga skiftet 1846 - littera F.
Tomtens tilldelning i rött med beslut om utflyttning till ägan av mangårdsbyggnaderna inklusive torpet Dahlgresntorp blev littera F. - utmed Varnhems - Broddetorpsvägen.
Blå markering visar "Tomternas"/Tomtens plats för mangårdsshus innan Laga skiftet -men husen var 1846 redan helt borta och kvar bara en trädgård - enligt värderingstexten:
"å Gamla Tomtplatsen förefinnes icke några hus utan endast en Trädgård" - se värderingen nedan!
Ladugården hade rivits och det hade just byggts en ny ladugård på Tomtängen utmed landsvägen vid Nr 1372. Dahlgrenstorp upp vid berget var välförsett med byggnader i hyfsat skick. Se nedan!
Mangårdarna i Amundstorps by 1846. Indelning är gjord på kartan för den nya fördelningen av marken med bokstavsmarkeringar. Kartan visar den urpsrungliga placering av boningshus och ladugårdar innan allt skiftades och de flesta fick flytta ut sina byggnader eller byga nya på de nu tilldelade ägorna.
På kartan har Tomtaträdgården utmed byvägen med boningshus och Dahlgrenstorp vid berget med ladugård markerats med rött. De övriga ägorna är spridda mellan littera 1203 - 1452 - se nedan!
De 5 gårdarna fördelas och skiften tilldelas. Ursprungligt brukade och sämjedelade ägor av hävd noteras enligt nedanstående:
1/16 Tomten (i texten står Tomterna) har 1846 sina ägor spridda på:
Flolyckan (1203, 1204, 1205, 1206, 1212 a), Qvarnalyckan (1209, 1210, 1211, 1212 och 1213), Stubbalyckan (1379, 1380, 1381 1382, och 1383), Wargalyckan (1396, 1397 och 1398), Wargahagen (1399 och 1400), Hörnehagen (1455) samt
Tomtängarna (1368, 1369, 1370, 1371 och 1372)
I Tomtängarna har en ny ladugård just uppförts 1846 i ägan Nr 1372 med gavel mot vägen (saknas på
kartan) - den är nybyggd av ägaren till de nu samägda Tomten och Dahlgrenstorp samma år 1846.
Tomtaträdgården
Nr 1522 Trädgård utmed bäck och byvägen - inget boningshus (finns ett hus på kartan - fallfärdigt)
- men här noteras 1794 att det inte finns några boningshus eller ladugård för Tomten.
Dahlgrenstorp (1558, 1559, 1562 1563, 1564 + 1564 a) - Dahlgrenstorpsmarken låg upp mot berget med
Nr 1560 Ladugårdsplats
Nr 1561 Tomt och Lännen med boningshus
- se karta ovan vid Littera Be och husbeskrivningar nedan!
Dahlgrenstorp frigörs 1812, efter att ha använts som Ryttare Boställe för N.o 14 Gudhems Compani av roten och knyts till det nu inroterade gräsgäldshemmanet Tomten inom Amundstorps Rote som arrendetorp. Dahlgrenstorpsmarken på tidigare Kronoparksmark vid Billingskanten - blir senare laga skiftat 1846 som tillhörande Tomten och med utflyttning belagt till Tomtens äga utmed Broddetorps- Varnhemsvägen.
Det verkar som samlingsnamnet Tomten återförs tydligt i samband med bildandet av den nya tilldelade marken utmed Broddetorpsvägen littera F. år 1846. Vidare tycks Dahlgrenstorp vid berget varit en del av Tomtens marker bebyggd med ladugård och boningshus i relativt gott skick.
Ny ägare förpantningen Dahlgrenstorp 1839 - köper också Tomten 1/8 mantal 1843. Det betyder att Tomten nu egentligen odlas från Dahlgrenstorp sedan 1839 och Jonas Svensson uppför ny ladugård på Tomtens äga Tomtaängen vid landsvägen färdig inför Laga skitet 1846, då han kvarstår som ägare. Enligt Köptekontrakt mellan ägarna 1843 Johanna Johansdotter och Jonas Johansson heter Jonas Svensson också Knopp efter sin fader soldaten i Nr 306 Sven Liljeknopp.
Det finns dock ett förebehåll från tidigare ägare Öijebom (se ovan! och nedan!) om hembud innan affären kan göras, vilket inte utnyttjas. Så köpet verkställs och Jonas bygger nu upp Dahlgrenstorp nere vid vägen på sina nya ägor på det som blivit Tomten 1/16 mtl.
1846 köps Tomten av Jonas Svensson 'Knopp', Dahlgrenstorp under Tomten - son till f.d. soldaten 'Liljeknoppen'
Tomten tilldelas 1803 område III, Bf på kartan nära soldatboställe och Liljeknoppens boställe nordost om övre Öfverstegårdens mark, samt del i det som varit allmänning för Amundstorps by i Be på kartan. Här byggdes det också en stuga i mittan av 1800-talet som skrevs under Tomten som liggande på allmän mark.
Den som egentligen skapade Tomten i mitten av 1800-talet, som vi känner det, var Jonas Svensson 'Knopp' född av Sven Liljeknopp, född 1764 och hans hustru Maria , född 1763 - se 'Liljeknoppens' soldattorp på kartan från 1794 ovan! Sonen kom 1839 att köpa förpantningen Dahlgrenstorp under Tomten alldeles nära föräldratorpet inom littera III på kartan.
Han köpte alltså först förpantningen Dahlgrenstorp 1839 och sedan resten av Tomten 1846. Fick på så sätt ett helt nytt Tomten efter 1846 genom laga skiftet, fastställt slutligen 1856, som samlade all mark för honom utmed landsvägen mellan Broddetorp - Varnhem.
Dahlgrenstorp etablerades också nere vid vägen som fortsatt varande förpantning och ingick juridiskt i Tomten. Tomtens byggnader, där det sedan blev Tomten 62 (Tomtebo), utgjorde Dahlgrenstorp. Denna plats blev under 1880-talet en relativt omfattande möbelsnickarindustri driven av Johan Sandblad, som då köpte resterande tid för förpantningen och platsen utvecklades efter hand till en handelsverksamhet och kom i modern tid att inhysa Bohlins lanthandel.
Förpantningen Dahlgrenstorp och grundägan Tomten samägs genom köp 1846 av Jonas Svensson 'Knopp'
Textolkning;
Köpekontrakt (står överst på originaldokumentet).
Till Jonas Knopp i Dahlgrenstorp försäljer vi undertecknande vårt nu innkjöpta hemman 1/8 dels mantal gräsgäldshemmanet Tomten i Amundstorp, Lundby socken, Walle härad och Skaraborgs län under följande villkor;
1o såsom köpeskilling Erlägger Jonas Knopp Ett Tusende Etthundra Elva /1 111/Rdr 5734 rft Riks gl mt som betalas på följande sätt;
2o vid tillträdet som sker vårfrudagen 1848 i det skick ware egendomen då befinnes betalas af nu bestämda köpe skilling fyra hundra fyrtio fyra /444/ Rdr 21 rs 4 rft Riksgäld, återstoden sex hundrade sextio sex /666/ Rdr 32 rs skall Emot inteckning i Tomen få innestå jämte vårt inkjöpta 1/4 dels mtl Nederstegården i vilken inteckning köparen skall bestå 1/3del i kostnaderna och förbehålles villkoren med inteckningen med samma förbehåll vårt contrakt med Nils Öijebom*, innehåller i 2dra punkten,
3o köparen ansvarar för alla omkostnader för nu pågående Laga skifte samt bestå Köpebrefvet och Lagfarts kostnaderna för ofvan nämnde 1/8 mtl Tomten samt ansvarar i öfvrigt för hemmanets 'onera' från och med 1848
4o Då första afvbetalningenskett och köparen utfärdat revers å återstoden utfärdar säljarne köpebref samt lemnar åtkomsthandlingar
5o såsom Nils Öijebom* förbundit sig till hemul efter Lag så förbehåller vi oss öpen rättighet det af Öijebom att fordra och bibehålles Jonas Knopp härigenom vid sitt förut inkjöpta hemman af Tomten eller vad han vid Laga skfitet i utbyte kan erhålla
Sålunda överenskommit och beslutat i Dahlgrenstorp den 18 augusti 1846.
Johanna Jonsson* * Jonas Johansson**
* I husförhörslängd finns noterat för Nederstegården att ägaren har varit Secreteraren Nils Öijebom, Backgården i Istrum.
Densamma som före dessa ägare också ägde Tomten - de har tydligen med hemul-förbehåll (förköpsrätt) till Nils Öijebom
köpt också Nederstegården 1/8 + 1/2.
** 1/2 mtl ägs av Johanna Johansson i Larsgården, Ökull
** 1/8 mtl ägs av Jonas Johansson i Millomgården, Amundstorp
Här kan man i köpekontraktet se affären mellan Jonas (Svensson) Knopp och Johanna och Jonas Johansson, där Jonas på Dahlgrenstorp köper Tomten 1/8 mantal.
I skifteshandlingarna står 1846 därefter Jonas Svensson som hel ägare av Tomten 1/16 mantal. Det finns lite olika anledningar till varför det blivit två olika mantalstal i skrivningarna 1/8 och 1/16 mtl, men de betecknar båda samma storlek på marken till Tomten.
Jonas är född av soldaten Sven Liljeknopp med hustrun Maria år 1797 i soldattorp Nr 306 - se karta 1794 för soldattorpet!
1/16 mtl 'Tomterna' ägs av Jonas Svensson 1846
Beskrivning av byggnader för Tomten 1846 och deras värde
Tomten 1/16 äges af Jonas Svensson under innehafvan af följande Hus och anläggningar:
a/ å Gamla Tomtplatsen förefinnes icke några hus utan endast en Trädgård värderad till = 4.16 kr
b/ Ladugård uppförd i Tomtängen, ny och i godt skick = 33:16 kr
å Förpantningslägenheten Dahlgrenstorp;
a/ Boningshuset i temmeligt skick innehållande Stuga, Kammare, Bod och Förstuga, Eldstad och Bakugn, är 16 1/4
alnar långt, 7 3/4 bredt och 2 3/4 alnar högt = 33:16 kr
b/ En Kammare med Förstuga i godt skick till en del brädfordrad, under hela huset belägen stensatt källare =13:16 kr
c/ Ladugården i temmeligt skick innehållande Fähus, Loge och 2nne Lador samt Redskapshus, är 29 alnar lång, 8 alnar
bred 3 1/4 lanar hög = 26:32 kr
d/ Stall byggd intill föregående ladugård = 3:16 kr
e/ På norra sidan byggt Hägnskjul och Svinhus = 6:32 kr
f/ Trädgården = 13:16 kr
Dahlgrenstorp var välförsett med byggnader - se ovan!
Förpantningslägenhet under Tomten ägd av Jonas Svensson
Förpantningslägenhet under Tomten ägd av Jonas Svensson
Här på kartan 1846 kan man känna igen beskrivningarna från värderingen. Förstärkningsifyllnad har använts på kartan
Ett bostadshus drygt 8 meter långt, drygt 3,5 meter brett och knappt 2 meter högt - ett relativit litet hus!
Desto större ladugård med lador, loge och fähus som var drygt 15 lång, 4 meter bred och drygt 2 meter hög.
På norra sidan byggt Hägnskjul och Svinhus - ett stycke från bostadshuset säkert för luktens skull!
Dahlgrenstorp delade alltså sin modergårds öde och här fanns de enda byggnaderna som fick flytta till de nya ägorna för Tomten utmed landsvägen. De här ägorna delades sedan upp mellan Överste- och Nederstegården (-Be och Eg).
Se lokalisering på större karta - klicka här!
Skolhus för Varnhem - Lundbys skoldistrikt byggs 1846 -1847
Jonas Svensson upplåter mark till Varnhem - Lundbys skol- distrikt på viss tid - att förnyas vart 10 år
Jonas Svensson upplåter mark till Varnhem - Lundbys skol- distrikt på viss tid - att förnyas vart 10 år
2 AKartan från 1927 framtagen i samband med inlösen av fastigheten enligt ensittarlagen - men avser den med nyttjanderätt överlämnade marken från Jonas Svensson 1846, för byggande av skolhus för Varnhem - Lundby skoldistrikt på Tomtens 1/8 mantals mark vid Varnhemsvägen i gräsnen tilll Ulunda gård.
Läs mer om Amundstorps folkskola - Rosenhill under rubriken G. 2 A
Ett mycket tidigt foto - troligen 1850-tal - från Amundstorps folkskola på Tomtens mark för Varnhems och Lundby skoldistrikt som startade 1847. Se info om läraren och hans familj - klicka här!
Skolundervisning bedrevs även utomhus vid finare dagar. Bord, stol med kudde och bänk har ställts ut i grönskan. Troligen är detta från småskolan i Lundby och i så fall troligen lärarinnan fr o m 1907; Helena Fredrika Hammar, född i Synnerby 1886 den 19/9 - bilden kanske tagen runt 1915 då hon är 29 år gammal, eller möjligen tidigare.
1867 ny ägare boende på Tomten; Anders August Förberg, född i Varnhem 1840 - från Klostret Junkragården 1867
Hustrun Märtha Christina Jonsdotter, född i Lundby 1840
- är dotter till före ägaren Jonas Svensson!
Hustrun Märtha Christina Jonsdotter, född i Lundby 1840
- är dotter till före ägaren Jonas Svensson!
Familjen Förberg Junkragården Varnhem 1857
Inspector C. F. Förberg, född i Habo 1790 med makan Christna född Jonsdotter i Härlunda 1802.
Under 38 år var Carl Fredrik Förberg kyrkvärd i Varnhems kyrka! Hans far var faktorismed.
- med barnen;
Från vänster; sönerna Johan Gustaf född i Varnhem 1832 ( 26 år), , Pehr Alfred född i Varnhem 1836 (22 år), dottern Christina, född i Varnhem 1829 (29 år) och sönerna Claes Fredrik född i Varnhem 1834 (24 år), Carl Vilhelm född i Varnhem 1838 (20 år) och Anders August född i Varnhem 1840 (18 år). Foto vid Junkragården Klostret 1857. Fotograf troligen G V Hofling, lektor i Skara och fotograf mellan 1840 och 1890.
Ur husförhörlängd 1854-1862;
Claes Fredrik Förberg - död 1859 den 13/4
- citat: "för begånget mord nu mistat lifvet genom halshuggning. Hans sista ord: - Hör nu ni; Synligast här är döden, men Guds gåva är evigt liv - Sista avrättningen i Varnhem."- slut på citat.
Familjen Förbergs stora trauma - sonen halshuggs för mord!
Sonen utraderas från biografier och foton!
Sonen utraderas från biografier och foton!
Göran Blomqvist, Astrids man, och släkt på mödernet i rakt nedstigande led till både den förste 'riktige' Tomten-ägaren, Jonas Svensson, och senare Förbergs. Här pratar han med Maj-Britt Angelmyr kring omständigheten med bilden som manipulerats och får reda på fakta om Förbergs halshuggna son! Göran dog i sjukdom 2005.
Formalia;
Bo Göran Herbert Blomqvist född 11/5 1954 i NL, gift 13/7 1979, död på Tomten i Norra Lundby 15/3 2005.
Släktens egen beskrivning av sig själv saknar ett av barnen
Yngste sonen Förberg förevigad av Hofling ca 1856 (16 år)
Sonen Anders August Förberg gifter sig till Tomten 1867
Märta Jonsdotter gift Förberg 1867
Dotter Maria Elisabeth Förberg, född i Lundby 1871 den 11/3 (bild från 1902)
Gift med mjölnaren vid Mellomkvarn i Lerdala, Samuel Larsson den 5/10 1900. Flyttade till Warola den 10/3 1903, då Samuel arrenderar Törnestorps kvarn.
De får barnen Anders Evert Samuel född 1909 den 10/9 och Maria Linnéa Margareta född 1912 den 23/11.
Själv dör hon redan den 26/4 1921, 50 år gammal.
Samuel och barnen står 1941 skrivna som ägare för Törestorp, Halla 17 i Varola - troligen en "egna hem bostad".
Tomten och Dahlgrenstorp vid landsvägen karta 1877
1846 odlas Tomten 1/16 mtl endast via Dahlgrenstorp vid Broddetorpsvägen. Den nya marken 1846-56 får nu nytt hus förutom den ladugård som redan byggts av Jonas Svensson 1846 på Tomtaängen. Dessutom bygger Jonas Svensson nya hus vid det som senare blir Tomtebo på Tomtens ägor nästan i mitten av ägan utmed landsvägen. Här på kartan Dahlgrenstorp eller Tomtebo.
Det tillkommer alltså nu flera nya byggnader på den nya ägan efter Laga skiftet som är färdigbeslutat 1856. Tre år efter beslutet skall ägaren ha flyttat ut från de ägor han inte disponerar längre. Boningshus och övriga byggnader för grundägan för Tomten ägs ju av samma person i samband med själva Laga skiftet 1846. Både föräldrarna Svensson och gifte sonen har var sin bostad där, tills sonen flyttar tillbaka till gamla Dahlgrenstorp som nu 1859 heter Aspelund och ligger under Nederstegården.
Dahlgrenstorp var alltså ett torp under hemmanet Tomten i Amundstorps gamla by i Lundby. Före skiftet låg den som en förpantning uppe vid berget ovanför Överstegården ett bra stycke på gammal Kronomark.
1846 byggs först ladugården här nere vid vägen av Jonas Svensson som sedan 1846 äger både förpantningen och hela grundhemmanet Tomten 1/16 mantal. Han flyttar också förpantningslägenheten Dahlgrenstorp enligt beslut i Laga skiftet, som på sätt förblir en särskild 'juridisk' enhet inom Tomten 1/16 mantal - han väljer att placera ett "Dahlgrenstorp" mitt på ägorna, där sedan Tomtebo växer fram.
Här markerat med rött för marker, boningshus och ladugård. Marken vid Skolhuset tillhör också Tomten 1/18 mtl, även om den är bortlämnad med nyttjanderätt för skolhus sedan 1846.
Förpantningen Dalgrenstorp köpte Sandblad år 1884 och flyttade hit med sin fru och ena dottern - se boende på Tomten!
Makarna Förberg arrenderar ut 214 kvm till Missionshus 1898 för Lundby Kristna Församling - byggt 1894
I hörnet av 'Åsa-vägen' och Broddetorpsvägen låg det gamla Missionhuset kvar ända in på 1970-talet. Det hade tjänat ut och revs 1978, då församling redan sökt tomt i Varnhem.
Gösta Karlsson skriver i Varnhembygden 1988;
Lundby Kristna Församling bildades 1887 (Anm; skall troligen var Lundby Kristna Förening). Närvarande var 7 personer och man samlades hos Johannes Lundin i Norra Lundby. Märta och August Förberg på Tomten var med bland de fösta och de upplät mark åt föreningen och 1894 flyttades missionshuset, som fanns i Varnhem till Lundby. Detta Missionhus byggdes till och om några gånger, bla drog man in elektricitet 1918. I kasaboken kan man se att kostnaden för installationen var 918 kronor, kostnaden för 8 dagsverken á 4 kronor var 32 kronor, 8 st glödlampor 16 kronor!
Johannes Sandblad mördare och möbelsnickare flyttar in!
Sandblads frigivningsdokument 1876 från livstids fängelse för mord på sin utvecklingsstörda svägerska i Bäckedalen
I hörnet av "Åsa-vägen"Beskrifning rörande f.d. torparen Johannes Jonsson Sandblad som den 31 december 1876 frigives i Warberg.
N.o stamrullan; 631 och porträttrullan N.o 15, Födelseår-församling; Bergs församling, Wadsbo härad, Skaraborgs län, Senaste Kyrkoskrifningsort; Warnhems socken, Walle härad, Skaraborgs län, Undergått bestraffning för; Mord, Utslaget av/när; Kungl Majt den 14/8 1856, Straffet/början; Lifstids straffarbete, som tog sin början den 18/10 1856
Förpassningsort vid frigifvningen; I. B. Andersson i Bösarp, Skällinge Socken, Halland
Beloppet af egna medel och besparad arbetsförtjänst vid frigifningen; 380 kronor 23 öre (mycket pengar!! - nog för att senare kunna bygga upp möbelsnickeriverksamheten igen och köpa förpantningen Dahlgrenstorp i Norra Lundby!!)
Hår; Ljust (Flintskallig), Skägg; Ljust, Ögon; Blå, Näsa; Något insvängd, Mun; Ordinär, Hy; Blek, Höjd; 5 fot 5 tum, Kroppsbyggnad; Klen, Annat utmärkande kännetecken; Flera mindre ärr i pannan.
Se möbler från hans tillverkning, livsberättelse för familjen och hela domstolsprotokollet med vittnesförhör - klicka på rubriken;
"Johan Sandblad - möbelsnickare och mördare"
Se Gunborg Ferms textilserie i fri vävnadskonst med motiv från "Mordet i Bäckdalen" -klicka här!
Johan Sandblad på Tomten efter frigivningen från fängelset
Mellan 1881 (inflyttad från Berg, Rosenhaga) och 1884 bodde på Dalgrenstorp en finlandssvensk kvinna vid namn Sofia Hajahn född i Brahestad 1847, dit hon alltså återvänder 1884. Någon del av hennes släkt Hajahn i Brahestad står där som "handlande som levde i misär".
Hon står som sömmerska och fanns på Dalgrenstorp redan 1881 inflyttad från Berg innan Johan Sandblad flyttar dit 1884 - så det är troligt att han redan etablerat en möbelsnickarverkstad där, som han förhyr byggnaderna för. Sofia Hajahn bodde då i huset vid Tomtebo.
Sandblad blir en känd möbelsnickare i området och har gjort mycket möbler till gårdarna runt omkring Dahlgrenstorp/Tomten. Under en lång period hade han en sömmerska "i brödet" kontinuerligt, som husförhörslängden uttrycker det;
Sömmerskan Maria Elenora Westlund, f. i Varnhem 1858 20/1, in 1884 (året efter Sandblads), lämnar 1886
Sömmerskan Christina Ch. Gustafsdotter, född i Wåmb 1866 12/1 - flyttar in 1886 och ut 1889 - dog ogift 1933 på Stinsen 2 i Skövde. Husförhörslängden visar också en sömmerska Elisabet Abrahamsson, född i Sthlm 1870 den 13/10 som sydde åt Sandblad - hon skrivs på Ökulls Rote 1889.
Detta visar att Sandblads bedrev tillverkning inkluderande tygsömnad. Troligen var de möbelsömmerskor för stoppade möbler.
Dahlgrenstorp under Johan Sandblads tid 1882 - 1898
- en expansiv trähantering för möbeltillverkning på Tomten
- en expansiv trähantering för möbeltillverkning på Tomten
Dahlgrenstorp på karta 1877-1882 med snickeribyggnad
Jonas Svensson flyttar också förpantningslägenheten Dahlgrenstorp enligt beslut i Laga skiftet till de nya markerna utmed Broddetorpsvägen, som på sätt förblir en särskild 'juridisk' enhet inom Tomten 1/16 mantal - han väljer att placera ett "Dahlgrenstorp" mitt på ägorna, där sedan Tomtebo växer fram.
Förpantningen Dahlgrenstorp köpte Sandblad år 1884 och flyttade hit med sin fru och ena dottern - se också boende på Tomten! Troligen hade han redan efter 1876 och sitt frisläppande, börjat bygga sin verkstad här boende i Tomten, Skarke. Kartan speglar tiden 1877 - 1882 för det insamlade underlaget, men kallas ofta enbart 1877 års karta.
Vid stor förstoring av kartan och markering av redan fyllda linjer - kan man se att det fanns ett torp och ekonomihus/snickeri ungefär placerat som på bilden vid platsen runt 1877 - 1882 - se foto nedan! Dessutom tycks kartritaren ha uppfångat och skissat några av de torkningslador som Sandblad byggde för torkning av virket, även om placeringarna inte är exakta! Kartan flörtydligad av Kent Friman. Läs mer om 1877 års karta och dess tillkomst här!
Ett unikt foto funnet i Lillstugan* på Tomten den 28/3 2015 föreställande Dahlgrenstorp med trähantering för möbeltillverkning (senare Tomtebo). Man ser lövträhantering och torkbyggnader i bakgrunden och troligen Sandblad själv (t h) med personal - bl a de två sömmerskor som var anställda - placerade i gräset på lagom avstånd! För att gestalta detta måste bilden vara tagen i mitten av 1890-talet.
Bilden från Karl Fredrik Andersson, Skultorp enligt tryck i pappen i ramen, som föll sönder av fuktskador vid upphittandet. Han utbildade sig till fotograf före mitten av 1890-talet och drog ut med sin 14 kilo tunga Hasselbladsutrustning för att fota på landsbygden - inte minst runt berget Billingen - ofta med knivskarp skärpa i fotot och valet av motiv.
Snickeribyggnaden bakom herrarna kom senare att omvandlas till affärslokaler efter Sandblads död 1899. Året innan dör hans fastighetsupplåtare Anders August Förberg, Tomten. Handelsidkerskan Hilma Albertina Falk, född i Häggum 1858 den 23/4 - flyttar in 1901 den 11/10 - ut Växsjö 1904. Hon blev den första handladen i en lång rad tills marken avstyckades och såldes till handlanden Fredriksson 1919.
* Sandblads änka flyttade in i Lillstugan, Tomten, när maken dog och bodde där sin död 1905.
Några möbler från Sandblads tillverkning på Dahlgrenstorp
Inför nybyggnad av Tomtens/Dahlgrenstorps boningshus har familjen Blomqvist föröskt att sortera bland den enorma mängd möbler som fanns i byggnaderna. De flesta utförda av Johan Sandblad som dog här i Dahlgrenstorp 1899.
Se mer möbler från hans tillverkning, livsberättelse för familjen och hela domstolsprotokollet med vittnesförhör vid mordet - klicka på rubriken; "Johan Sandblad - möbelsnickare och mördare"
Änkan Sandblad i Lillstugan Tomten 1899 - till sin död 1905
Lillstugans belägenhet idag - april 2015
Sandbladsmöbler använda på Tomten idag
Ny arrendator för hela Tomten 1/8 mantal blir därefter 1905 handlanden Carl August Blomqvist, född i Varnhem 1864
Carl är son till Anders August Förbergs syster Kristina Förberg, född 1929 - gift med Anders Larsson Blomqvist
Gifter sig 1906 med dottern till Anders August Förberg, Märta Augusta, född 1877 - han gifter sig alltså med sin morbrors dotter
Köper Tomten 1918 av sterbhuset efter hustruns moder Märta Christina Förbergs död (1916)
Carl är son till Anders August Förbergs syster Kristina Förberg, född 1929 - gift med Anders Larsson Blomqvist
Gifter sig 1906 med dottern till Anders August Förberg, Märta Augusta, född 1877 - han gifter sig alltså med sin morbrors dotter
Köper Tomten 1918 av sterbhuset efter hustruns moder Märta Christina Förbergs död (1916)
Carls far & mor - Anders Larsson Blomqvist från Bille Qvarn & Kristina, född Förberg från Junkragården
Här i Fogdegården 1/4 mtl, Klostret som nygifta 1854
Här i Fogdegården 1/4 mtl, Klostret som nygifta 1854
Bilden föreställer Carl Blomqvist föräldrar; Anders Larsson Blomqvist och Christina, född Förberg.
De ser unga ut och bilden kan vara från bröllpstiden 1854! - då var han 28 år och hon 25 år gammal, vilket torde stämma! Hon tycks inte bära ringar, så fotot kan alltså vara från tiden före bröllopet 1854!
Anders Larsson var född i Hospitals Qvarn (Bille)- flyttade in därifrån som ägare till Fogdegården 1853 och gifter sig 13/1 1854 med C.F. Förbergs dotter i Junkragården Christina (broder till Claes Förberg - den offentligt avrättade).
C. Förberg i Junkragården ägde 1/8 mtl Fogdegården, som den blivande svärsonen fick köpa!
Hemmansägare Anders Larsson Blomqvist, född i Varnhem 1826 den 3/7 - han dör på gården den 22/12 1870
Hustrun Christina Förberg, född i Varnhem 1829 den 3/10 - se henne med föräldrarna på foto -klicka här!
- hon dör på gården 8/6 1894
Dotter Mathilda Charlotta, född i Varnhem 1854 den 5/8
Dotter Hilma Augusta, född i Varnhem 1855 en 13/12 - dör här den 15/2 1856
Son Johan Gustaf, född i Varnhem 1857 den 15/2
Son Frans Ludvig, född i Varnhem 1859 den 2/7
Dotter Hilma Augusta, född i Varnhem 1862 den 5/10
Son Carl August, född i Varnhem 1864 den 23/12 - tar över arrendet efter sin fars död 1894
Dotter Johanna Sofia, född i Varnhem 1866 den 26/11
Dotter Maria Elisabeth, född i Varnhem 1869 den 9/4
Sonen Carl August Blomqvist lämnar Sverige för Amerika 1900 och har allvarliga planer på att stanna men återvänder 1905 för att gifta sig med sin morbrors dotter - sin kusin Märta Augusta Förberg i Tomten.
Makarna Blomqvists släktgård, Junkragården i Varnhem 1910-tal
Carl Blomqvist nästan missar att bli ägare till Tomten - i USA
Handlingar som visar att Carl Blomqvist så sent som 14 december 1904 var i Nebraska och ansökte om amerikanskt medborgarskap. I övrigt finns inga anteckningar kring detta.
Carl Gustaf Blomqvist reste till USA 17/7 1900 och vistades där till den 21/3 1905 - då han kom till Fogdegården, Klostret som han ägde delar av och brukade efter sin far, Anders Larsson Blomqvist, gift med Kristina Förberg, dottern till Förbergs i Junkragården - den 9/11 1905 arrenderade Carl Blomqvist Tomten.
Carl Blomqvist ansöker 1905 om tillstånd för försäljning av oljor ur mindre förråd vid sin handelslokal på Tomten
Paret Blomqvist får sönerna Allan och Bertil
Tomtens trädgård. Från vänster; Anna Förberg, Samuel Larsson med frun Maria Elisabet, född Förberg och barnen Anders Evert Samuel född 1909 den 10/9 och Maria Linnéa Margareta född 1912 den 23/11. Familjen Blomqvist med Carl Blomqvist och Märta Augusta, född Förberg och sonen Allan född 1914 den 28/3. Fotot lär då vara taget 1915.
Allan Blomqvist blir efter utbildningar flygare i försvaret.
Formalia;
Carl Allan Paul Blomqvist, född i Lundby 1914 den 28/3 - flyttar till Täby Stockholms län den 15/11 1933 - gifter sig den 30/12 1942 - dör skriven i Eklundshov, Tullinge 27/9 1970 - endast 56 år gammal
Hustrun Anna Magda Sofia, Blomqvist, född i Fridlevstad, Blekinge län, den 15/12 1908 - dör skriven på Vattenverks- vägen 17 B i Malmö den 3/12 1992
Nästa generation Blomqvist på Tomten
Hemmasonen Bertil Blomqvist köper gården 1943 av modern
Modern Märtha Augusta Blomqvist, född Förberg 1877, väljer att sälja gården den 15 mars 1943 till sin son Bertil Blomqvist, född 1916. Hon var då 66 år gammal och undantog 2 rum i södra delen av huset som sina under hennes återstående livstid. Bertil var då 27 år gammal. Märta Blomqvist dör 3 år därefter den 28/5 1946.
Bertil Blomqvist expanderar och köper granngården 1962
Boende å Tomten 1778 - 1787
Husförhörslängd 1778 - 1787
Tomten - byggnaderna förlagda till byvägen i Amundstorps by
Ägare;
Mannen Carl Billerot, född i Lundby 1720
Hustrun Annicka Jansdotter, född i Flistad 1751
Dotter Maria, född i Amundstorp 1774 den 6/8 - död 1774
Dotter Maria, född på platsen 1780 den 26/8
Inhyses vid Tomten;
Änkan Marit Jonsdotter, född i Hornborga 1707 - dör här nu den 11/3 1782
Dotter Stina Silfvana, född i Lundby 1851
Ryttar Boställe för N.o 14 (vid berget);
Änkan Stina Bryngelsdotter, född i Wadstena 1726
Mågen Ryttaren Johan Hofgren, född i Överbo 1752 - för N.o 14 Gudhems Companie
Hustrun Greta Linnarsdotter, född Sköfde 1755
Dotter Catharina, född på platsen 1777 den 26/7
Son Anders, född på platsen 1780 den 25/1
Son Peter, född på platsen 1783 - dör här 1785
Boende Tomten 1786 - 1791
Tomten 1/16 mtl - byggnaderna förlagda till byvägen i Amundstorps by
Ägare;
Mannen Carl Billerot, född i Lundby 1720
Hustrun Annicka Jansdotter, född i Flistad 1751 - död 1787
Dotter Maria, född på platsen 1780 den 26/8
In flyttar;
Mannen Måns Jonsson, född i Doterby 1747
Hustrun Brita Svensdotter, född i Grufvesäter 1757
Son Jonas, född i Lundby 1782
- familjen lämnar under perioden Tomten
Ny familj flyttar in under perioden;
Mannen Anders Svensson, född i Bolum 1751
Hustrun Stina Andersdotter, född i Wing 1752
Son Andreas, född i Bolum 1781
Inhyses vid Tomten;
Änkan Stina Silfverdahl, född i Lundby 1751
Dotter Kjerstin, född i Amundstorp 1788
Änk. ny man Hans Jonsson, född i Klostret 1752
Ryttare inroterat 1/8-del för N.o 14 - Ryttar Boställe;
Änkan Stina Bryngelsdotter, född i Wadstena 1728 - dör här 1790
Mågen Ryttaren Johan Hofgren, född i Överbo 1752 - han dör här 1790
Hustrun Greta Linnarsdotter, född Sköfde 1755
Dotter Catharina, född på platsen 1777 den 26/7
Son Anders, född på platsen 1780 den 25/1 - dör här 1790
Son Peter, född på platsen 1786 den 15/1 - dör här 1790
- familjen måste ha drabbats av någon 'farsot' 1790!
Boende Tomten 1791 - 1800
Tomten
Mannen Carl Billerot, född i Lundby 1720 - dör här nu 1793
Dotter Maria, född på platsen 1780 den 26/8 - flyttar till Mellomgården 1794
Ny familj flyttar in 1794;
Mannen Torbiörn Carlsson, född i Santorp
Hustrun Lena Pehrsdotter, född i Wing
Dotter Cajsa, född i Lundby 1786
Dotter Greta, född i Källorne 1790
Son Carl, född på platsen 1794
Inhyses vid Tomten;
Mannen Hans Jonsson - nu namnad: Wallgren, född i Klostret 1752
Hustrun Stina Silfverdal, född i Lundby 1751
Dotter Kjerstin, född i Amundstorp 1788
Dotter Maria, född på platsen 1793 den 1/6
Dotter Catharina, född på platsen 1773
Ny Ryttare för N.o 14 flyttar in - Ryttar Boställe;
Ryttaren Johan Berggren, född i Lundby 1765
Hustrun Cajsa Larsdotter, född på Prinshaga - flyttar in från Lundby 1794
Son Eric, född i Lundby 1794
Dotter Brita, född på platsen 1796
Dräng Johannes Andersson, född i Wing 1781
Tomten var inroterat och Rytarna hörde till stamgårdarna. Efter att Cavalleriet för Västgöta regemente sitter av 1811 och blir infanteriregemente finns inga ytterligare aktiva soldater boende på Tomten för N.o 14.
Däremot används senare namnet Dahlgrenstorp för det arrendetorp till Tomten, vilket säljs som förpatning 1812, som befolkades mestadels av avskedade soldater fr om 1812.
Boende Tomten 1800- 1815 + 1815 - 1832
Tomten + Torpet Dahlgrenstorp - som 1812 blir en förpantning
Ägare till Tomten 1/16 mtl tiden 1810 - 1831;
Boende Andreas Andersson, född i Lundby 1882 den 11/10 - gifter sig och flyttar in 1810 från Stora Lycke
Hustrun Greta Johansdotter, född vid Ulunda 1884 den 14/7 - gifter sig och flyttar in 1810 från Prästegården
Dotter Maria Lena, född på platsen 1811 den 25/2
- finns inga uppgifter om vart familjen tar vägen då de inte finns i nästa Hfl
Pigan Britta Charlotta Ericsdotter, född på platsen 1807 den 2/3 Not; "Har födt och begraft oäkta barn" - ut 1831
Ny ägare flyttar in 1831;
Ägaren Anders Andersson, född i Lundby 1805 6/3 - flyttar in 1831 från brukare av Öfverstegården
Hustrun Greta Johansdotter, född i Lundby 1809 den 12/11
Dotter Märta Margareta, född i Lundby 1830 den 3/2 - död 1830
Dahlgrenstorp, som torpet kom att kallas efter 1812, tillhör det nu inroterade gräsgäldshemmanet Tomten inom Amundstorps Rote. Dahlgrenstorpsmarken hade blivit till som Ryttare Boställe på tidigare Kronoparksmark vid Billingskanten - senare blir det laga skiftat 1846 som helt tillhörande Tomten och med utflyttning belagt till Tomtens äga utmed Broddetorps- Varnhemsvägen.
Dahlgrenstorp - fr o m 1812 en förpantning ofta bebott av avskedade soldater
Dahlgrenstorp säljs 1812 som förpantning på 99 år;
Ägare f.d soldaten i stom N.o 303 i första majoren Companie;
Soldaten Christopher Dahlgren, född i Sjogerstad 1760 den 20/5 - har flyttat in med familjen 1812 från Kiällegården
Hustrun Maria Larsdotter, född i Öglunda 1764 - dör här 1824
Dotter Maria Greta, född på platsen 1796 den 14/12 - gifter sig 1819 - och bor kvar
2:a hustrun Maja Gunnarsdotter, född i Sköfde 1763 den 11/9 - flyttar in från Lundby 1830
Nya arrendatorer (förpantningsägare) - mågen - den avskedade soldaten och dottern;
Mannen Johannes Wig, född i Warnhem 1794 den 30/9 - flyttar in 1819 från Öfverstegården
Hustrun Maria Greta Christoffersdotter, född på platsen 1796 den 14/12
Dotter Maria Cajsa, född på platsen 1820 den 25/9
Dotter Britta Stina, född på platsen 1822 den 24/2
Son Lars, född på platsen 1825 den 31/1 - dör här 1826
Son Lars, född på platsen 1827 den 16/7
Son Jonas, född på platsen 1829 den 21/2
- när fadern gifter om sig flyttar familjen ut till Grufvesätter, Öglunda 1830
Kvar bor 1830 ; den avskedade soldaten från 1812;
Arrendator Christopher Dahlgren, född i Sjogerstad 1760 den 20/5
2:a Hustrun Maja Gunnarsdotter, född i Sköfde 1763 den 11/9
Boende Tomten 1832 - 1840
Husförhörslängd 1832 - 1840
Tomten + förpantningen Dahlgrenstorp
En katastrof för ägarfamiljen Tomten inträffar 1831, då ägaren Anders Andersson, född 1805 enligt not; "1831 dömd till 66 2/3 Rder som böter för Fjerdingsmans öfverfallande i tjensten. Dömd för 3je resan stöld."
Vilket i allt resulterat i att han nu "finnes på Långholmen vid Stockholm."
Inhyses blir då hans familj;
Hustrun Greta Johansdotter, född 1809 med hemmavarande
Son Carl Johan, född i Lundby 1834 den 30/3
- modern och sonen flyttar till Doterbo 1838
Pigan Britta Maja Andersdotter, född i Wång - flyttar ut till Wånga 1832
Pigan Stina Cajsa Pehrsdotter, född i Lundby 1803 13/12 - in 1832 och ut till Ulunda 1833
"Tomten - En intäkt under Tomten" = Dahlgrenstorp;
Arrendator Christopher Dahlgren, född i Sjogerstad 1760 den 20/5 - han dör här 1834
2:a Hustrun Maja Gunnarsdotter, född i Sköfde 1763 den 11/9 - hon flyttar inhyses Öfverstegåren 1836 och dör 1837
Nya ägare för förpantningslägenhten Dahlgrenstorp;
Förp.ägare Anders Jonsson, född på platsen 1802 den 11/8 - flyttar in 1835 från Skarke
Hustrun Anna Maja, född på platsen 1812 den 1477 - flyttar in 1835 från Klostret
Dotter Christina, född på platsen 1833 den 17/11
Son Gustaf, född på platsen 1836 den 19/9
- familjen flyttar ut till Öglunda 1836
Ny ägare förpantningen Dahlgrenstorp 1836;
Ägare Anders Andersson, född i Warnhem 1798 den 1479 - flyttar in från Albrechtgården, Lundby 1836
Hustrun Sara Mathiasdotter, född i Varnhem 1784 den 18/9
Dotter Anna Cajsa, född i Öfverstegården 1821 den 31/7
Dotter Maria, född i Varnhem 1828 den 8/6
Ny ägare förpantningen Dahlgrenstorp 1839;
Ägare Jonas Svensson, född i Amundstorp Lundby 1797, 27/10 - flyttar in 1839 från Mellomgårdens intäkt - nybygge
2:a Hustru Stina Carlsdotter, född i Lundby 1801 den 23/3 - tydligen dotter till ägaren av Tomten, Carl på Nederstegården
Hennes son Johan Larsson, född i Lundby 1826 den 3/4
Hans dotter Cajsa Jonsdotter, född i Lundby 1826 den 13/12
Hennes son Jonas Larsson, född i Lundby 1824 den 22/7
Hennes son Carl Larsson, född i Lundby 1829 den 2/9
Hennes son Pehr Larsson, född i Lundby 1834
Gemensam Dotter Martha Christina Jonsdotter, född i Lundby 1840 den 22/6
Boende Tomten 1840 - 1849
Dahlgrenstorpsägaren köper nu Tomten - bygger ny ladugård
Husförhörslängd 1840- 1849:
Tomten 1/8 gräsgäld (+ Dahlgrenstorp) - ägaren till båda är Jonas Svensson fr o m 1846
Ny ägare förpantningen Dahlgrenstorp 1839 - köper nu också Tomten 1/8. Det betyder att Tomten nu egentligen odlas från Dahlgrenstorp sedan 1839 och Jonas Svensson uppför ny ladugård på Tomtens äga Tomtaängen vid landsvägen färdig vid Laga skiftet 1846, då han kvarstår som ägare genom skiftesförhandlingarna.
Ägare Jonas Svensson, född i Amundstorp Lundby 1797 den 27/10 - flyttar in 1839 från Mellomgårdens intäkt
2:a Hustru Stina Carlsdotter, född i Lundby 1801 den 23/3
Hennes son Johan Larsson, född i Lundby 1826 den 3/4
Hans dotter Cajsa Jonsdotter, född i Lundby 1826 den 13/12
Hennes son Jonas Larsson, född i Lundby 1824 den 22/7
Hennes son Carl Larsson, född i Lundby 1829 den 2/9
Hennes son Pehr Larsson, född i Lundby 1834
Gemensam Dotter Martha Christina Jonsdotter, född i Lundby 1840 den 22/6
Boende Tomten 1850 - 1859
Husförhörslängd 1850- 1859:
Tomten 1/8 gräsgäld (+ förpatningslägenheten Dahlgrenstorp) - ägaren till båda är Jonas Svensson
Nu odlas Tomten 1/16 mtl endast via nya Tomten vid Broddetorpsvägen som får nya hus förutom den ladugård som redan byggts av Jonas Svensson 1846 på Tomtaängen. Dessutom bygger Jonas Svensson nya hus vid det som senare blir Tomtebo på Tomtens ägor alldeles i söder av ägan utmed landsvägen - detta är den utflyttade Dahlgrenstorp enligt Laga skfitet 1846. Det tillkommer alltså nu flera nya byggnader på den nya ägan efter Laga skiftet som är färdigbeslutat 1853.
Tre år efter det beslutet skall ägaren ha flyttat ut från de ägor han inte disponerar längre. Det tycks som om boningshus byggts för förpantningen Dahlgrenstorps räkning strax efter själva Lafga skiftet 1846. Både föräldrarna och gifte sonen har var sin bostad på Tomten, tills sonen flyttar tillbaka till gamla Dahlgrenstorp som nu 1859 heter Aspelund.
Det byggs också senare en stuga på Tomtens del i Allmänningen vid Öfverstegårds äng - "Boende på allmän mark"
Ägare Jonas Svensson, född i Amundstorp Lundby 1797 den 27/10 - flyttar in 1839 från Mellomgårdens intäkt
2:a Hustru Stina Carlsdotter, född i Lundby 1801 den 23/3
Hans dotter Cajsa Jonsdotter, född i Lundby 1826 den 13/12
Hennes son Jonas Larsson, född i Lundby 1824 den 22/7 - gifter sig 1850 -in på Dahlgrenstorp med frun - se nedan!
Hennes son Pehr Larsson, född i Lundby 1834 - - gifter sig och glyttar till Häggum 1854
Gemensam dotter Märtha Christina Jonsdotter, född i Lundby 1840 den 22/6
Gemensam dotter Anna Maria Jonsdotter, född i Lundby 1842 den 14/2
Fosterson Pehr Adolf Andersson, född i Lundby 1845 den 9/5 - in 1855 och ut igen till Sjogerstad 1856
Gifte sonen Jonas Larsson, född i Lundby 1824 - tar hit sin fru
Hustrun Inga Maria Jonsdotter, född i Broddetorp 1829 den 1/12 - in från Stommen 1850
Son Carl Johan, född i Lundby 1852 den 2/10
Son August, född i Lundby 1855 den 20/4
- den lilla familjen flyttar till gamla Dahlgrenstorp nu under Nederstegården; Aspelyckan 1859 *
Dräng Carl Pettersson, född i Lundby 1838 den 18/7 - in från Wing 1857 och ut igen 1859
Gift dräng Johannes Larsson, född i Lundby 1826 den 3/7
Hustrun Johanna Jonsdotter, född i Sjogerstad - de båda flyttar ut 1850
Nu i nybyggt hus i mittersta delen av nya ägan för Tomten 1/16 mantal - Dahlgrenstorp:
Inhyses vid Tomten, - Dahlgrenstorp - senare Tomtebo, 1856;
Kronorättaren
Mannen Jonas Larsson Lundgren, född i Lundby 1817 den 2/7 - flyttar in 1856 med familj från Nederstegården
Hustrun Anna Pettersdotter, född i Tengened 1820 den 15/4
Son Lars Petter, född i Lundby 1847 den 11/11
Son Carl Johan, född i Lundby 1850 den 5/5
Son August, född i Lundby 1854 den 10/11
* Noteras; Dahlgrenstorp vid berget ändras efter laga skiftet 1846 till Aspelyckan under Nederstegården;
Gifte sonen Jonas Larsson, född i Lundby 1824 - flyttar in med sin familj 1859
Hustrun Inga Maria Jonsdotter, född i Broddetorp 1829 den 1/12 - in från Stommen 1850
Son Carl Johan, född i Lundby 1852 den 2/10
Son August, född i Lundby 1855 den 20/4
Boende i stuga på Tomtens del av allmänning fr om 1855;
Inhyses Johannes Svensson, född i Åsled 1811 den 19/11 - in från Hvarf 1855 och ut med familj till dit 1859
Hustrun Greta Pehrsdotter, född i Wing 1802 den 15/4
Dotter Maria Greta, född i Hvalstad 1844 den 10/10
Dotter Anna Sofia, född i Hvalstad 1847 den 22/3
Boende Tomten 1859 - 1867
Husförhörslängd 1859- 1867:
Tomten 1/8 gräsgäld (+ förpantningen Dahlgrenstorp)
Ägare/brukare Jonas Svensson, född i Amundstorp Lundby 1797 den 27/10
2:a Hustru Stina Carlsdotter, född i Lundby 1801 den 23/3 - hon dör här den 3/10 1865
Gemensam dotter Märtha Christina Jonsdotter, född i Lundby 1840 den 22/6
Gemensam dotter Anna Maria Jonsdotter, född i Lundby 1842 den 14/2
Dräng Peter August Andersson, född i Häggum 1843 den 4/3 - flytar in från Häggum 1860 - ut igen dit 1861
Dräng Carl Pettersson, född i Lundby 1838 den 18/4 - in 1860 och ut igen 1861
Pigan Carolina Charlotta Gustafsson, född i Gökhem 1831 den 14/2 - in 1863 och ut Sköfde 1864
Dräng Anders Larsson, född i Lundby 1826 den 18/5 - flyttar ut 1861 åter in 1862 - ut till Sköfde 1867
Pigan Sofia Pettersdotter, född i Lundby 1866 den 16/4
Hyrande Lillstugan Tomten;
Hyranden Johannes Svensson, född i Bjarnum 1820 31/3 - flyttar in med familj 1866
Hustrun Fredrika Johansdotter, född i Leksvig 1819 den 18/7
Son Gustaf Alfrid, född i Lundby 1854 den 5/8
Son Frans Oscar, född i Lundby 1861 den 12/1
Inhyses i hus på Tomtens mittersta del av ägan - Dahlgrenstorp - senare Tomtebo:
Häradstjänaren
Mannen Jonas Larsson Lundgren, född i Lundby 1817 den 2/7
Hustrun Anna Pettersdotter, född i Tengened 1820 den 15/4
Son Lars Petter, född i Lundby 1847 den 11/11
Son Carl Johan, född i Lundby 1850 den 5/5
Son August, född i Lundby 1854 den 10/11
- hela familjen flyttar över till Nederstegården 1860
Inhyses därefter i samma hus;
Muraren
Mannen Gustaf Pettersson Klingberg, född i Bolum 1833 den 1/1 - flyttar in från Broddetorp 1860
Hustrun Märta Stina Andersdotter, född i Lundby 1831 den 27/11 - flyttar in från Nederstegården 1860
Dotter Augusta Christina, född i Lundby 1861 den 18/2
Dotter Alma Gustafva, född i Lundby 1863 den 1/6
Boende i stuga på Tomtens del av allmänning fr om 1855;
Inhyses Johannes Svensson, född i Åsled 1811 den 19/11 - står som 'bräcklig'
Hustrun Greta Pehrsdotter, född i Wing 1802 den 15/4
Dotter Maria Greta, född i Hvalstad 1844 den 10/10- flyttar till Skärf 1863
Dotter Anna Sofia, född i Hvalstad 1847 den 22/3 - flyttar till Wing 1861
Boende Tomten 1867 - 1872
Husförhörslängd 1867 - 1872:
Tomten (+ förpantningen Dahlgrenstorp) - båda samägda
Nu säljer Jonas Svensson hela Tomten inklusive förpantningen Dahlgrenstorp till Anders August Förberg, från Junkragården i Klostret, som flyttar hit 1867 som ägare och brukare efter att ha gift sig med Jonas dotter Märtha Christina Jonsdotter. Nya Ägaren bosätter sig i boningshuset med ladugård och Lillstuga. Jonas Svensson flyttar in i Lillstugan 1867.
Ägaren/brukaren blir nu 1867 inhyses på Tomten i mindre bostad - 70 år gammal och änkling:
Inhyses Jonas Svensson, född i Amundstorp Lundby 1797 den 27/10 - flyttar in i Lillstugan 1867
Dotter Märtha Christina Jonsdotter, f. i Lundby 1840 den 22/6 - gifter sig 1867 och tar emot sin nye man
Dotter Anna Maria Jonsdotter, född i Lundby 1842 den 14/2 - flyttar till Habo 1868
Ny ägare från 1867 boende på Tomten;
Ägaren/brukaren Anders August Förberg, född i Warnhem 1840 den 4/9 (27 år) - in från Klostret Junkragården 1867
Hustrun Märtha Christina Jonsdotter, född i Lundby 1840 den 22/6 - är dotter till Jonas Svensson!
Dotter Anna Kristina Jonsdotter, född i Lundby 1867 den 22/10
Dotter Elin Ottilia, född i Lundby 1869 den 25/6
Dotter Maria Elisabeth, född i Lundby 1871 den 11/3
Pigan Christina Söderberg, född i Sventorp 1833 den 1/2 - flyttar in 1870 och ut igen till Sventorp 1871
Pigan Christina Johansdotter, född i Lundby 1855 den 22/9 - flyttar in 1872
Hyrande Lillstugan Tomten;
Arbetskarl Johannes Svensson, född i Bjarnum 1820 31/3 - flyttar in med familj 1866
Hustrun Fredrika Johansdotter, född i Leksvig 1819 den 18/7
Son Gustaf Alfrid, född i Lundby 1854 den 5/8
Son Frans Oscar, född i Lundby 1861 den 12/1
- familjen flyttar ut till skrivna på socknen när Jonas Svensson flyttar in i Lillstugan 1867
I hus på Tomtens mittersta del av ägan - Dahlgrenstorp - senare Tomtebo - hyrande;
Muraren Gustaf Pettersson Klingberg, född i Bolum 1833 den 1/1
Hustrun Märta Stina Andersdotter, född i Lundby 1831 den 27/11
Dotter Augusta Christina, född i Lundby 1861 den 18/2
Dotter Alma Gustafva, född i Lundby 1863 den 1/6
Dotter Sofia Albertina, född i Lundby 1866 den 16/4
Dotter Hilda Theresia, född i Lundby 1868 den 27/4
- familjen flyttar ut 1873
Boende i stuga på Tomtens del av allmänning fr om 1855;
Inhyses/fattighjon Johannes Svensson, född i Åsled 1811 den 19/11 - står som 'bräcklig'
Hustrun Greta Pehrsdotter, född i Wing 1802 den 15/4
Boende Tomten 1872 - 1880
Husförhörslängd 1872 - 1880:
Tomten (+ förpantningen Dahlgrenstorp) - båda samägda
Ägaren/brukaren Anders August Förberg, född i Warnhem 1840 den 4/9
Hustrun Märtha Christina Jonsdotter, född i Lundby 1840 den 22/6 - är dotter till Jonas Svensson!
Dotter Anna Kristina Jonsdotter, född i Lundby 1867 den 22/10
Dotter Elin Ottilia, född i Lundby 1869 den 25/6
Dotter Maria Elisabeth, född i Lundby 1871 den 11/3
Son Carl Oscar, född i Lundby 1873 den 11/3
Dotter Märta Augusta, född i Lundby 1877 den 2/7
Inhyses i Lillstugan - förre ägaren/brukaren;
Inhyses Jonas Svensson, f. Lundby 1797, 27/10 - in i Lillstugan 1867 - dör här nu den 30/10 1874
Pigan Christina Johansdotter, född i Lundby 1855 den 22/9 - flyttar in 1872 - ut till Habo 1874
Pigan Mathilda Johansdotter, född i Skarke 1861 den 24/1 - flyttar in från Sköfde 1879 - se foto nedan!
I hus på Tomtens mittersta del av ägan - Dahlgrenstorp - senare Tomtebo - hyrande;
Arbetaren Wilhelm Pettersson, född i Forsby 1848 den 4/12 - flyttar in med familj 1873
Hustrun Johanna Pettersdotter, född i Bolum 1849 den 22/7
Dotter Anna Charlotta, född i Lundby 1874 den 10/51875
- den lilla familjen flyttar ut till Gudhem den 20/10 1875
Boende i stuga på Tomtens del av allmänning fr om 1855;
Inhyses/fattighjon Johannes Svensson, född i Åsled 1811 den 19/11 - står som 'bräcklig'
Hustrun Greta Pehrsdotter, född i Wing 1802 den 15/4 - hon dör här den 4/2 1878
Dotter Anna Sofia, född i Hvalstad 1847 den 22/3 - flyttar till Wing 1861- tillbaka hit 1873 - ut igen 1874
Nu står Lillstugan på Tomten och huset på "Dahlgrenstorp/Tomtebo" tomma på boende sedan 1875. Ägaren Förberg säljer 1884 förpantningen Dahlgrenstorp på sin egen grundäga till Johannes Sandblad - se nedan!
Boende på Tomten 1880 - 1894 - Tomten-ägaren säljer nu Dalgrenstorpsförpantningen under Tomten 1/8 mantal
Husförhörslängd 1880 - 1894:
Tomten (+ förpantningen Dahlgrenstorp)
- nu säljs Dahlgrenstorpsförpantningen till Johannes Sandblad 1884
Ägaren av grundägan Tomten 1/8 mtl gräsgäld A A Förberg bor med sin familj på Tomten 1/8 mtl 1872 - se karta 1877 ovan!
Ägaren Anders August Förberg, född i Warnhem 1840 den 4/9
Hustrun Märtha Christina Jonsdotter, född i Lundby 1840 den 22/6 - är dotter till Jonas Svensson!
Dotter Anna Kristina Wilhelmina, född i Lundby 1867 den 22/10 -till Göteborg den 3/1 1889 - hem - ut - hem 1894
Dotter Elin Ottilia, född i Lundby 1869 den 25/6 - dör här den 2/3 1884
Dotter Maria Elisabeth, född i Lundby 1871 den 11/3
Son Carl Oscar, född i Lundby 1873 den 11/3 - gör värnplikten 1893
Dotter Märta Augusta, född i Lundby 1877 den 2/7
Pigan Mathilda Johansdotter, f. i Skarke 1861 den 24/1 -till modern 1885 den 13/11 - ut till Knivaledet - se foto !
Dalgrenstorp - dvs det som idag betraktas som Tomtebo - hyrdes troligen ut till Johan Sandblad före själva försäljningen 1884. Det är troligen därför ingen annan är skriven i de byggnaderna. Då bodde också nämligen en sömmerska skriven på Dahlgrenstorp; Sömmerskan Sofia Hajahn, född i Brahestad 1847, inflyttad 1881 från Berg och hon återvänder till Finland 1884.
Mellan 1881 (inflyttad från Berg, Rosenhaga) och 1884 bodde här alltså en finlandssvensk kvinna, Sofia Hajahn. Någon del av hennes släkt Hajahn i Brahestad står där som "handlande som levde i misär"
Förpantningen Dalgrenstorp-senare kallat Tomtebo - säljs 1884 (förpantningslängd troligen t o m 1911) och in flyttar;
Ägaren Johannes Sandblad, född i Berg 1827 den 14/7 - in från Tomten, Skarke, där de hyrt, den 21/11 1884
Not; "Benådad från livstids fängelse honom ådömt för mord."
Hustrun Maja Stina Andersdotter, född i Sköfde 1832 den 24/2 - flyttar med sin make från Skarke, Tomten
Dotter Emma Kristina, född i Sköfde 1853 den 14/3 - lämnar hemmet 1889
Läs gärna berättelsen om familjen - klicka på rubriken "Johan Sandblad - möbelsnickare och mördare"
Pigan Matilda Johansdotter hos Förbergs 1870 - 1885
Matilda och Kristina Johansson i Knivaledet.
Ur husförhörslängden 1899; - Knivaledet nämns för första gången i husförhörslängd;
In 1899 från Fattighuset till Knivaledet Anna Britta Larsdotter, inhyseshjon, f. 1823 - död 1903 i Knivaledet. Hon flyttade in tillsammans med; Dottern Matilda Johansson, linnesömmerska (kvinnan på bilden till vänster). Född 1861 på Kyrkebo av statkarlen Johannes Andersson med hustrun Anna Larsdotter, där fadern dör före hennes födsel och resten av familjen hamnar på socknen, alltså redan innan Matilda var född. Senare i livet var hon piga på Tomten i Lundby, hos Förbergs, som hon lämnade 1885 efter att ha tjänat där i 6 år. Innan dess bodde hon i Sköfde - död 1919 i Knivaledet. Kristina Johansson t h är troligen hennes 3 år äldre syster.
Boende på Tomten/Dalgrenstorp 1895 - 1922
Husförhörslängd 1895 - 1922:
Tomten 1/8 mtl ägd av A A Förberg + förpantningen Dahlgrenstorp ägd av Johannes Sandblad till 1899.
När Förberg dör 1899 löser Förbergs dödsbo in förpantningen Dalgrenstorp från änkan Sandblad. Sandblads änka bor troligen kvar i Lillstugan på Tomten tills hon dör 1905 - då förpantningen Dahlgrenstorp också juridiskt upphört.
Boende på Tomten;
Hemmansägaren Anders August Förberg, född i Varnhem 1840 den 4/9 - han dör här nu den 31/3 1898
Hustrun Märta Kristina Förberg, född Jonsdotter i N. Lundby 1840 den 22/6 - dör här nu den 12/7 1916
Dotter Anna Kristina Wilhelmina, född i Lundby 1867 den 22/10 - hem 1894 och ut till Varola den 16/11 1917
Dotter Maria Elisabeth, född i Lundby 1871 den 11/3 - flyttar ut till Lerdala den 15/11 1900
Son Carl Oscar, f.Lundby 1873, 11/3 - militärtjänst 1893- flyttar till Masthuggets förs. Göteborg 3/10 1895
Dotter Märta Augusta, f. Lundby 1877 den 2/7 - till Masthugget i Göteborg 1900 - hem - blir gift här 1906
Efter maken Anders August Förbergs död 1898 arrenderas Tomtens mark ut till Millomgården, Amundstorp, en tid i början av 1900-talet.
Boende Tomten i stora huset fr 0m 1906 med frun som sterbhusdelägare;
Ägaren/handlanden Carl August Blomqvist, född i Varnhem 1864 den 23/12 - flyttar in 1906 med frun i Tomten
- dör här den 10/1 1920 (bara 56 år gammal)
Hustrun Märta Augusta Förberg, född i Lundby 1877 den 2/7 - bor kvar i boningshuset Tomten
Dotter Märta Linnéa Kristina, född 1910 den 2/10 - dör den 19/1 1911
Son Carl Allan Paul, född i Lundby 1914 den 28/3
Son Carl Bertil Herbert, född i Lundby 1916 den 20/9
Dräng Johan Fredrik Grek, född i öglunda 1883 den 13/5 - flyttar in 1906 och ut till Varnhem 11/11 1908
Hushållerskan Hilma Albertina Falk, född i Häggum 1858 den 23/4- flyttar in från Växjö 13/5 1906 - vidare ut 1906
Piga Ottilia Amanda Hag, född i Varnhem 1878 den 1/1 - in 1901 från Sköfde - dör här den 5/11 1913
Jordbruksarbetaren Axel Alexander Daniel Svanqvist, född i Eriksberg, Älvsborg - flyttar in 1921 den 22/11
Hyrande av Lillstugan 1909 - 1911;
Stenarbetaren Gustaf Sahlström, född i Lundby 1880 flyttar in den 26/5 in 1909, gifter sig 30/5 1901
Hustrun Eva Elisabet Öst, född i Vinköl 1879 den 17/11
Dotter Anna Maria Elisabeth, född i Lundby 1910 den 25/6
- den lilla familjen flyttar ut 1911
Hyrande av Lillstugan 1914 - 1915;
Kalkarbetaren Adolf Adolfsson, född i Ledsjö 1882 den 17/7
Hustrun Elisabet Friskopp, född i Skånings-Åsaka 1882 den 16/11
Dotter Rut Anna Kristina, född i Varnhem 1914 den 29/1
- den lilla familjen flyttar till Alingsås den 10/11 1915
Hyrande av Lillstugan 1915-1916;
f.d. hemmansäg. Johan Fredrik Johansson, född i Varnhem 1850, 30/8 - in 1915 med söner - dör här den 10/3 1916
Son Johan Arvid Henrik Johansson, född i Varnhem 1887 den 10/3 - förrymd till Amerika!
Son Johan Gustaf Erik Johansson, född i Vad 1888 den 3/4 - frikallad och flyttar ut 1920
Son/slaktaren Johan Gunnar Johansson, född i Vad 1890 den 13/5 - flyttar ut 1920
Hyrande av Lillstugan 1924;
T.f. skogvaktare Rudolf Efraim Ernst Eriksson, född i Lundby 1895 20/1 - flyttar in från Nederstegården 1924 -
gift sedan den 20/2 1920 med
Hustrun Emilia Matilda Elisabeth Smedberg, född i Oskarshamn 1895 den 10/5 - in fr. Oslarshamn 1931
Dotter Inga Elisabeth, född i Oskarshamn 1920 den 3/5
*********************************************************************************************************************
Tomtebo eller Dahlgrenstorp blir affärslokaler 1901 med allmän affär - var tidigare snickeri
Boende på Dahlgrenstorp (förpantningslängd troligen t o m 1911) - nuv. Tomtebos plats;
Ägaren Johannes Sandblad, född i Berg 1827 den 14/7 - dör här nu den 30/6 1899
Not; "Benådad från livstids fängelse honom ådömt för mord."
Hustrun Maja Stina Andersdotter, född i Sköfde 1832 den 24/2 - dör här nu i Lillstugan, Tomten, 22/12 1905
Hyrande på Tomtebo/Dahlgrenstorp 1901 - 1902;
Soldaten Anders Gustaf Rask, född i Bolum 1876 den 17/3 - flyttar in den 12/11 1901 med familj
Hustrun Anna Charlotta Johansson, född i Lundby 1876 den 28/3
Son Bernhard Teodor, född i Lundby 1901 den 10/9
- den lilla familjen flyttar ut den 14/11 1902
Tomtebo (senare kallat) - hyrs nu ut som handelsplats - affär -den första hyrande handelsidkaren 1901 blir:
Handelsidkerskan Hilma Albertina Falk, född i Häggum 1858 den 23/4 - flyttar in 1901 den 11/10 - ut Växsjö 1904
Hyrande i Tomtebo 1903 - 1906;
Mannen Torsten Lindqvist, född i Fröjered 1843 den 10/10 - flyttar in från varnhem 1803 - åter dit den 15/11 1906
Ny arrendator för hela Tomten 1/8 mantal, och handlande, blir därefter 1904- 1906:
Handlanden Carl August Blomqvist, född i Varnhem 1864 den 23/12
Han gifter sig 1906 med dottern till Makarna Förberg, Märta Augusta, född 1877.
Tomtebo (senare kallat) används nu till handelsplats för olika varor, används delvis och hyrs också ut av ägaren Carl Blomqvist med hustru efter giftermålet, då han flyttat till det som är gården Tomtens mangårdsbyggnader.
Handlande hyrande av Tomtebo 1909 - 1914;
Handlanden Johan Gottfrid Tholander, f. Tvärred 1875, 29/4 - in från Sköfde den 2/12 1901 gifter sig 8/4 1911
Hustrun Anna Krisitna Ingeborg, född Bodin i Tvärred 1885 den 6/8 - in gift från Tvärreed den 27/11 1911
Dotter Ingeborg, född i Lundby 1912 den 31/1
Son Åke, född i Lundby 1913 den 13/10
- familjen återflyttar till Tvärred 1914
Piga Augusta Erika Haglund, född i Tvärred 1899 den 24/1 - flyttar in 1913 och åter Tvärred 1914
Hyrande i Tomtebo 1901 - 1913;
f.d. fanjunkaren Gustaf Svensson, född i Händene 1822 den 24/6 - in från Sköfde stad 18/10 1901 - dör här den 5/4 1913
svärdsman
Handlande hyrande av Tomtebo 1914;
Fd Hemmansägare Wilhelm Smedberg, född i Borgunda 1858 den 19/1 - flyttar in med familj från Broddetorp 1914 20/3
Hustrun Margareta Andersdotter, född i Varnhem 1860 den 30/8
Dotter Ellen Matilda, född i Varnhem 1895 den 14/7
Dotter Ester Margareta, född i Varnhem 1898 den 15/5 - flyttar till Skara stad den 30/10 1914
Dotter Elsa Kristina, född i Varnhem 1901 den 3/2
Dotter Alice Linnéa, född i Varnhem 1905 den 20/8
- hela familjen flyttar ut igen den 28/11 1914
Handlande hyrande av Tomtebo 1915- 1918;
Handlanden Ivar Emanuel Gustafsson, f. i Skörstorp 1883, 23/5 - in Kvänum den 20/10 1915 - ut 1918
Handelsbiträde Karl Simeon Larsson, född i Sköfde 1890 den 4/6 - in från Härlunda 27/11 1915 - ut åter Sköfde 6/9 1916
Handelsbiträde Karl Alfred Josef Hultgren, född i Ransberg 1900 den 1/11 - in från Ronneby den 27/3 1917 - ut 1918
Piga Gunhild Matilda Johansson, född i Händene 1901 den 28/6 - flyttar in 1917 och ut 1918
1918 avstyckas Tomtebo från Tomten och blir en egen fastighet - se karta och handlingar!
**********************************************************************************************************************
Hyrande på allmän mark (huset tillhörde vid tiden Tomtens ägare, Förberg);
Arbetaren Adolf Larsson, född i Lundby 1858 den 18/11- in från Varnhem 1892 den 15/11
Boende på Tomten 1922 - 1939
Husförhörslängd 1922 - 1939:
Tomten 1/8 mtl hade nu internt delats upp mellan olika delar av släkten.
Kvarboende Tomten i stora huset fr 0m 1906 som delägare;
Ägare Änkan Märta Augusta Förberg, född i Lundby 1877 den 2/7 - bor kvar i boningshuset Tomten
Son Carl Allan Paul, född i Lundby 1914 den 28/3 - flyttar till Täby Stockholms län den 15/11 1933
Son Carl Bertil Herbert, född i Lundby 1916 den 20/9 - gör värnplikt 1936 - bor kvar som delägare/brukare
Syster till änkan Anna Kristina Vilhelmina Förberg, f. Lundby 1867, 22/10 - fr. Sköfde 27/9 1932 - dör 24/3 1936
Jordbruksarbetaren Axel Alexander Daniel Svanqvist, född i Eriksberg, Älvsborg - in 1921 - ut till Varnhem 10/11 1927
Jordbruksarbetaren August Andreasson, född i Lekåsa 1868 den 23/9 - änkeman 1925 - flyttar in 19/11 1925 - ut 15/10 1935
Dräng Holger Ludvig Hjälm, född i Ledsjö 1908 den 16/2 - in från Sköfde 1934 - ut 1935 - åter 1937 - ut 1938
Hyrande av Lillstugan fr o m 1924;
T.f. skogvaktare Rudolf Efraim Ernst Eriksson, född i Lundby 1895 20/1 - in 1924 - gift sedan den 20/2 1920 med
(Anm; han står som stamanställd och flyttningarna verker inte riktigt stämma i tid hit och dit.)
Hustrun Emilia Matilda Elisabeth Smedberg, född i Oskarshamn 1895 den 10/5 - in 1921
Dotter Inga Elisabeth, född i Oskarshamn 1920 den 3/5
Dotter Britta Margareta, född i Oskarshamn 1923 den 23/2 - död här 3/7 1923
Son Ernst Peder, född i Oskarshamn 1924 den 16/7
- familjen flyttar till Varnhem den 18/11 1924
Hyrande av Lillstugan 1927;
Överstelöjtnant Nils Gustaf Kristian Hårleman, född i Mo 1866 den 25/1 - in från N. Vånga 1927 den 19/5
Hustrun Hildur Sofia Hagren,, född i Skara 1870 3/4 - de båda flyttar till Skara stadsförsamling 20/10 1927
Ny hyrande av Lillstugan 1928;
Slaktaren Olof Josef Johansson Sjöholm, född i Skövde 1868 den 2/1 - in med familj från Sköfde 9/11 1928
Hustrun Helena Cecilia f. Karlsson, född i Örebro län 1871 den 25/5
Dotter Greta Valborg Cecilia Sjöholm, född i Knistad 1906 den 1/5
- familjen flyttar åter Sköfde den 30/3 1929
Ny hyrande av Lillstugan 1929 - 1932;
Kalkarbetaren Oskar Samuel Hakon, född i Rådene 1902 den 14/1 - flyttar in med familj den 24/11 1929
Hustrun Gerda S. f. Fors, född i Järpås 1903 den 5/2
Son Bengt Oskar, född i Mariestad 1930 den 28/4
- familjen flyttar till Varnhem 6/12 1932
Ny hyrande av Lillstugan 1932;
F. d hushållerskan Matilda Svensson, född i Vättlösa 1865 den 25/7 - flyttar in från Sköfde 5/10 1932
Tomtebo och Amundstorps folkskola beskrivs vidare under respektive rubrik under avsnitt G. 2 B -C