RUBRIKER PÅ DENNA SIDA - klickbara!

- Smedsgården före Laga skifte 1844 - Överbo by
- Tre ägare med 1/4 - dels mantal - 1853 i avskild mark: Ba, Bb &  Bc
- Närbildskarta med 1/24 mtl - undantag i ägan Ba vid försäljning 1866
- Smedsgårdens gamla Ryttare Boställe låg nära Qvarnarna
- 1940 Sista reglering för Överbo 12:14 - bortglömd soldatjord fördelad vid laga skifte
- 1923 Forna Smedsgårdsladugården hamnade på Sörgårdsmark efter 1853 (foto)

Utveckling av fastighetsbeteckning; Smedsgården Ba -> Smedsg. 12:2 ->
Smedsg. 1/24 mtl + Smedsg. 5/24 mtl (sämjelott) -> Överbo 12:14 + Överbo 12:15

- Smedsgården 5/24 mantal + 1/24 mantal på karta 1877 (Ba)
- Smedsgården 1/4 mtl (Ba) 1960 års karta - delas i två; 1/24 mantal (undantaget) + 5/24 mtl
- Äldre stuga Smedsgården 1/24 mtl - undantag av Ba 1/4 mtl (foto)
- 1933 foto - nu 'Villa Överbo' på samma plats - påbyggt äldre hus
- 1960 inritat Överbo Smedsgården 1/24 mtl (blir Överbo 12:14)

Överbo 12:14 - från 1879 och 1900-talet i bild & handlingar

- Foto på familjen Jonsson med dottern Hulda 2  år 1879
- 1900 - 1928; Änkan  Anna Carolina Johansdotter, född 1846 & döttrarna Hulda, Elin & Ellen
- Karolinas arrendebetalningar till döttrarna via förmyndaren (bilder)
- Karolina bygger grundligt om äldre arrendehuset fr o m 1901 (foto)
- Karolina hyr ut Överbo med mat och kaffe mot ersättning - alla inkomster välkomna!
- Några kontant betalda fakturor avseende byggnaderna (bilder)
- 'Lina' står framför hushörnet på sitt hem  (foto)
- 1900 Hulda Kristina Andersson flyttar hemifrån för arbete på Hotell Billingen
- 1911 Yngsta systern Ellen Andersson säljer sin del till äldsta systern Hulda Andersson (foto)
- 1911; Ellen Karolina Andersson gifter sig med Oskar Persson, Simmesgården (foto)
- Simmesgården - 'Krusebacke' - Varnhem (foto)
- Ellen i serveringsförkläde (foto)
- Ny generation på Simmesgården - Greta och Harald (foto)
- Harald Persson bereder sig för att ta över Simmesgården (foto)
- 1923; Hulda Larsson säljer 1/36 mantal till systern Elin Westlind med make Karl Westlind
- Karl och Elin Vestlind (foto)
- Paret Vestlind bodde i Hedaslätt innan de flyttade hem till Överbo (foto)
- 1925; Elin  beviljas tillstånd till utskänkning av tillagad alkoholfri dryck samt maltdricka
- 1927; Elin säljer en 'källa' till bl a stationsinspektor Otto Rosander
- 1931 Elin kräver åtgärder mot de höga träden i kyrkparken

Ägostyckning 1937 ger laga gränser och möjligheter till avstyckning av fastigheter

- 1937; Karta över nu avstyckad fastighet Överbo 12:14  - avstyckning av Överbo 12:12 och 12:13
   och utbrytningen ur Smedsgården 5/24 mtl som nu blir Överbo 12:15
- Gränsstrukturen för forna Smedsgården 1/4 mtl Ba (12:2)
- Elin säljer 2 tomter från sitt 1/24 mtl Smedsgården och skapar på så sätt Överbo 12:14
- 1937; Elin Vestlind säljer ytterligare en bit av nu Överbo 12:14 - flyttar till Skövde
- 1939; Upptäckt - gemensam soldatjord sedan 1844 för Smedsgården var inte reglerad
- 1964 Elin säljer Överbo 12:14 till sin systerdotter Greta Person

Boende på 1/24 mtl - 'undantaget' - 1866 - 1938 ur kyrkböckerna

- Husförhörslängd 1862 - 1869
- Husförhörslängd 1869 - 1880
- Husförhörslängd 1880- 1895
- 1886 Huldas vitsord - småskolläraren Kristina Karlsson, Varnhem
- Församlingsbok 1895 - 1922
- Församlingsbok 1922 - 1938

Berättelse om tillblivelse av Överbo 12:14 & dess ägare under perioden 1829 - 1900 - dokument för dokument

- 1829; Jacob Larsson köper Smedsgården 1/4 mtl - Äga A. - av brodern Lars Larsson
- 1832; Greta Andersdotter - brorsdotter till Jacob blir piga - ganska snart husföreståndarinna
- 1846; Jacob Larsson testamenterar Smedsgården 1/4 mtl till brorsdotter Greta Andersdotter
- 1849; Jacob Larsson dör  - bouppteckning genomförs 8 Augusti - sterbhuset preciseras
- 1849; Delauktion förrättas efter Jacob Larsson den 25 Oktober
- 1849; Testamentets prövningstid fastställs 30 November
- 1850; Klander af testamente - sterbhusägare, kärande, med Greta Andersdotter svarande
- 1851; Dom ang. klander - avslås delvis  - Greta ansöker om auktion av gården, beviljas
- 1852; Greta Jonsson, Smedsgården 1/4 mtl gifter sig med Anders Jonsson
- 1853; Laga skiftet för Överbo by fastställs - ävenså för Smedsgården 1/4
- 1856; Makarna Jonsson skriver ett inbördes testamente 22 Mars
- 1863; Anders Jonsson arrenderar ut delar av Smedsgården 1/4 mtl
- 1866; Köpekontrakt 24 april - där Anders Jonsson säljer 5/24 mtl till Gabriel Pettersson med 
               ett undantag om 1/24 mtl av hela Ba, 1/4 mtl - är grund för dagens Överbo 12: 14
- 1870; Mantalslängden upptar endast Gabriel Pettersson som ägare Smedsgården 1/4 mantal
               - 1/24 mtl ingen direktbeskattning
- 1871; Greta Andersdotter avlider - bouppteckning
- 1872; Fördelning av gångkläder i samband med bouppteckningen
- 1872; Rätten ålägger Anders Jonsson vid vite om 5 kronor att delge bouppteckningen till 
              Gretas fader som inte rätteligen kallats eller närvarat som förmyndare för
              syskonbarnen!
- 1872; Anders Jonsson inlämnar hans och Gretas inbördes testamen- te till domstolen - åläggs
              att delge hennes arvingar detsamma
- 1872: Striden om Jacob Larssons gårdstestamente till brorsdottern Greta Andersdotter 1846
              fortsätter i domstol - avgörs slutligt 1872 efter 25 års strider postumt till Gretas fördel!
- 1872; Greta Andersdotter  postum lagfart å 1/24 mtl - 'undantaget' - vilket också  ger
              försäljningen av 5/24 mtl 1866 legitimitet
-1872; Gabriel Pettersson får nu lagfart på 5/24 mtl Smedsgården - nu är hela 1/4
              Smedsgården fördelat på 2 ägare
- 1873; Anders Jonsson gifter om sig - Anna Karolina Johansdotter
- 1875; Anders Jonsson söker 16/6 om lagfart på 1/24 mtl - kommer slutligen att avslås 1893!
- 1875; Anders Jonsson försöker hitta försörjning på annan ort
- 1875; Anders Jonsson arrenderar lägenheten Wadet vid Stensbro under tre års tid av ägarna
              för Klostret Pickagården
- 1879; Anders Jonsson arrenderar under 1 år soldattorp Nr 330 i Ljungstorp (Strängstorpet)
              av P. A. Ljunqvist Nohlgården
- 1880; Anders Jonssons arrende undertecknat av L J Sträng, Stenum
- 1885; Anders Jonsson arrenderar Skarke sockens skoljord av August Pettersson på Hålltorp
               - belägen norr i äga Bb (12:3)
- 1890; Anders & Anna Karolina skriver ömsesidigt testamente 30/1 - orubbat bo med laga
               arvsfördelning då yngsta dottern fyllt 15
- 1890; Anders Jonsson avlider den 22 december  - bouppteckning 1891 - faställelse arvingar
- 1891; Lösöresauktion efter Anders Jonsson i Öfverbo den 19/3
- 1892; Taxeringsvärde 1/24 mtl via häradsskrifvaren 1891 = 700 kr
- 1892; Laga förrättning för avyttring och arfvskifte mellan hustrun Anna Karolina och de 3
               döttrarna - Hulda, Elin och Ellen. Hustrun ärver inte fastigheten då den införts i boet
               av maken
- 1900; Lagfart söks av systrarna 1892 - beviljas efter omfattande domstolsutredning först 8 år
               senare
- 1900; Gabriel Pettersson tvingad försäkra att han inte ägde 1/24 mtl
- 1900; Lagfartsbevis äntligen utfärdat för de tre döttrarna


Överbo 12:14 1980

Överbo 12:14 idag.
Överbo 1970-tal

Laga skifteshandlingens karta 1844 av Smedsgården, 3/4 mtl friköpt Krono Skattehemman - genom friköp 1790 och 1793 med tre bruks'ägor' på ett hemman = 3 x 1/4 -dels mantal.

Smedsgårdens hemjord, tomt- och ladugårdsplatser är  märkta med gula gränser i själva byn - dessutom är själva tomtplatserna utmärkta med blått. (Mellomgårdens ägor märkta med rött och grönt!)

Blivande Smedsgården 1/24 mtl - undtantaget och senare Överbo 12:14 - får sina gårdshus från den södra blåa inringningen 1339 - 1341 och gröna inringningen 1342 på kartan, dvs ägan kom att bli granne med kvarliggande Sörgården på Nr 1347, m fl. Man kan också se att två av Smedsgårdsladugårdarna vid 1367 låg vid gårdsvägen upp mot kvarnarna.

Ägare 1845 och hur ägandet fördelas i laga skiftet;

A. (Ba- 12²)    Ägaren  Jacob Larsson, född på platsen 1796 - (broder till tidigare ägare Lars Larsson)
B. (Bb- 12³)    Ägaren   Carl Andersson, född i Varnhem 1822 med hustrun  Maria Petersdotter,
                            född i Varnhem 1818 den 14/4 - in 1842 från Broddetorp (Hennes far var tidigare ägaren Petter Larssson,
                                        född på platsen 1774 23/3 - Pehr (Petter) dog här 1823)

C. (Bc- 12⁴)     Ägaren änkan  Britta Stina Andersdotter, född i Ögglunda 1802

Kommentar;
Smedsgården har nu tre lika stora sambrukande ägare utan juridiskt specifikt fördelade ägor - delade genom brukningshävd och mantal - så kallad sämjedelning.

Mangårdsbyggnader Mellomgården = röd markering           Ladugård och samtlig mark  = grön markering
Mangårdsbyggnader Smedsgården = blå markering              Ladugård och samtlig mark  = gul markering

De gemensamma hävdade gårdsägorna för Smedsgården 3 x 1/4 mtl i själva byn är:
(här ovan också med gult markerade)
Nr 1339  Trädgård
Nr 1340  Gårdsplatsen och Lannerna
Nr 1341   Gatan och Husplatsen
Nr 1354   Potatistomt
Nr 1355   Ren (Fägata)
Nr 1367   Ladugårdsplats
Nr 1369   Tomt
Nr 1370   Gård och Husplats
Nr 1371    Gata och Ladugårdsplats
Nr 1372   Trädgård
Nr 1373   Ren utom Ladugården
Nr 1377   Tomt

Nr 1381  Hemjord i Millomgårdsgärdet
Nr 1382  Hemjord i Millomgårdsgärdet
Nr 1383  Hemjord i Millomgårdsgärdet

Två mangårdsplatser, men tre mangårdsbyggnader för Smedsgården i Öfverbo by:
(här ovan med blått (och gult) markerade)

Inom själva gårdsområdet finns alltså två husplatser, Nr 1341 och Nr 1370, med byggnader/bostadshus och i ett fall med bostadshusen samlokaliserad ladugårdsplats (Nr 1371). På Nr 1367 finns två ladugårdar, parallellt med varandra, tillhöriga Smedsgården - säkert hör de då ihop med de två mangårdsbyggander som finns i Nr 1341.

Ytterligare bostadshus för Smedsgården inom byn:
Dessutom finns byggnader för drängar och pigor bland de byggnader man kan se på kartan tillhörde Smedsgårdens tre mangårdshusplatser, även om någon kan ha bott i de stora familjehusen. Inte ovanligt med piga boende i köket.

1845 bor följande 3 hushåll inom Smedsgårdens del i byområdet:

.................................................................................................................................................................

1:a hushållet 1845:
Ägare  1       A.       1/4 mtl ägare;
             Ägaren     Jacob Larsson, född på platsen 1796 den 16/12 - (broder till tidigare ägare Lars Larsson)
             Systern       Inga Larsdotter, född på platsen 1794 -den 1/10  (Bräcklig)

             Deras tjänstefolk;
              Pigan           Greta Andersdotter, född i varnhem 1819 den 16/3 - in 1834 från Lundby
              Pigan           Maja Andersdotter, född på platsen 1822 en 12/10 - in 1839 från Lundby

.................................................................................................................................................................

2:a hushållet 1845:
Ägare 2     B.     1/4 mtl ägare;
              Mannen   Carl Andersson, född i varnhem 1822 den 10/1
              Hustrun  Maria Petersdotter, född i Varnhem 1818 den 14/4 - in 1842 från Broddetorp
              (Hennes far var tidigare ägaren Petter Larssson, född på platsen 1774 23/3 - Pehr (Petter) dog här 1823)
               Son              Johan August, född i Varnhem 1843 den 22/9
               Dotter         Christina Charlotta, född i Varnhem 1845 den 27/10
 

.................................................................................................................................................................

3:e hushållet 1845:
Ägare 3      C.   1/4 mtl ägaren
                Änkan  Britta Stina Andersdotter, född i Ögglunda 1802 den 11/11 - in gift 1822 från Ögglunda
                Son         Johannes, född på platsen 1825 den 9/4
                Son         Petter, född på platsen 1829 den 17/9
                Dotter    Maria Charlotta, född på platsen 1834 den 15/11
                 Dotterns son   Johannes, född i Varnhem 1845 den 4/5

                Dräng       Anders Jonsson, f. i Varnhem 1813 12/7

.............................................................................................................................................................................................
 

<-- Till sidans rubriker!   
 

Överbo Smedsgården - efter skiftet 1853 - karta 1844
Tre ägare med 1/4 - dels mantal vardera nu i avskild mark:
Ba, Bb och Bc samt soldatjord Bd (soldattorpet i Ljungstorp)

Laga skiftet 1853 delar Smedsgården i tre självständiga och samordnade ägor, efter att ha varit sambrukat och sämjedelat mellan 3 ägare sedan 1790. Nu får två av ägarna utflyttningsbeslut för sina byggnader till de nya ägorna. Den tredje -Ba- blir kvar i den ursprungliga lokaliseringen för byggnaderna. Dessutom finns skifte i Billingeliderna (Ljungstorp) tillhöriga gården, vilka redan fördelats i laga skifte 1826 mellan dåvarande ägare  (påbörjat 1825).

Smedsgårdens soldaboställe får ny jord vid sträcka utmed bäcken, vilket fastställs 1853 - Bd, utmärkt med blått på kartan ovan. Däremot kom det aldrig att byggas något soldattorp på ägan, som förblev oskiftad i 100 år! Har varit en utjord till soldattorpets karga marker i Billingeliderna (Ljungstorp). Vid laga skifte 1939 inom och mellan Smedgårdens olika ägare, kom marken att fördelas mellan då varande ägare! I skifteshandlingarna kallas marken Smedsgårdens f.d. soldatjord.
Se karta och beskrivning nedan i samband med det extra laga skifte som fick göras 1939!

Ägorna blir nu Smedsgården 3/4 mtl fördelat på tre 1/4 mtl-ägor:
Ägorna är enligt nedan förteckning; Ba (12²), Bb (12³)och Bc (12⁴) på kartan här ovan (gränser förstärkta med rött) samt tillägget Bd som gemensam soldatjord. Det tycks inte som om den gamla Ryttarjorden söder om Gustafsfors kvarn finns med i underlaget.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Smedsgården 1/24 mtl - undantaget - anges på kartan 1844 ovan - ungefär med rosa linje! Här ser man vilka gårdshus som kan ha hamnat inom undantagets gräns. Bl a beskrivs för "Undantaget" i köpekontraktet mangårdsbyggnad och nyuppförd ladugård - troligen den  för Smedsgården kvarvarande ladugård som hamnar granne med Sörgårdens marker - i  Nr 1367. Den nya vägen var ännu inte byggd och gränserna är svåra att exakt fastställa. Troligen är mangårdsbyggnaden den byggnad som ligger i Nr 1341 - norr om Nr 1340.

Smedsgårdens hemjord, tomt- och ladugårdsplatser är  märkta med gula gränser i själva byn - dessutom är själva tomtplatserna utmärkta med blått. (Mellomgårdens ägor märkta med rött och grönt!)

Blivande Smedsgården 1/24 mtl - undtantaget och senare Överbo 12:14 - får sina gårdshus från den södra blåa inringningen 1339 - 1341, dvs ägan med hus kom att bli granne med kvarliggande Sörgården på Nr 1347, m fl.

Smedsgårdens gränser för Ba = 12:2 = 1/24 mtl  (undantaget) + 5/24 mtl (12:15 - Petterssons) är utmärkta med grov röd linje här ovan på kartan.

Man kan också se att två av Smedsgårdsladugårdarna vid 1367 låg vid gårdsvägen upp mot kvarnarna, den ena av dem kom efter laga skiftet att höra till Sörgården alldeles utmed gränsen mellan de båda ägorna och fanns kvar ända till 1970 då den revs och ersattes me en ny ekonomibyggnad för Sörgården av makarna Ramviken.

Troligtvis tog omställningen en lång tid, även om lagen förespråkade att husen/byggnaderna, som inte hörde till delarna med kvarligganderätt, skulle vara bortflyttade innan 1858!

Mangårdsbyggnader Mellomgården = röd markering           Ladugård och samtlig mark  = grön markering
Mangårdsbyggnader Smedsgården = blå markering              Ladugård och samtlig mark  = gul markering
 

<-- Till sidans rubriker! 

Nr 93: = Skarpmans boställe och Stadigs soldatboställe
                 I Skarpmans boställe: Wäberga Nohlgården, Ledsgården och Ryttaregården för 1/4-del,
                 I Stadigs soldatboställe: Späckatorp med stugu-utrymme, Trädgården med utrymmet vid stugu wäggen,
                 Ulfsgården för 1/4-del, Junkragården för 1/4-del,
Nr 95: = L = Wallgrens intäkt som behålles till största delen av Hospitalsqvarnen (Ulunda får ett litet streckat hörn!)

Nr 97: = Smedsgårdens Ryttaretorp

Det betyder att Smedsgårdens Ryttare Boställe under "Ryttare-tiden" t o m 1811 var beläget och använt vid Nr 97 på kartan ovan - dvs nära Hospitals Qwarnen. Nytt soldattorp byggdes troligen 1826 i Billingeliderna till den då 1822 tillträdde soldaten.  Före detta visste man ju inte vem som skulle äga tegarna på skiftet och troligen byggdes inget däruppe innan det var klart.

Ryttarna Brodd efterträds av 1:e soldaten med namnet Snäll 1822 och skrivs in under Smedsgårdens Soldattorp N.o 6 - som vi då tolkar byggts på skiftet i Ljungstorp -  i rullan står de fortfarande under Västergötlands Regemente som N.o 6.

Nytt Soldattorp skulle innehålla en del mark för soldaten och hans familj att livnära sig på, vilket fanns på skiftesdelen i Billingeliderna, men saknades vid Smedsgårdens gamla Ryttare Boställe (ovan Nr 97). Kanske var den ändå inte tillräcklig, då ytterligare "soldatjord" tillskapades vid laga skiftet 1853 - se ovan!

Se mer om Smedsgårdens Soldattorp i Billingeliderna (Ljungstorp) på www.ljungstorpshistoria.se

Soldattorpet kom att byggas ett stycke väster om landsvägen på den teg som tilldelats Petter Larssons omyndiga barn = Nr 16; mittremsan i mitten - från landsvägen till gränslinjen i öster - se ovan!

På karta över Varnhems socken alla allmänningar (1930-tal på äldre karta) finns Smedgårdens Ryttarejord (Nr 6) utmärkt söder om Gustafsfors kvarn i gränsen på Ulundas mark. När Ryttarna satte av och Västgöta Cavalleriregemente blev infanteriregemente 1810 - så blev det ett nytt Soldatboställe Nr 6 ca 1821 i skiftet i Billingeliderna. Det låg på den plats idag Gamla Missionshuset ligger på i Ljungstorp. Oklart när denna mark reglerades.

För att göra allt mer förvirrande skapades ny soldatjord till Smedsgårdens Soldat Boställe Nr 6 i Ljungstorp 1844 fastsälld i Laga skiftet 1853 - nere i Varnhem nära Redsvenstorps mark - i hörnet av dagens Öbergs Plantskola - se karta nedan!

<-- Till sidans rubriker! 

1940

Sista reglering för Överbo 12:14 fastställdes som nedan - soldatjorden fördelad genom ett laga skifte

Denna del av Överbo Smedsgårdens tilldelade gemensamma jord (byalaget), skiftad som jord tillhörig soldatbostället 1853, kom att dröja till 1939 innan  den genom laga skifte kunde fördelas på respektive dåvarande ägare till Smedsgårdens olika delar.

De sökande av skiftesförrättningen var då;
Elin Vestlind ägandes 1/24 mantal Överbo Smedsgården 12 ¹⁴ enligt lagfartsbevis 10 mars 1927
Arvid Pettersson (Hålltorp) ägandes 1/4 mantal Överbo Smedsgården 12 ³ enligt lagfarstbevis 3/11 1908 samt 30/10 1912
Jenny Berg ägandes 1/4 mantal Överbo Smedsgården 12 ⁴ (idag Öbergs Plantskola) enligt lagfartsbevis den 23/11 1938

Genom penningvederlag utlöstes så Arvid Petterssons på Hålltorps rätt i marken (genom ägan 12:3) och resten fördelades enligt ovan. Senare har ägorna helt blivit förenade med Smedsgården 12 ⁴, (idag Överbo 12:17), vilket är naturligt med tanke på läget.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Ladugården för Smedsgården 1/24 mtl - Undantaget - torde ha legat på denna sidan om (hitom) och  parallellt med den ladugård för Sörgården som syns på bilden 1923 och sett likadan ut.

Ladugården på bilden var troligen den ladugård som tidigare hörde till Smedsgårdens ena av tre ladugårdar innan den skiftades över på Sörgårdens del 1853. Den revs i samband med renovering av Sörgården påbörjad 1968 och byttes mot en ny ekonomibyggnad på samma plats.

Snöskottning vid Överbo år 1923. Kvarnarrendator Karl Blomkvist, Drängen på Sörgården Erik Thimberg,  Sven Gustafson och Nils Fagerlind.

 

<-- Till sidans rubriker!  

Med rött markerad äga 1877 för Smedsgården Ba 12:2 - då redan med avskild sämjelott till 1/24 mtl - senare del av den formaliserad till Smedsgården 12:14. Denna sämjelott bestod av ett undantag i den västra delen av ägan 12:2 - Smedsgården 1/24 mantal ända till avstyckningarna av villamark som startade 1917 med Timbelund 12:7 - slutligen avstyckades kvarvarande del av sämjelotten 1938 till Överbo 12:14.

Det är lätt att se att marken i hela Överbo, liksom för ägan Ba, var bebyggda med många hus, vilka en del hyrs ut enligt boende på ägan i husförhörslängder. Det är inte möjligt att för varje årtionde veta exakt i vilket hus det bodde folk på gården mellan 1850- och 1890-tal. Det går i alla fall att urskilja 3 boningshus på ägan extra markerade med rött på kartan, som fanns runt 1880-talet och det tycks stämma med hur många famijer som vid denna tid bodde på gården Ba 5/24 mtl - senare 12:15.

Ladugården för 'undantaget' - 1/24 mtl -  är i alla fall riven före kartans tillkomst 1877 - bara den ladugård som hamnade på Sörgårdens mark finns kvar.

Huset längst ner till vänster inom ägan är boningshuset till Anders Jonsson tilldelade untantag vid Gabriel Petterssons köp 1866. Den kom senare att köpas av honom 1873 som en afsöndring (civilrättslig avskiljning) och kallas i lantmäterihandlingar för sämjelott, tills del av den formellt avstyckas 1938 och blir Överbo  12:14.
 

<-- Till sidans rubriker!

Smedsgården 12:2
blir beteckningen för den första av de tre ägardelarna av Smedsgården, vilken vid delningen i laga skiftet 1844 - faställt 1853 - betecknades Ba.

(Gård Nr B inom Överbo by - ägare A. *)
 

*Före 1844 drevs Smedsgården 3/4  mantal som sämjebruk mellan tre självständiga ägare med 1/4 mantal vardera - ägare A., B. och C.

Följ Smedsgården 12:2  - klicka här!

Ägare vid Laga skiftets inledning var:  
Jacob Larsson, född på platsen 1796 den 16/12 - (broder till tid. ägare Lars Larsson) - dör här 1849. Jacob Larsson säljer 1852 till Anders Jonsson, som i sin tur säljer till Gabriel Pettersson 1867 och gör sig ett undantag på 1/24 mtl på samma mark.

Ur specialjordeboken 1825;
"Smedsgården Nr 12, 3/4 mantal - ett frälsehemman inom Rå och Rör - Af lika ränta med Öferbo Sörgården näst förut. Har warit helt hemman, men år 1691 1/4 förmedlat i anledning efter ransakning Cavalleri Stom N.o 6 af Gudhem Companie.

Köpt till Skatte 1/4 af Rusthållaren (Gudhems Companie) Lars Larsson, (född på platsen 1746) efter Kungliga Kammar Collegie Skatte Bref af den 21 juli 1790." Son till änkan Maria Larsdotter, född på Smedsgården 1716! Han äger denna del av Smedsgården  (A.) mellan 1790 till 1812, då han dör. Sonen Lars Larsson, född 1780 ärver då gårdsdelen A. 1/4 mtl.

Jacob Larsson, född 1796, köper 1829 Smedsgården 1/4 mtl av sin broder Lars Larsson, född 1780, som ägde 1/4 mtl mellan 1812 - 1829. Det tycks som om samma släkt har ägt/brukat samma gårdsdel A. 1/4 mtl sedan 1600-talet!

Här ses hela Smedsgården Ba 12:2 - 1/4 mantal markerad med rött. 1/3-del av hela det forna 3/4 mantal Smedsgården.

Ägorna är också indelade i de två delarna 1/24 mantal  (ett undantag som sämjelott)  och 5/24 mantal - senare 12:15.

Innan avstyckning 1938 med formell beteckning 12:14 för marken väster/sydväst om vägarna, var 1/24 mantal en sämjelott - ett 'undantag' för förre ägaren som han i princip ägde så länge han och hans hustru levde. Senare blev denna del, efter minskning av ägan av bla landsvägsdragningen till Skövde, det som senare avstyckades som 12:14.

Dessa två ägor uppstod alltså redan när den förre ägaren för hela markområdet (mellan åren 1852 - 1866) , Anders Jonsson, skapade ett undantag för honom och hans familj - en sämjelott i samband med försäljningen till Gabriel Pettersson 1867.

Man får inte glömma att undtantaget (senare ungefär 12:14) alltså skapades innan "nya landsvägen" till Skövde byggdes runt 1870 och senare då alltså skar rakt igenom 'sämjelotten' i dess nordöstra hörn. Så småningom gav detta upphov till de tomter som skapades och bebyggdes just på norra sidan av landsvägen - Timbolund och Hagalund.

Både vägbygget 1870 och 1955 gjorde stora intrång i den forna ägan Smedsgården Ba 12:2 - inte minst för 12:15, som helt förlorade sina gårdsbyggnader till nya riksväg 49, då Vägverket slutligen löste in mark och byggnader 1997-10-06. Man hade intill dess använt sig av ett servitut för väg sedan 1968. Tanken var att snabbt bygga en motorled mellan Skara - Skövde. Något som inte blivit verklighet förbi huset ännu 2015. Alla husen revs strax efter 1997! Idag 2022 äger Trafikverket den marken.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Karolina med dotterdottern Greta utanför det äldre huset i Överbo 12:14.

Det är inte svårt att föreställa sig att detta hus inom sig har den ursprungliga undantagsstugan för Överbo Smedsgården 1/14 mantal. Troligen höjd med en slags vindsvåning från en ursprungligare stuga och med utbytt tak till tegel från spåntak och nya fönster och dörrar samt ny ytterpanel. Trappen tycks utgöras av stora kalkstenshällar. Ombyggnaden torde vara gjord 1901 -1903, då kvitton för kakelugnar finns. Den unga flickan Greta är född 1912 och är troligen på bilden ca 4 år. Bild tagen ca 1916.

Det är heller inte otroligt att delar av stugan och vissa yttre former är från tiden då Överbo bys alla gårdars hus fanns här i en samlad by, dvs före skiftet 1844 -1853. Karta 1844 visar att läget är detsamma som ett av husen för Överbo Smedsgårdens del 1/4 mtl (Ba) och dess "hus- och tomtmark".

I fastighetsdeklaration för 1945 skriver Elin Vestlind, Karolinas dotter, att huset är byggt 1901.
 

<-- Till sidans rubriker! 

En bild från 1933 och det då relativt nyreparerade huset/villan på Överbo 12:14.

Det gamla huset har utvecklats till ett nytt, även om man tillvaratog hela undervåningen som byggdes på. Bl a kan man se att grundens kalkstenar har återanvänts. Däremot finns nu två nymurade skorstenspipor, vilket kunde göras då taket togs av för påbyggnaden. I deklaration för 1945 skriver Elin Vestlind att huset är byggt 1901 och det pekar på att ingen nybyggnad gjorts när man byggde på och om huset. Hon uppger att uthuset har byggts 1933.

En förstoring. På balkongen sitter Karolinas dotter Hulda Larsson och hennes make poliskonstapel August Simeon (Lasse) Larsson. De hyrde i Överbo av Huldas syster Elin mellan 1/4 1932 och 7/10 1933. I bakgrunden spetsen på Varnhems Klosterkyrka.

I fastighetsdeklarationen 1945 anger Elin Vestlind följande för fastigheten; Bostaden är byggd år 1901 och uthuset 1933. Det visar på att den stora ombyggnaden inte räknades som nybyggnad och att Karolina reparerat huset/byggt om ett ännu äldre hus så att det betraktas som nybyggt år 1901. Uthuset är byggt 1933 och bostadshuset påbyggdes en tid efter att Elin Vestlind köpt hela fastigheten 1923.

Under 1930-talet byggdes flera liknande hus i Varnhem. Till höger syns först Dalhem 1 byggt 1937 på Smedsgårdsmark nära huset ovan, Överbo. Nere i byn byggdes 1933-34 också ett Dalhem på Junkragårdens mark, snett emot järnvägsstationen, ägt av Samuel Friman, taxichaufför. Förutom dubbla skorstenar väldigt lika Överbohuset, troligen byggda av samma byggare - möjligen Dessau.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Ursprunget för denna avstyckning utgörs av det Undantag om 1/24 mantal Smedsgården 12:2. Har sett ut som den yttre röda gränsen.

Ägaren av Smedsgården Ba (12:2), Anders Jonsson tilldelade sig ett untantag som sämjelott vid nästa ägare Gabriel Petterssons köp 1867. På så sätt tillhörde marken fastighetsmässigt den större ägan Överbo Smedsgården 12:2.

Undantaget kallas i lantmäterihandlingar för sämjelott Överbo Smedsgården 1/24 mantal och resterande andel Överbo Smedsgården 5/24 mantal. Detta undantag om 1/24 mantal blir inte formellt avsöndrat förrän avstyckningen till 12:14, som alltså skapas av detta undantag 1938 och då blir Överbo 12:14, samtidigt som avstyckningar genomförs från det ursprungliga undantaget.

12:11 (vattenreservoar), 12:12 (Dalhem) och 12:13 (Klosterlid) skapades av mark från Smedsgården 1/24 mantal ur 12:2.

John Reinhold Dessau har köpt 12: 12 (Dalhem) 1933 och får lagfart 1935.
Smedsgården 1/24 mantal av 12:2 styckas nu formellt av till Överbo 12:14 1938.
Samtidigt blir resten av Överbo Smedsgården 12:15 (Sven Petterssons).
 

<-- Till sidans rubriker! 

Undantagsägaren Anders Jonsson med ny hustru sedan 1873, Anna Carolina och dottern Hulda, född 1877. Hustrun är nästan 20 år yngre än sin man och 36 år yngre än hans första fru!!
En 137 år gammal bild år 2016!

Ägaren            Anders Jonsson, född i Broddetorp 1827
2:a Hustrun  Anna Carolina Johansdotter, född i Häggum 1846 25/10 - flyttar in efter giftemål 1873 *
Dotter                Hulda Kristina, född i Varnhem 1877 22/5

* Född som äldsta barnet på Bäckagården i Häggum av föräldrarna och brukarna Johannes Jonsson, född i Häggum 1812 15/1 och hans hustru Cajsa Sunedotter, f.  i Sjogerstad 1818 3/5. Föräldrarna flyttar sedan med dotternn som brukare av Anders Nilsgården i Hägum 1850 - innan hon lämnar gården för att bli piga 1860.

De får ytterligare två döttrar, Elin Augusta, född i Varnhem 1880 11/1 samt  Ellen Karolina, född i Varnhem 1883 14/1, innan Anders Jonsson, född 1827 - dör här 22/12 1890  - då 63 år gammal.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Karolina med dotterdottern Greta utanför det äldre huset i Överbo Smedsgården  1/24 mtl - senare Överbo 12:14. Greta föddes 1912.

1900 får systrarna lagfart på 1/72 mtl vardera av 1/24 mtl efter faderns död och arv 1890. Ett inbördes testamente mellan makarna Anders och Anna Karolina Jonsson talade om orubbat bo till den yngsta flickan fyllt 15 år, vilket skedde 1898, gällande yngsta dottern Ellen född 1880.

Dock är inte testamentet giltigt för den del som gäller fast egendom, som änkan inte kunde ärva då den införts i boet av maken.

Så redan 1892 tilldelas döttrarna 1/72 mtl vardera vid arvskiftet efter sin far. Modern tvingas på så sätt betala arrende till döttrarnas förmyndare med 16,67 kronor per år vardera! Se arrendekvitto från förmyndaren till Elin 1897 och Ellen år 1901 som exempel nedan!

Döttrarna bor dock kvar hos modern i boet och flyttar ut efter hand. Elin Augusta, född i Varnhem 1880 11/1 - flyttar ut 4/11 1893 - men flyttar hem igen 1903, liksom dottern Ellen Karolina, född i Varnhem 1883 14/1 - flyttar hem 1903.

1901 tycks modern börja reparera det gamla huset, så att det får utseendet på bilderna ovan, bl a sätter hon in två helt nya kakelugnar och murar om skorstenen - se kvitto nedan! Kanske var det detta hus de återflyttar till i slutet av 1903.

Formalia för modern & de tre ägarna efter 1892 med 1/72 mantal vardera (3x 1/72 = 1/24 mtl);
Änkan Anna Carolina Johansdotter, född i Häggum 1846- gift med Anders Jonsson 1873 - död på Smedsgården 21/3 1928

1. Hulda Kristina Larsson, född Andersson i Varnhem 1877 22/5 -gift 6/4 1914 med August Simeon Larsson, född 1885 19/9 i Hjo -  blev änka 3/1 1938 - hon dör i Skövde 9/7 1969. Han var poliskonstapel och paret flyttar in som hyrande på Överbo från Sofia församling i Jönköping 1/4 1932 och lämnar för Skövde 7/10 1933. Han dör i Skövde 3/1 1938.

2. Elin Augusta Vestlind, f. Andersson i Varnhem 1880 11/1 - änka 29/8 1926 - död i Skövde 24/8 1971
Gift med Karl Oskar Västlind, banvakt från Hedaslätt - hon var hans hushållerska innan giftet i Stationen Hedaslätt som ägdes av  Mjölby - Hästholmens järnvägs AB. Karl Oskar vad född i Skaraborgs län, Längjum. De flyttar båda till Varnhem Överbo Smedsgården 13/5 1925. Paret förblev barnlösa. Han dör där 29/8 1926. Elin flyttar till Skövde 19/10 1937.

3. Ellen Karolina Persson, född Andersson i Varnhem 1883 14/1 - gift 17/12 1911 - änka 5/7 1966 och död i Överbo Varnhem 1976. Gift med lantbrukaren vid Simmesgården, Varnhem, Oskar Viktor Persson, född i Fröjered 1882 26/2 - död i Överbo 12:14 5/7 1966.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Två exempel
 

Textolkning;
"Af förmyndaren J. A. Johansson hafver jag denna dag bekommit mitt arände för 1896 kronor 16,67 Öfverbo den 20 juli 1897

Elin Andersson

Texttolkning;


"Af förmyndaren J. A. Johansson hafver jag denna dag bekommit mitt arände för 1900 kronor 16,67 Öfverbo den 4/2 juli 1901
Ellen Andersson

<-- Till sidans rubriker! 

Anna Karolina född Johansdotter 1846, foto troligen från tidigt 1920-tal och södergaveln på bostadshuset med en lagerhägg något mer uppväxt än på husbilden ovan tagen 1916.

I ett 1903 renoverat hus på 1/24 mtl Smedsgården bor Anders Jonssons efterlämnade 2:a hustru Anna Carolina Johansdotter, född i Häggum 1846 25/10 - flyttade in efter giftermål med Anders 1873.

Anna Karolina är född som äldsta barnet på Bäckagården i Häggum av föräldrarna och brukarna Johannes Jonsson, född i Häggum 1812 15/1 och hans hustru Cajsa Sunedotter, född  i Sjogerstad 1818 3/5. Föräldrarna flyttar sedan med dotternn som brukare av Anders Nilsgården i Hägum 1850 - innan hon lämnar gården för bli piga 1860.

Stora investeringar i arrendebyggnaderna

Karolina , eller Lina som hon ofta kallas, fortsätter att investera i de hus som finns på gården och hon gör det som arrendator fr o m arvskiftet 1892, då hon inte genom giftorätt kunde få del av fast egendom enligt den tidens regler som maken ensam fört in i boet. Det blir döttrarna som ärver var sin tredjedel = 1/72 mtl av ägan 1/24 mtl. Förutom ny skorsten med två nya kakelugnar 1903 fortsätter hon modernisera byggnaderna.

Man kan se att hon 1906 renoverar ladugårdens tak med 2 000 nya prima takspån och kompletterar med brädor. Samma år köper hon 1 Ko för 173 kronor på en auktion tillsammans med en slipsten. Så hon brukade sin 'arrendegård' aktivt. Arrendet var 50 kr per år fördelat i 3 lika delar till vardera av döttrarna via förmyndaren - se kvitton ovan! Kuvert från Skara Mejeribolag ger en vink om att hon möjligen har levererat mjölk.

Lina beställer 1908  från Ingeniör Otto Undén, Ulunda, Warnhem, de stora trappstenar man ser på bilden överst - klicka här! - 48 kvadratfot á 0,45 per fot = 21,60 kronor + arbete; sammantaget knappt 30 kr - se kvitto nedan!

1909 ärver hon sin syster Johanna Mathilda Johansson med ca 850 kronor.
1910 ärver hon sin moder med ca 425 kronor.

Det finns efterlämnade kostnadsberäkningar för panelen i förstugan och 4 1/2 dörrlufter, tidningsmakulatur i 3 st rum, en stycken Spis, 11 rullar tapeter av en sort, 8 rullar av en annan och dito 8 rullar för 15 öre + Bårder - total kostnad på ca 70 kronor!

Hon betalar alltid kontant! Vilket bl a några arv från sina släktingar har gett henne möjlighet till och de hade också extrainkomster. T ex så arrenderade de en utskänkning på Råbäck, Kinnekulle. Det finns egentligen ingen annan inrättning att arrendera än dåvarande Utsiktstornet Kinnekulle - se bilder nedan:

Samma år tycks hon ha målat husen med flera kvitterade fakturor från C. G. Hammarström, handlaren i Varnhem avseende stora mängder Kokelinolja, Zinkvitt, Guldocker, Terpentin, Krita, Kimrök, Kromgult, mm.

1918 drar hon elektriskt i hus och bod med nota från K. A. Nilson & Co: i Skövde, Järnhandel - på ca 100 kronor!

<-- Till sidans rubriker! 
 

Karolina hyr ut Överbo och tillhandahåller mat och kaffe mot ersättning - alla inkomster välkomna!

Inhyrd fest i Överbo med Karolina som dåtidens 'cateringvärd' längst till höger. Lampan på bordet tillhör idag Ingegerd Hermansson, liksom glasserviser, mm. Karolina var en drifitg kvinna som fick livet att gå runt med många egna initiativ!

<-- Till sidans rubriker! 

Några fakturor från bygget av huset fr o m 1900

Den 11/12 1902 skrivs fakturan till Karolina Jonsson, Öfverbo, Warnhem, Axvall följande från Skara kakelfabrik; beställt 4 November;
1 st. rund hvit 5 skorstens kakelugn á                       43,00 kronor
1 st rund hvit 5 skorstens kakelugn med band        48,25
2 exter messingssmide                                                 16,00
225 st. murtegel                                                              6,75
1 lass lera                                                                          2,00
Respengar                                                                        0,55
                                                                        Kronor   116,55 kronor      
Betalt kontant !
quitterat Skara Kakelfabrik den 20/12 1902/ M. A. Ståhl

Anm; En stor investering i flickornas nu ägandes hus från Karolina!

Lina - som hon oftast kallades utanför 'sitt' ordningsamt renoverade hus på undantaget som hon arrenderade av sina döttrar för 50 kr per år.

<-- Till sidans rubriker!    
 

Hulda Kristina Andersson flyttar hemifrån 1900 för arbete på Hotell Billingen

Hotell Billingen där Hulda arbetar mellan 1900 och 1910 med praktiska sysslor.

Hulda i bakre ledets mitt som en av Hotell Billingens personal i början av 1900-talet.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Taxeringsvärdet checkas av inför affären med systern. Ellen säljer sin 1/72-del i Överbo Smedsgården för 2000 kronor.

Textolkning;
"Att nästlidet års taxerings- värde i Ellen Karolina Andersdotters egande 1/72 mantal Öfverbo N^o 12 Smedsgården i Skarke socken af Valle härad utgör Trehundra /300 kronor, det varder härmed jämlikt taxeringslängden intygat.

Skara fögderis häradsskrifarkontor den 28 december 1911/ ////////"

Oskar Persson, född i Fröjered 1882 26/2, son till Per August Jonsson, född i Agnetorp 1847 4/8, av arrendatorn och brukare av Sandtorp, Sven Månsgården - Organistbostället, 1/4 mantal och hustrun Charlotta född Emmanuelsdotter, i Varnhem 1842 18/10.

Oskar köper Simmesgården 1/20 mantal i Varnhem, Krusebacke, och flyttar dit den 8/11 1910. Ett år senare, den 3/12 1911, gifter han sig med Ellen Karolina född Andersson, född 1883 13/1 från Överbo Smedsgården.

Avstyckningen från 1/4 mantal Simmesgården hade redan börjat och 1/20 mtl del ägdes bla av A. Jansson i Junkragården/Gästgivaregården och 3/20 mtl av Adolf Sanfrid Johansson i Ulfsgården.

På Simmesgården får de barnen Greta Karolina Charlotta, född i Varnhem 1912 17/9 och Harald Oskar Anders, född i Varnhem 1914 4/8.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Simmesgården 1/20 mantal, Krusebacke, som det såg ut vid tiden för den unga familjen Perssons etablering. El är redan indragen (t v på husets framsida) , så fotot torde vara taget runt 1920.
 

<-- Till sidans rubriker! 
 

Ellen i serveringsförkläde - Kinnekulle utsiktstorn

Ellen Karolina, född Andersson i Överbo Smedsgården 1/24 mtl 1883 14/1 - gift 17/12 1911 - änka 5/7 1966 och död i Överbo Varnhem 1976.

Gift med lantbrukaren vid Simmesgården, Varnhem, Oskar Viktor Persson, född i Fröjered 1882 26/2 - död i Överbo 12:14 5/7 1966.

De får barnen Greta Karolina Charlotta, född i Varnhem 1912 17/9 och Harald Oskar Anders, född i Varnhem 1914 4/8.

<-- Till sidans rubriker! 

Ingegerd Hermansson, Överbo, berättar 2016:
Det finns en efterlämnad kassabok. Kassaboken är från Råbäck, börjar 12 maj 1911 och slutar 19 augusti 1917. Serveringen har drivits under sommarmånaderna. Elin och Ellen verkars vara de som var involverade. En Johannes har också figurerat som medhjälpare.  6 liter Wermout kostade 18 kr medan Örebro kexfabrik levererat kex för 36:21. Vermouth betraktades som vin.
 

År 1892 lät Carl Klingspor på Råbäck uppföra det nya utsiktstornet på Kinnekulle. Tornet ritades av Fritz von Dardel och hade sju våningar av vilka de två nedersta innehöll åtta rum med möjligheter till övernattning.

De första åtta åren sköttes utsiktstornet av Anders Eriksson "Sjöar´n" från Råbäcks hamn han var stenarbetare, hamnbyggare lots m.m.

Sedan arrenderades tornet ut. Förtjänsten från servering och boende behölls av arrendatorn. Entrén till utsiktstornet gick tillbaka till ägaren av tornet. (Källa: Uppsatser Arthur Andersson, Min hemsocken av John-Erik Andersson mm)

Från 1800-talets slut och en bra bit in på 1900-talet var det populärt med Kaféer som serverade alkholholhaltiga drycker. De kallades ofta Schweizerier. Ett schweizeri var i Sverige vid den här tiden en sorts kafé med alkoholservering. Beteckningen skapades när invandrade schweiziska konditorer i början av 1800-talet startade utskänkningsställen i Stockholm där de serverade kaffe, te, choklad och likör och sedan utvecklades detta över riket med även andra alkoholdrycker.

<-- Till sidans rubriker! 

1913 års utgifter för severingen mellan  Maj - Augusti ur systrarnas utgiftsbok för serveringen vid Utsiktstornet, Råbäck, Kinnekulle. En lokal medhjälpare hade de, Johannes, för sysslor och transporter och någon Signe har fått 1 krona.     

Greta och Harald i rundeln på Simmesgården runt 1920. I bakgrunden det som blir spelman Falks stuga.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Harald Persson bereder sig för att ta över Simmesgården

Harald Persson kom med tiden att ta över Simmesgården och bilda familj med hustrun Maja.

Harald blev en mycket framgångsrik man i bygden på en rad olika områden - inte minst inom politiken där han var motsvarande dagens kommunalråd under många år i Valle Kommun.

Valle Kommun bildades vid kommun- reformen 1952 genom sammanläggning av de tidigare kommunerna Eggby landskommun, Istrums landskommun, Norra Lundby landskommun, Norra Vings landskommun, Skånings-Åsaka lands- kommun, Skärvs landskommun, Stenums landskommun, Varnhems landskommun och Öglunda landskommun.

Ingegerd Hermansson berättar 2016;
Harald gifte sig med sin Maja 1942 och då var ju nuvarande hus på Simmesgården byggt.

Ellen och Oskar flyttade till Överbo i samband med att Harald övertog gården 1942 när han gifte sig.

<-- Till sidans rubriker! 

Systrarna på besök i Simmesgården. Hulda i stolen. Elin på trappen bakom cykeln. Oskar till vänster och sedan Greta Persson och Ellen Persson skymtas bakom henne. Barnen är Harald och Maja Perssons Ingegerd, sedan Åke och störste pojken på cykeln är Per.

I Församlingsboken  ser man att Elin Augusta, född i Warnhem 1880 11/1 - flyttade ut 4/11 1893 - hem igen 1903 - flyttade ut igen gift Vestlind i Heda Östergötland 8/9 1918 - hem igen med maken 13/5 1925 .

Maken var Karl Oskar Vestlind, f d banvakt, född i Längjum 1881 24/7 - dör här 29/8 1926.

Taxeringsvärdet är för år 1926 för 1/24 mtl 2 600 kronor.

Elin ärver makens del genom testamente och får ensam lagfart på 1/36 mantal (= 2 x 1/72 mtl) den 10 mars 1927.

Elin flyttar till Sköfde 19/10 1937.


 

<-- Till sidans rubriker! 

Inför besök på Jubileumsuställningen i Göteborg 1923 togs dessa foton av Karl och Elin Vestlind 1923.

Karl till höger med sin kollega Stationsföreståndaren

Karl Vestlind kom som banvakt till Hedaslätt från Norra Vånga 1/6 1912. Först skrivs bostaden som banvaktsstugan i Församlingsboken, men stryks över och kallas för Järnvägsstationen Hedaslätt, vilken skapades 1910 ägd av Mjölby - Hästholmens järnväg. Elin gifter sig med Karl den 13/4 och flyttar in 1918 den 8/3. De flyttar båda till Varnhem och Överbo den 13/5 1923, där Karl sedan avlider 29/8 1926.

Paret tycks ha bott i stationsbyggnaden, tidigare banvaktsstugan, i Hedaslätt enligt församlingsboken.

Förstoring visar Karl till höger i banvaktsuniform med sin kollega Stationsföreståndaren i sin lite finare uniform och mössa till vänster, Karl  Sjöholm, född 1897 i Ödeshög,  som var den förste stationsföreståndaren mellan 1916 - 1919 (innan fanns en förman på plats).

<-- Till sidans rubriker! 

VATTENRESERVOAR FÖR BL A KLOSTERGÅRDEN 1927

Stationsinspektor Otto Rosander köper tillsammans med Carl Pettersson i Sven Mikaelsgården/Ryttaregården mark för vattenreservoar för självtrycksvatten till de båda fastigheterna - bl a då Klostergården 1927! Då marken ligger avsevärt högre upp än själva Klostergården nås ett bra tryck för vattenledningarna.

Tidigt inomhus rinnade vatten i Caféet och till springbrunnarna - se bild ovan! En ovanlig och tidig teknisk bedrift av stationsinspektorn.

Köpekontraktet mellan Otto Rosander/Carl Pettersson och Elin Vestlind i Överbo Smedsgården undertecknas den 30 mars 1927 och avser ett 42 kvadratmeter stort område som en rektangel på Smedsgårdens mark vari en vattenreservoar innesluts.

Markbiten ligger alltså i hög terräng och reservoaren finns kvar ännu idag (2013) söder om förra landsvägen mellan Skara och Skövde i kurvan mitt emot Timbelund.

I köpeavtalet ingår att för 300 kr får köparen tillgodogöra sig de källor som är belägna i närheten och särskilt dem som finns sydost om jordområdet genom framdragande av ledningar och även beträffande avlopp från vattenreservoaren samt nödigt tillträde till densamma.

Säljaren skall också få vatten fritt från reservoaren och för de abonnenter som möjligen kommer att ansluta sig till den ifrågavarande vattenledningen skall köparna till säljaren betala för en var 100 kr, det nu utgrävda Klosterområdet räknas som två abonenter.

Överbo 12:11 (vattenreservoaren) ingår idag med egen fastighetsbeteckning i fastigheten Överbo 12:14
 

<-- Till sidans rubriker! 

Baa = Nybildade Överbo 12:14 b (+ tillkommande del i soldatjord)
Bab 1 = Nybildade Överbo 12:15 (+tillkommande delar på Billingen + soldatjord - se kartor nedan!)
1/4 mantal Smedsgården Ba Nr 12:2 var tidigare summan av;
Baa + Bab1 + 12:7 + 12:9 +12:11 + 12:13

Ägare vid ägostyckningen den 24 augusti 1937:
För 1/24 mtl Smedsgården - Baa; Elin Westlind
För 5/24 mtl Smedsgården- Bab 1; Sven Pettersson
 

<-- Till sidans rubriker! 

Ägare vid ägostyckningen den 24 augusti 1937: För 1/24 mtl Smedsgården - Baa; Elin Vestlind. För 5/24 mtl Smedsgården- Bab 1; Sven Pettersson- avstyckas 12:12 och 12:13.

1. Avsstyckning 1933 av 1 250 kvm mark från Överbo Smedsgården 1/24 mtl: - Elin Vestlind säljer den 1/4 1933 ett jordområde på 1 110 kvadratmeter för 582 kronor till byggnadsarbetaren John Dessau från Storekullen - i fastighetsregisret Överbo 12:12, Dalhem (som också regleras med Sörgårdens mark för att få en bra tomt). John Reinold Dessau är byggnadssnickare född 1891 15/2, hustrun Beda Gustava född Larsson i N. Lundby 1894 16/10 med barnen Sigrid född 1924 och Birgit född 1933. Här bor 1941 också sonen Gustav Reinhold Dessau, född i Varnhem 1917 10/3, Lokförare, samt hustrunss moder änkan Johanna Matilda Larsson, född i N. Ving 1856 29/4.
2. Avstyckning 1933 av 1 250 kvadratmeter mark från Överbo Smedsgården 1/24 mtl: - Elin Vestlind säljer  den 23/8 1933 ett jordområde på 1 250 kvadratmeter för 937,50 kronor till montören Karl Ivar Daniel Karlsson från Varnhem, i fastighetsregistret Överbo 12:13, Klosterlid. Hans hustru heter Valborg Linnéa Dagny, född Johansson i Varv 1902 22/6.

Överbo Smedsgården 12:16 - 1938 avstyckas därefter Överbo 12:16 från Överbo 12:14 och blir till Holmedal

Elin Vestlind säljer den 8/6 1937 ett jordområde om 1 055 kvm för
1 055 kronor -till Nils Holmberg, född i Varnhem 1911 19/12 - i fastighetsregistret Överbo 12:16, Holmedal. Hustrun Anna Birgit Sofia, född i varnhem 1914 26/8
 

<-- Till sidans rubriker! 

Denna del av Överbo Smedsgårdens tilldelade gemensamma jord (byalaget), skiftad som jord tillhörig soldatbostället 1853, kom att dröja till 1939 innan  den genom laga skifte kunde fördelas på respektive dåvarande ägare till Smedsgårdens olika delar.

De sökande av skiftetsförrättningen var då;
Elin Vestlind ägandes 1/24 mantal Överbo Smedsgården 12 ¹⁴ enligt lagfartsbevis 10 mars 1927
Arvid Pettersson (Hålltorp) ägandes 1/4 mantal Överbo Smedsgården 12 ³ enligt lagfarstbevis 3/11 1908 samt 30/10 1912
Jenny Berg ägandes 1/4 mantal Överbo Smedsgården 12 ⁴ (idag Öbergs Plantskola) enligt lagfartsbevis den 23/11 1938

Genom penningvederlag utlöstes så Arvid Petterssons på Hålltorps rätt i marken (genom ägan 12:3) och resten fördelades enligt ovan. Senare har ägorna helt blivit förenade med Smedsgården 12 ⁴, (idag Överbo 12:17), vilket är naturligt med tanke på läget. Elin Vestlind säljer också sin del till Jenny Berg, ägare 12:3 för 350 kronor enligt köpekontrakt 8/6 1937.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Greta Karolina Charlotta Persson, född i Varnhem 1912 17/9 blev tidigt sjuksköterska och arbetade för många viktiga institutioner under sitt liv. 1964, vid 52 års ålder, köpte hon Överbo 12:14 av sin moster Elin Vestlind.

Ingegerd Hermansson berättar 2016;
Maj-Lis Berner (Släkt med Casselman) är född 1927 och bodde med sina föräldrar på Överbo mellan 1928 - 1931 så då hade ju huset en andra våning för där bodde Elin Westlind. Hon kommer också ihåg några som brukade hälsa på på somrarna och det var förmodligen Moster Hulda och hennes Lasse (som sitter på balkongen på fotot ovan).  1934 flyttade Maj-Lis till Klosterlid som då var byggt.

Ellen och Oskar gifte sig 1911 och flyttade då in i Simmesgårdens gamla hus. Harald och Maja Persson gifte sig 1942 och då var ju nuvarande hus på Simmesgården byggt.  Enligt min bror Åke så borde det ha byggts slutet av 1920-talet eller början av 1930-talet. 

1928 var det i alla fall övervåning på Överbo.  Verkar ha varit byggboom i Varnhem på 30-talet. Ellen och Oskar flyttade till Överbo i samband med att Harald övertog gården 1942 när han gifte sig.

Greta köpte Överbo av Elin 1964. Då bodde ju Ellen och Oskar kvar. Oskar dog 1966  och Ellen flyttade till Vallehemmet strax efteråt. Hon bodde inte kvar ensam i Överbo. Greta använde sedan huset bara på semestrar och ledig tid från hennes arbete i Göteborg, när hon skulle hälsa på mor Ellen på Vallehemmet.

Överbo har sedan bebotts av min bror Per under en tid på 70-talet när han arbetade i Falköping och senare stått tomt utom när Greta kom hem på besök. Efter Gretas död har i alla fall huset bebotts av åtskilliga som hyrt fastigheten.

Husförhörslängd 1862 - 1869:
Ba (12:2)= Gård med kvarboenderätt i Överbo by - får 1866 genom köpekontrakt ett undantag på 1/24 mtl

Undantaget 1/24 mantal ägs på så sätt nu 1866 av förre ägaren till hela Ba (12:2);
Ägaren            Anders Jonsson, född i Broddetorp 1827 1/7  (Not; Betyg till Järnvägen 1857) *
Hustrun         Greta Andersdotter, född i Varnhem 1810 **

Tjänstefolk;
Hyrande Pigan  Anna Kajsa Wallin, född i Skara 1832 28/11 - in från Skara 13/11 1863

*           Anders Jonsson, var äldsta barnet hos ägaren till Olof Esbjörnsgård/Bengtsgård i Bolum/Broddetorp,  Jonas
             Andersson, född på gården 1801 den 7/8 och hans hustru Inga Bengtsdotter, född i Broddetorp 1807 den 6/3.
              Jonas hade då tagit över gården från föräldrarna Anders Svensson, född i Gudhem 1763 den 26/11 och hans hustru
             Cathrina Svensdotter, född i Bolum 1771 den 29/1
**          Greta Andersdotter, var äldsta dottern till ägaren av Eric Olofsgård, Bolumstorp i Lundby, Anders Larsson,
              Varnhem 1787 och hans hustru Ingrid Andersdotter, född i Tranum 1786

Kommentar;
Det var alltså ingen dräng och piga vem som helst som gifte sig med varandra 1854. De var båda äldsta barnen till hemmansägare som ägde sina respektive gårdar - relativt stora gårdar i Bolumtorp, Bolum Det förklarar väl varför Anders Jonsson kunde köpa 3/8 Smedsgården Ba (senare 12:2) av Jacob Larssons sterbhus. Det visar också att de måste känt varandra väl innan bröllop - föräldragårdarna låg ju båda i Bolumstorp, Bolum, Broddetorp.

Hon hade haft ett 'oäkta'  barn;
- hennes dotter; Maja Stina, född i Varnhem 1839 den 22/5 - dör 1845 6 år gammal

<-- Till sidans rubriker! 

Textolkning;

"Flickan Hulda Kristina Andersson från Öfverbo, som år 1856 bevistat Warnhems småskola 182 dagar och nu önskar inskrifvas i Folkskolan, har vid läsårets slut erhållit följande vitsord:
i kristendom .......................... godkänd
i innanläsning ....................... icke utan beröm godkänd
i räkning ................................ icke utan beröm godkänt
i skrifning .............................. godkänd

Hwarförutan Hulda Kristina Andersson ådagalagt ett godt uppförande och god flit.
Warnhem den 8 december 1886   / Kritina Karlsson

Anm; Hulda var år 1886 9 år gammal
 

<-- Till sidans rubriker! 

Textolkning;
"Såsom en billig och wälförtjänt belöning för den ömma och trogna vård jag erhållit af min brors dotter Greta Andersdotter, hwilken redan uti sexton år, med särdeles slit och omtanke förestått mitt hushåll, och lofvat att fortfarande intill min död dersom hafva samma wård. Testamenterar jag härmedelst till hennes fria disposition all de såvälk fasta som lösa egendom, som vid död i mitt bo befinnes, utan att mina arfvingar så länge hon lefver äga att utkräfva något arf efter mig; men som jag efter min Fader ärft 1/24 mantal, hvilket blifvit såldt för 296 Rdr xxxx och efter min Moder erhållit lösen för min andel i hennes fastighet med 70 Rdr xxxx, allt Banco, så kommmer efter bemälte min Brorsdotters död, mina arfvingar, att såsom Vederlag för samma fastighetslösen, till fördelning sig emellan erhålla Tredhundrade Sextio Riksdaler 32 skilling nämnde mynt, hvilket så som varande min yttersta vilja, härmedelst uti underskrifvna tillkallade och på en gång närvarande vittnen öfver vars, med mitt namnunderskrift bekräftas, Skärf den 25 juni 1846  Jacob Larsson
 

Att Jacob Larsson, Smedsgården Öfverbo uti vår gemendsamma närvaro förklarat ofvanstående utgöra hans yttersta vilja, och derunder egenhändigt teknat sitt namn, det intyga vi såsom tillkallade vittnen (och på en gång närvarande), äfven som att det skedt af fri vilja och med sundt förstånd, som ofvan
G. Sandahl                 Lars Jaensson/Häradsdomare

Anmärkning KF;
Testamentet ger henne alltså inget direkt arv - men däremot "fri disposition under sitt liv", dvs en slags nyttjanderätt som gör att arvingar får vänta på sitt hela sitt arv - ävenså när det gäller tillgodohavande i penningar för fastighetslösen i samband med hans tidigare  arv efter föräldrarna - tills hennes död.

Fortsättning på avskriften;
N:o 17 år 1846 den 25 juni vid allmänt Ting i Walla Härad i Skärf blef med anmodan att Jacob Larsson ännu lefwer detta Testamente till häradsrätten ingifvet hvarvid, efter förhör med Tetamentsvittnena, meddelades den underrättelsen att Testamentet ånyo bör sist vid det Ting som infaller näst efter Sex månader  från hans död vid Domstolen uppvisas, då vidare besked i afseende på bevakningen skall meddelas, Betygar
På Häradsrättens vägnar/ A. M. Myrting
 

<-- Till sidans rubriker! 

Texttolkning;

"År 1849 den 8^de Augusti anställdes Bouppteckning efter Hemmansägaren Jacob Larsson i Smedsgården Öfverbo, som aflidit den 25^te sistliden Juli, hvilken såsom ogift, icke efterlemnat sig några Barn, utan Bröder och Systrar,
(Anm; Sterbhuset) nemligen Anders Larsson i Lundby, aflidne Lars Larsson som lemnat efter sig ogifta Dottern Johanna, för vilken aflidne Jacob Larsson varit Förmyndare (närvarande Anders Magnusson i Lycke Gislagården), Johannes Larsson som efterlemnat sig Enkan Greta i Korsgården, Skärf, samt myndiga sonen Gustaf, aflidne Petter Larsson från Bredäng Stenum, som efterlemnat sig myndiga sönerna Adam och Lars, jemte omyndiga sonen Anders samt Dottern Eva, bräckliga systern Inga Larsson boende på stället för hvilka 2^nne sistnämnde aflidne Jacob Larsson jämväl warit Förmyndare; Enkan Maja i Fogdegården, Klostret, Enkan Greta i Korsgården Skärf.

Bror - Dottern Greta Andersdotter, hvilken af den aflidne Jacob Larsson erhållit Testamente å dels efterlemnade Fasta som Lösa egendom, war närvarande och uppmanades att uppgifwa Boet, som det befunnit sig vid den aflidnes dödstimma, hvilken uppgift skedde på efterskrifne sätt, nemligen:

Fastighet
1/4 mtl Smedsgården Öfverbo     1 400 Rdr Banco
och så fortsätter bouppteckningen med en stor mängd lös egendom - allt sammantaget med kontanta Fordringar till en summa tillgångar av: 2 212 Rdr

Boupptecknaren finner att den fasta och lösa egendomen testamenterats till brorsdottern Greta Andersdotter - utan vidare kommentarer.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Från föregående sida finns förteckning över
- Contante Fordringar;

af Gustaf Johansson i Skärf, enligt sedel af den 16 juni 1847                        100 Rdr banco
af D^o Man  enligt sedel af den 1 Februari 1847                                                       66, 32 Rdr
af Enkan Maria Larsdotter i Fogdegården enl. sedel af d. 28 Oct. 1845       114, 18 Rdr
af Enkan Maria Olofsdotter enligt Qvitto af den 28 Mars 1849                             23, 27 Rdr

Från föregående sida med fortsättning på denna sida ovan
- Gäld och Skuld;

Till Rikets Ständers Bank                                                                        400 Rdr
Till Myndlingen Johanna Larsdotter                                                   172,22 Rdr
Dito till Myndlingen Inga Larsdotter                                                   229, 30 Rdr
Till Gustaf Johansson Korsgården; Skärf enligt dess egen uppgift    24,3     Rdr
Likstol                                                                                                                 10  Rdr
Till Nämndeman Petter Jonsson i Karstorp enligt uppgift                   33,16 Rdr
med ränta från den 1 Maj 1849
Till Pigan Cajsa Larsdotter i Sörgården, Öfverbo enligt uppgift          23, 16 Rdr
med ränta från den 1 Januari 1849       
Till Enkan Maja Petterssdotter i Hospitalets Qvarn                                 5 Rdr
Begrafningskostnad                                                                                        13, 51 Rdr
Till Handlanden Josef för Likkista                                                                 4, 32 Rdr
Till Grafkassorna i Klostrets Kyrka                                                       200 Rdr
Till Handelsman Åvall                                                                                   5 Rdr
Till Lindqvist i Ljungstorp enligt Räkning                                                   2, 47 Rdr
Fattigprocent                                                                                                   2, 36 Rdr
Bouppteckningsarfvode                                                                                23 Rdr
Till Wärderingsmän                                                                                       1,24 Rdr
                                                                            Summa Gäld & Skuld;   1 157, 40 Rdr
                  
Summa Behållning i boet; 1 054,13 Rdr

Texttolkning;
"Att dett Bo med Egendom och Gäld, är riktigt uppgifvet, såsom det förfanns vid aflidne Jacob Larsson från fälle och icke det ringaste deraf uppsåtligen döljde, betyga under edlig förpliktelse - Ut Supra
Greta Andersdotter - med hand om pennan"

Tillkommet i efterhand är en påskrift av ett 25-tal  ägodelar!

Bouppteckningen intygas och bevaras bland häradets handlingar.

Kommentar, KF; Det är ingen dålig summa kvarvarande arvepengar som blir resultatet av boupp-teckningen. Vid den här tiden gick det att köpa ett rekorderligt torp i Ljungstorp för ca 150 kr!

Men eftersom skulderna överstiger de likvida medlen måste både fast och lös egendom försäljas för att kunna komma åt pengarna. Dessutom finns i testmentet ingående 'arvejordsskuld' till sterbhuset i övrigt om 366 Rdr, vilket gör det omöjligt för Greta Andersdotter att behålla och driva gården!
 

<-- Till sidans rubriker! 

I samband med delauktionens slutreglering 29 juli 1850 regleras också en del av de skulder som fanns i boet, samt dras av för auktionsprovision med 12, 6 Rdr, Auktionsropare 4 Rdr samt betalas 28 Rdr kontant till "Pigan Greta Andersdotter". Anders Jonsson ropar också in ett par saker på auktionen.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Smedsgården 1/4 äga Ba som den blev tilldelad Greta Andersdotter och hennes make Anders Jonsson som ägare i Laga skiftet 1853.

På 1960-talskartan är här inritat såsom Smedsgården 1/4 mtl, (Ba senare 12:2) kom att ha sina gränser efter det fastställda Laga skiftet 1853.




 

<-- Till sidans rubriker! 

Hemmansägare Jacob Larsson på grannägan Smedsgården 1/4 mtl Bb (senare 12:3) arrenderar marken för Smedsgården 1/4 mtl Ba (senare 12:2) enligt ovanstående arrendekontrakt av Anders Jonsson.

Texttolkning - Arrendekontrakt;
"Till Hemmansägaren Jacob Magnusson i Öfverbo Smedsgården bortarrenderar jag undertecknad mitt ägande 1/4 mtl i Öfverbo Smedsgården på 3 års tid räknat från den 1^te aprill nedan skrifna år, till Samma dag år 1866, emot ett arrende som är bestämt till, Etthundrade nittio Rikdsdaler Riksmynt, som betalas den 1 november hwarje år utaf arrendeåren. ---
/1^o Hemmansdelen tillträds ofvan skrifna dag med utsådd höstutsäde af Råg och hvette, samt örviga åkerjorden Öster om gatan, men jorden väster om gatan förbehåller sig ägaren, vid afträdet af arrendet,  ut Sår och försvarligt hösdar och göder lika stort höstutsäde, som nu vid tillträdet befinnes utsått med 15 kappar hvette och 1 3/4 tunna Råg. ----

/3^o Alla af gården utgående Qnera(?) af  hvad namn det vara må, med undantagan af hvad som rörer skogsefecter, ansvarer och betalar arrendatorn under arrendatprtiden. ---
/4^o Utaf gårdens hus begagnar arrendatorn endast den Stora Ladugården som han under arrendetiden håller med tak efter befogenhet, Samt inlägger nya fotträd med nya stolpar å östra gafveln, som af ägaren tillsläppes.
/5^o Allt foder skall utan minsta förskingring på stället uppnötas med undantag att arrendatorn äger att taga foder till en Boråsresa för 2^nne hästar. ---
/6^o Ägaren förbehålla sig att årligen erhålla, af arrendatoren, 1/4^dels tunna hvette och 1/2 dito Råg och 6 ruter jordarial i öfversta gärdet vid Lansdvägen. ---
/7^o Arrendatoren Skall hemköra 8 lass ved hvaje år åt ägaren då han derom tillsäger, men dock icke öfver 3/4^dels Mills väg. --
/8^o Wid afträdet höst lägges vårjorden af arrendatorn försvarligt samt utsår i Råg jorden, våren 1864. 30 Tn klöfv er och 1 tn Thimotejfrön, som sedan till äng begagnas. ---
/9^o Arrendatorn Skall framköra uppbruten sten, till 10 famnar dubbel stenmyr hvarje år, men ägaren får själv uppföra den samm. --
/10^o Ägaren förbehåller sig rättighet att på gårdens träde beta sine gäss, samt Sven kreatur. ---
/11^o Arrendatorn får icke utsätt mer än 3 tunnor Potater årligen, då ägaren bör vara närvande vid uppmätningen af de Potateer som utsättes. ---
/12^o Ägaren erhåller av arrenmdatoren 4 Skeppund långhalm hvarje år, som får tagas af gådens gröda. ---
/13^o Arrendatoren berättigas att uppbära det arrende som tillfaller gården för Soldatjorden belägen vid Hospitalsqvarnen.
Sålunda å ömse sidor öfverenskommit som skedde i Öfverbo Smedsgården den 26 februari 1863
Anders Jonsson
Med ofvanstående förklarar jag mig till alla delar nöjd och förbinder mig detsamma uppfulla
Jacob Magnusson


Arrendatorn som familjen beskrivs i husförhörslängd vid tillfället:
Husförhörslängd 1854 - 1862: Avsnitt för Bb (12:3) - Smedsgården 1/4 mtl
= gård med utlyttningskrav som  blir placerad öster om Överbo by gränsande till Hålltorps marker - det uppfördes inga nya byggnader och fanns inga tidigare heller på denna del av Smedsgården efter Laga skiftet fastställts 1853.

Ägare är en kort tid Kyrkoherden Smedmark, tidigare pastor i Skarke (Nu vid tillfället kyrkoherde, Synnerby) - som troligen då arrenderade ut marken till någon bonde i trakten.

Ny ägare 1/4 mtl blir 1858 - antagligen finns mangården kvar på sin ursprungliga plats ännu;
Ägaren    Jakob Magnusson, född i Varnhem 1812 den 9/10 - flyttar in med familj 1858
Hustrun  Anna Christina Pettersdotter, född i Sköfde 1814 den 13/9
Dotter        Anna Sofia, född i Varnhem 1845 den 20/1
Dotter        Emma Cahralotta, född i Varnhem 1850 den 9/3
Son             Frans Oscar, född i Varnhem 1853 den 8/3
Son             Alexander, född i Varnhem 1855 den 9/12
Dotter        Augusta Christina, född i Varnhem 1858 den 6/6
Fosterson  Gustaf Qvist, född i Varnhem 1845

Tjänstefolk;
Dräng         Jonas August Larsson, född i Skärf 1839 28/6 - in 1858 och ut till Höjentorp 1859
Dräng         Anders Gustaf Johansson, född i Varnhem 1836 den 1/4 - 1858 och ut 1859
Dräng         Lars Pehrsson, född i Broddetorp 1832 den 15/3 - in 1860 och ut till Wing 1861
Trumslagaren Pehr Johan Olaison, född i Varnhem 1840 den 1/7 - in 1860 och ut till Ledsgården 1861
Dräng       Claes Olaison Dag, född i Varnhem 1843 den 15/4 - in 1861 och ut  Sk. Åsaka 1862
 

<-- Till sidans rubriker! 

Textolkning - Köpekontrakt (den 24 april 1866);
"Till Gabriel Pettersson och hans hustru Greta Johans Dotter under Ökull försälja wi undertecknade den del utaf wårt ägande 1/4 Rusthåll i Smedsgården Överbo som är beläget mellan Nya  (Ny Skövdeväg byggs 1865 -1870) och Gamla landsvägarna äwfven som all till gården hörande Utskog så wäl i första som i senare skiftet med undantag af hvad Anders Ullberg köpt i Billingeliderna, samt Soldat Bostället, widblifva sina upprättade contrakter; och för en betingad Köpeskilling, stor 2 025 Rdr Rmt (Riksdaler riksmynt) och följande willkor:--

1^o  Hemmamarken ....................... ovfnannämnde Jord samt hägnader  och utaf husen ärhåller köparen endast Boden och ladugården====

2^o  Säljarna undantar för ervärderlig ägo och besittning all dens till hemmensdelen hörande jord som är belägen sydwästra sidan om den nya landsvägen, tillika med gamla soldattorpsjorden, hwad till deraf till denna hemmensdel hörer, samt stora manbyggnaden och gårdskammaren och nya ladugården, hwarför säljarna, eller dess ställe innehafwaren, betalar årligen som skatt 8,oo Rdr - Åtta Rdr Rmt - till köparna eller dess Rätts innehafware i början av Mars Månad. (Not; Skatten betalas via huvudgården efter som ägorna inte har åtskiljts genom ägodelning.)

Kommentar;
Trots att striden om Gretas ägande av gården ännu inte slutligen avgjorts i domstol, så handlar makarna som om de ägde Smedsgården 1/4 mtl helt och fullt!

Här kan man i kontraktet se hur den alldeles nybyggda vägen får bli gränsen för ett undantag för Anders Jonsson och hans familj omfattande enligt beskrivning senare i lagfartsregistret 1/24 mantal Smedsgården Överbo. Köparens del blir då 5/24 dels mantal Smedsgården Överbo.

Hela Gabriel Petterssons köpekontrakt (från Petrus Peinert) kan laddas ner som JPG-filer nedan;
 

<-- Till sidans rubriker! 

Textolkning;
"UTDRAG af Bevillings-Taxerings-Längden öfver fast egendom inom nedannämnde socken af Skara Fögderi för år 1870. Walle Härad, Skarke Socken
Gabriel Pettersson Öfverbo Smedsgården 1/4 mantal - hufvudsumma: 3, 800 Rdr
Rätt utdraget bestyrker: Skara Fögderis Häradsskrifvare Kontor den 29 Mars 1871/ ///////
Begäran för ej uppgifvet ändamål"
******************************************************************************************************

Eftersom det inte sker någon formell hemmansklyvning i samband med köpet av 5/24 mtl Smedsgården 1/4 mtl, så är det huvudgården som betalar skatten enligt överenskommelse i köptekontraktet - alltså står Smedsgården 1/4 mantal kvar som enhet i Mantalslängden - se 2.a punkten i köpekontraktet nedan:
 

"2^o  Säljarna undantar för ervärderlig ägo och besittning all dens till hemmensdelen hörande jord som är belägen sydwästra sidan om den nya landsvägen, tillika med gamla soldattorpsjorden, hwad till deraf till denna hemmensdel hörer, samt stora manbyggnaden och gårdskammaren och nya ladugården, hwarför säljarna, eller dess ställe innehafwaren, betalar årligen som skatt 8,oo Rdr - Åtta Rdr Rmt - till köparna eller dess Rätts innehafware i början av Mars Månad." (Not; Skatten betalas via huvudgården efter som ägorna inte har åtskiljts genom ägodelning.)

Denna konstruktion gör att trots att Lagfart till slut utdelas till Gabriel Pettersson på sin 5/24-dels mantal Smedsgården 1872, och Greta Andersdotter får sin lagfart på Smedsgården 1/24 mtl postumt och samtidigt, så ligger den dubbla formaliteten mellan lagfartsmyndighet och skattemyndighet hela markaffären i fatet under följande 65 år!!! Domstolen tolkar plötsligt vid ansökan från Anders Jonsson 1875, om lagfart efter sin hustru, marken som ingående i Smedsgården 1/4 mantal ägd av Gabriel Pettersson och läser då endast i mantalslängden!

<-- Till sidans rubriker! 

År 1871 den 11 Januari blef Laga Bouppteckning förätta efter aflidna hustrun Greta Andersdotter i Smedsgården Öfverbo som med döden alfed den 30 december 1871 och efterlemnade sig änkemannen Anders Jonsson, utan några demellan sammanafbalde barn,

men som arfvingar anmelde sig 2^nne efterlämnade systrar till den aflidna; Christina Andersdotter gift med Inhysman Carl Blom i Lundby och Maria Andersdotter gift med Hemmansägare Gustaf Johansson, Korsgården Skärfv,

vilka äfven anmälde en afliden systers efterlemnade barn, hvilkens namn var Kajsa, och barnens namn sonen Johannes, sonen August och dotter Kristina, alla omyndiga och anmälda att deras fader Anders Andersson, Kyrkebacken Lundby skulle vara deras tillfördnande förmyndare, men ej dock vid tillfället nrävarande.

Båda systrarna till den aflidna woro närvande vid tillfället och emottogo alla den aflidnas gångkläder vilka hon förordnat att hennes efterlemnade arfvingar skulle oqwalt utan ekemannes minsta deltagande sig emellan och disponera,

Men å öfvriga fasta och lösa egendom framlemnade änkemannen ett makarna emellan år 1856 den 22 mars upprättat och med ännu lefvande vittnen bestyrkt inbördes testamente och som äfven varit vid Valle Härads wällofliga Rätt inlämnat men ej i bevakningsändamål fullföljt förrän nu, då en av makarna frånfallit.

Boet uppgavs utaf Enekmannen uti ordning som följer:
En 'undantagslägenhet' från Smedsgården Öfverbo med jord hus och hägn 1000 Rikdsdaler, Riksmynt, osv. ......

Boets behållning efter skulder är 1 541 Riksdaler Riksmynt (ingående fast egendom = 1 000 Rdr)
 

<-- Till sidans rubriker! 

Utslag; afsagt 11 Otkober 1872:

Häradsrätten har tagit i öfvervägande hvad i målet förekommit, Och enär Jacob Larssons testamente af den 25 juni 1846 innehåller, att nu framlidna Greta Andersdotter skulle efter Jacob Larssons död erhålla fri disposition af all den så väl fasta som lösa egendom, som vid Jacob Larsson död i hans bo befunnes, med bestämmelse derjämte,

att Jacob Larsson arfvingar först vid Greta Andersdotters död till fördelning skulle utbekomma vederlag för de Jacob Larssons för afhänd ärfvd fastighets tillfallna medel, hvaraf måste antagas följa,

att Jacob Larssons vilja varit, att hans arfvingar efter Greta Andersdotters död icke skulle ega att jemväl bekomma och sig emellan fördela Jacob Larssons efterlemnade öfriga egendom;

fördenskull och då berörda testamante  således måste afse eganderätt till Jacob Larssons egendom, med undantag af den andel deraf som Häradsrättens utslag af den 26 april 1851 omförmäler och af hvilken andel kärandes svärfader stridigt bekommit den lott, hvartill han varit berättigad, samt Greta Andersdotters vid sådana förhållande egt rätt att om den genom testamentet af den 25 juni 1846 erhållna egendom sjelf genom testamente förordna;

pröfvar Häradsrätten, helst icke heller föreburits, att det af henne upprättade testamente af den 22 Mars 1866, hvilket genom nu ifrågavarande stämning klandrats, olagligen tillkommit, rättvist käromålet ogilla,

med förpliktande för käranden, att ersätta svaranden dennes rättegångskostnader med skäligen ansedde Nio Riksdaler Riksmynt. Som ofvan - På Häradsrättesn vägnar; H. J. Planck

"Den mig tilldömda rättegångskotnad är mig denna dag mig till nöjes godtgjord försäkras Öfverbo Smedsgården en 17 oktober 1872/ Anders Jonsson  - vittnen Peter Lidnwvist och Lars Ljungqvist

Domen löser en rad knutar:
Greta Jonsson är nu postumt rättmätig ägare genom testamente från Jacob Larsson 1846 och med lagfart för 1/24 mantal Smedsgården. Likväl är försäljningen av egendomen 1866 till Gabriel Pettersson slutligen avgjord och han får lagfart på sin köpta andel om 5/24 mtl av Smedsgården.

Däremot avslås lagfart för Anders Jonsson på ansökan 1875 vid senare prövning 1893, då han inte kan visa att han har laglig rätt till Smedsgården 1/24 mtl, enligt domstolen, som då stödde sig på en felaktig skrivning i ett lagfartsprotokoll som innebar att Gabriel Pettersson tillskrevs hela ägan Smedsgården 1/4 mtl. Anders Jonsson hade inte ingett handlingar som fullt stödde hans rättmätiga ansökan om lagfart.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Greta Andersdotter noteras ha fått lagfart ( på 1/24 mantal) 22 Februari 1872

Texttolkning;
22 februari 1872 meddelad Fasta (lagfart);
"Fasta å Ett-tjugofjärdedels mantal Öfverbo Smedsgården, hvilken hemmansdel jemte under lagfartstiden försålde fem-tjugofjerdedels mantal i samma hemman Anders Jonssons hustru Greta Andersdotter, genom afhandling den 25 juni 1846 erhållit i gåfva af sin faderbroder Jacob Larsson

som  ofvan På Häradsrättens vägnar/ H. J. Planck"

Detta vackra dokument borde ha varit med vid varje senare ansökan om lagfart, men tyvärr inlämndes det inte som bevis i domstolen vid ansökan av Anders Jonsson om lagfart på samma mark 1872 - inte senare heller! Märkligt med tanke på att det fortfarande finns kvar i bostaden efter nästan 150 år!!
 

<-- Till sidans rubriker! 

Gabriel Pettersson och hans hustru Greta Johansdotter får lagfart registrerad å 5/24 mantal Smedsgården - den äga som Anders och Greta Jonsson sålde 1866 kan först nu få sin lagfart - den 22 februari 1872.

 

<-- Till sidans rubriker! 

Ansökan från Anders Jonsson 1875 om lagfart på 1/24 mtl Smedsgården förklaras 1892, efter hans död 1890, vilande. Efter Mantalslängdens uppgfiter och ett misstag i lagfartsanteckningarna skrivs vid något tillfälle också Gabriel Pettersson som ägare för hela överbo Smedsgården 1/4 mtl (dvs inklusive undtantaget!). Det gör att ansökan när den skall fullföljas 1893 helt avslås!!, eftersom Anders Jonsson inte hade lämnat in handlingar som motbevisade denna felaktighet. Detta misstag kan först senare rättas till vid Lagfartsprotokollssammanträde vid lagtima sommartinget med Valle härad å tingsstället i Skärf den 4 Maj år 1900!! - efter en rad införanden i Post- och inrikes tidningar och kungörelser i kyrkorna.

Anm; Allt grundar sig i att ingen formell förrättning anordnas för avstyckning/avsöndring av 1/24 mtl från 1/4 mtl Smedsgården efter försäljningen 1866.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Texttolkning arbetsbetyg;
"Undantagsägaren Anders Jonsson från Smedsgården Öfverbo i nedanstående församling som på annan ort söker sig arbetsförtjänst, är född 1827 (tjugosju) en 1^ste Juli, har försvarlig kristendomskunskap, fritt tillträde till H. H. Nattvard, åtnjuter medborgerligt förtroende, är gift samt för allt här mantalskrifven betygar           David Holmgren/ Vice pastor
Warnhem den 26^te Maj 1875
 

<-- Till sidans rubriker! 

Texttolkning; Arende Contrakt
"På Tre års tid, bortarrenderas vårt ägande hemman, lägenheten Wadet på följande villkor: --

1^o Lägenheten får af blifvande arrendator tillträdas nu genast, sådant det nu befinnes, med jord och hägnader och afträdes den 14 Mars 1878. och öfverlämnas då jorden med klöfversådd i likhet, med hvad den nu emottages, samt hägnaderna efter befogenhet.

2^o  Såsom inga hus finnes på lägenheten, så förbehålla vi oss, att blifvande arrendator årligen till lägenheten dit körrer Tio lass ren utruten gödsel, som af ägarne skall besiktigas och godkännas. --

3^o Blifvande arrendator får icke öfverlåta arrendet till annan man, utan ägarens bifall der till. --

4^o Blifvande Arrendatorsumma betalas årligen den 2^dre Januari. --

Efter bud och öfverbud stannade för högsta anbudet, Anders Jonsson å Smedsgården Öfverbo för 35 kronor.

Förestående Contrackt varder af oss antagit, dermed vi å ömse sidor förklarar oss till alla delar nöjda
som skedde i Klostret Pickagården den 16 april 1875
A, Andersson/ Anders Matthsson                  Anders Jonsson/ Arrendator

Alla arrendeafvgifter noteras i det följande betalda i tid.

År 1877 såldes Vadet till f.d. distinktionskorpralen Sven Ferm, Björkedalen, Billingeliderna
- se A. 27 Vadet på www.ljungstorpshistoria.se

<-- Till sidans rubriker! 

Texttolkning; Arrendekontrakt
"Jag undertecknad upplåter och bortarrenderar mitt innehafvande soldattorp Nr 330 under Millomgården Öfverbo till hemmansägaren Anders Jonsson i Smedsgården Öfverbo på ett års tid räknat från den 14 Mars innevarande år till samma dag den 14 Mars 1880 och det för en oss emellan överenskommen arrende- summa stor 110 Kronor; --
undertecknat; P. A. Ljungqvist, Nohlgården
 

<-- Till sidans rubriker! 

Texttolkning;
"Af Anders Jonsson i Öfverbo Smedsgården har jag denna dag emottagit arrendet för Skarke sockens skoljord för år 1885 med 27 kronor, som härmed qvitteras Hålltorp den 20 November 1885/ Augst Pettersson"
 

<-- Till sidans rubriker! 

Textolkning - Ömsesidigt Testamente;

" Undertecknade, äkta makar, göra härmed veterligt det vår yttersta vilja är att den av oss som den andre överlefver skall oqvald av alla arfvsanspråk kvarsitta i orubbat bo, till dess att de yngsta av våra barn uppnått 15 års ålder, samt såsom sin välfågna egendom äga och fritt disponera allt vad i vårt bo finnes såväl fast som lös egendom. men då det yngsta av våra barn fyllt 15 år skall kvarlåtenskapen efter lag delas. De medel som för våra barn blifvit insatt i sparbank beröras ej av detta testamente, utan äro och förblifva barnens egendom och få av dem efter lag disponeras, till yttermera visso hafva vi detta testamente som innehåller vår yttersta vilja i nedanskriften  för ändamålet tillkallade vittnens närvaro vid full helsa och sans undertecknat 
Öfverbo Smedsgården den 13 janari 1890
Anders Jonsson, Anna Karolina Johansdotter m. h. i. p." (med hand i pennan)

Döttrarnas ålder 1890;
1. Hulda Kristina Andersson, född i Varnhem 1877 22/5 ;- 1890 13 år gammal
2. Elin Augusta Andersson, född i Varnhem 1880 11/1; - 1890 10 år gammal
3. Ellen Karolina Andersson, född i Varnhem 1883 14/1;. 1890 7 år gammal

År 1898 blir deras yngsta dotter 15 år gammal och då skall arvet fördelas enligt lag.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Texttolkning; Bouppteckning
"År 1891 den 8 januari förrättades boeuppteckning efter undantagsmannen Anders Jonsson från Smedsgården Öfverbo i Skarcke socken som därstädes aflidit den 22 December 1890 och såsom sterbhusdelägare efterlämnat änkan Anna Karolina Johansdotter och 3 i äktenskapet med henne födda barn; Hulda Kristina, född 22 Maj 1877, Elin Augusta, född den 11 Januari 1880 samt Ellen Karolina, född den 14 Januari 1883.

Till förmyndare för barnen föreslog enkan sin broder skrädderiarbetaren Johan August Johansson från Tomten Nr 76 i Sköfde Stad, men alldenstund denne utaf sjukdom hindrades att närvara vid bouppteckningen tillkallades hemmansägaren Johan Karlsson från Sörgården Öfverbo att i hans ställe vid förrättningen deom omyndigas rätt bevaka. Boet uppgavs under edlig förbindelse av änkan samt undertecknades och värderades i följande ordning;

Boets Tillgångar
Fastighet: Undantag från 1/4 mtl kronoskatterusthåll Smedsgården Örfverbo som den aflidne bekommit genom testamente av sin första hustru Greta Andersdotter, värdert till 533,33 kronor -.... osv; .............
Behållen tillgång; 950 kronor efter skulder och krav men inklusive fastigheten om 533 kronor.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Änkans inrop på auktionen efter sin avlidne make 19/3 1891.

<-- Till sidans rubriker! 

Texttolkning;
"Att nästlidet års taxeringsvärde å 1/24 mtl Öfverbo N^o12 Smedsgården i Skarke socken af Valle härad, som i eges af Anders Jonssons sterhusdelegare, utgör 700 kronor, varder härmed jemlikgt taxeringslängden intygat.
Skara fögderis häradsskrifvarekontor den 2 juli 1892/ S. Westberg"

<-- Till sidans rubriker! 

Då undantaget Smedsgården 1/24 mtl slutligen värderats till 600 kronor blev nettotillgången i boet beräknad till 957, 34 kronor.
"Alldenstund aflidne Anders Jonsson infört fastigheten i boet, kan enkan ej tillerkännas någon giftorätt i densamma, af lösörer erhåller hon enligt lag hälften;                                                178,67 kronor
Dottern Hulda erhåller af fastigheten 1/72 mtl* Smedsgården Öfverbo             200     kronor
af lösöret kontant                                                                                                                   55, 55 1/3 kronor 259, 55 1/3
Dottern Elin erhåller af fastigheten 1/72 mtl Smedsgården Öfverbo                   200     kronor
af lösöret kontant                                                                                                                   55, 55 1/3 kronor 259, 55 1/3
Dottern Ellen erhåller af fastigheten 1/72 mtl Smedsgården Öfverbo                  200     kronor
af lösöret kontant                                                                                                                   55, 55 1/3 kronor 259, 55 1/3
                                                                                                         Summa Kronor:            957, 34
* 3 x 1/72 mtl = 1/24 mtl

Anm; Lagen föreskriver att make inte kan få giftorätt i gård som make fört in i boet - därför gäller heller inte deras inbördes testamente om orubbat bo här vid fördelningen av arvet efter Anders Jonsson 1892.
 

<-- Till sidans rubriker! 

Ovanstående beslut är detsamma för alla 3 systrarna och innebär att de nu får lagfart på 1/24 mtl Smedsgården fördelat på 3 st 1/72-delas mtl (3 x 1/72 mtl = 1/24 mtl). Här ovan gäller det Ellens lagfartsbeslut.

Domstolen hade vid ansökan 1892 förklarat ansökan vilande, samtidigt som 1893 de avslog Anders Jonssons ursprungliga ansökan från 1875 (en felaktig skrivning i mantalslängden hade visat att Garbiel Pettersson hade köpt hela Smedsgården 1/4 mtl - dvs undantaget fanns inte registrerat i den lagfartshandling domstolen hade tillgänglig  under sin handläggningstid.

Efter beslut om vilande lagfartsbeslut 1892 för systrarna, hade domstolen att annonsera i Post- och inrikestidningar för kallande på eventuella personer som kunde har äganderätt i fastigheten - förkunnelser lästes också upp i socknens kyrkor tre gånger om anmälan av ev. ägarskap till ägan Smedsgården 1/24 mtl.

Texttolkning ovan;
Häradsrättens lagfartsprotokoll hållet vid lagtima sommartinget med Valle härad å tingsstället i Skärf den 4 Maj 1900;

"Efter föredragning häraf och sedan det upplysts, att Anders Jonsson och hans hustru Greta Andersdotter ursprungligen egt 1/4 mantal Öfverbo Smedsgården och deraf till Gabriel Pettersson försålt 5/24 mantal, derå han den 22 Februari 1852 erhållit fasta (lagfart) samt antecknadt blifvit att anledning ej förekommit att annan egde bättre rätt till fastigheten ifråga än Ellen Karolina Andersdotter (samma för respektive Hulda och Elin) å det i Skarke socken belägna 1/72 mantal kronoskatte Öfverbo Smedsgården, som hon enligt afskrift den 2 Maj 1892 ärft efter sin aflidne fader Anders Jonsson. År och dag som ofvan - PÅ Häradsrättens vägnar /////////"

Anm KF: Här kan man se hur de gamla handlingarna 64 år tillbaka! spelar roll för beslut år 1900 - inte undra på att de var noga med att spara ALLA handlingar som tagits fram genom åren. Tur att köparen 1866 fortfarande levde och kunde intyga fakta - se nedan!

<-- Till sidans rubriker! 

Texttolkning; Inlämnad försäkran till häradsrätten;

"Härmed får jag meddela det bevis att jag icke är eller någonsin varit egare till ifrågavarande 3/72 mantal (Anm; 3/72 mtl = 1/24 mtl)  Örvferbo Smedsgården utan endast till 5/24 mantal i samma hemman, men att jag under årens lopp utaf misstag blifvit i mantalslängden antecknad såsom egare äfven av förstnämnda hemmansdel.
Öfverbo Smedsgården 18 juni 1900/ Gabriel Pettersson
Bevittnas; August Pettersson adress Hålltorp, Axvall samt Johan Mattsson, Varnhem , Axvall"
 

<-- Till sidans rubriker! 

Texttolkning; Lagfartsbevis;

"År 1900 den 10 juni vid lagtima sommarting med Valle härad meddelades lagfart för Ellen Karolina Andersdotter (lika för Hulda och Elin) å det i Skarke socken belägna 1/72 mantal kronoskatte Öfverbo Smedsgården, som hon (de) enligt arfsskifte den 2 Maj 1892 ärft efter sin aflidne fader Anders Jonsson betygar/ ///////"
 

<-- Till sidans rubriker!