A. 6 Björsgården, Gård Nr 7 - Gästgiveriet vid kyrkan sedan Piskapung* (korsvägen)
Research och sammanställning Margareta Dahlin och Kent Friman, som också svarar för införandet på hemsida.
Vi tackar särskilt de nuvarande ägarna (2015) för Björsgården, Kerstin & Bror Antbäck för tillhandahållandet av alla handlingar och foton!
* Piskapung; Ordföranden i Habo släktforskarförening (2015) ger följande namnförklaring;
När bönderna förr i tiden färdades med häst och vagn, t ex från och till en marknad, behövde de stärka sig med mat och dryck, kanske mest det senare. Då fanns ett antal små krogar utmed den gamla landsvägen. Krogar som låg sent i raden kunde heta Piskapung. Enligt sägnen "piskades" de sista slantarna ur (penga)pungen här för att få ännu en sup.
Anm; För att stämma in på vår plats för utlokalisering av Gästgiveriet till platsen vid korsvägen med namnet Piskapung, så borde det alltså tidigare ha funnits en mindre krog på den här platsen där Mariestad - Falköpingsvägen korsar Skara-Skövde-vägen - kanske innan Gästgiveriet kom till under 1600-talet. Namnet levde i alla fall kvar för platsen. Vi har tidigt också Djeknekrogen, också benämnd Fördärvet, på Billingen utmed gamla Kungsvägen mot Skövde, så teorin om mindre krogar på rad med jämna mellanrum tycks i alla fall stämma. En företeelse utöver Gästgiverier och skjutsstationer.
Björsgården 1 mantal förmedlat till 3/4 mtl (skattelättnad)
samt blir uppdelat i 2 delar redan 1692 ->
Del 1. Björsgården,1/4 mtl, Rustningsgård - Gästgifveri och
Del 2. Björsgården 1/2 mtl med avkastning till Skara Hospital
samt blir uppdelat i 2 delar redan 1692 ->
Del 1. Björsgården,1/4 mtl, Rustningsgård - Gästgifveri och
Del 2. Björsgården 1/2 mtl med avkastning till Skara Hospital
Rubrikavsnitt på denna sida (alla klickbara)
- fler delrubriker under varje rubrikavsnitt!
Inledning
- Björsgården 1/4 mtl/Gästgiveriet - ägare och boende
- Gästgiveriets villkor, olika byggnader & placering 1600-1888
- Storbrand vid kyrkan 1780 ändrar allt för Gästgiveriet
- Björsgårdarna 1800 - 1850
- Ägare Björsgården 1/4 mtl - Gästgiveriet från 1850-talet - presentationer, dokument och foton
- Björsgården 1/4 mtl/Gästgiveriet i kyrkböckerna
Inledning
Delrubriker på detta avsnitt (alla klickbara)
Björsgården 1/4 mtl/Gästgiveri blir friköpt till skatte 1761
Björsgården Nr 7 under 1950-talet vid korsningen från luften
Björsgården karta 1960 - utan Gästgiveri & aktiv handelsbod
Björsgården 1/4 mtl med Gästgiveri blir friköpt till skatte 1761
Text från Specialjordeboken 1825, som bl a beskriver varje gårds utveckling vad gäller mantal och tillhörighet - här Gästgifveriet Björsgården Nr 7.
Textolkning;
"Har warit helt hemman med 1693 förmedlat i allt till 3/4 hemman efter ransakning den 10 september 1692, halfwa hemmanet anslaget Skara Hospital och 1/4 Cavalleristam N.o 7 af Gudhems Compagnie
- Gästgifwaregården utan anslag; 1/4 köpt till Skatte af Rusthållaren Eric Andersson efter Kongliga kammar Collegie köpebref af den 17 februari 1761."
******************************************************************************************************
Det är så att Gästgiveriet var en rörelse som Kronan/Kungl Majt hade tillsyn över utan anslag, dvs den drevs oftast av gårdens ägare - men kunde också ha separat arrendator - utsedd Gästgivare fick mandat från länsstyrelsen med särskilda villkor.
Från själva Gästivaregårdens jordbruk under Björsgården 1/4 mantal krävdes ersättning för del i Rusthållet för Ryttar Bostället Nr.7 - vars huvudrusthållaregård var Pickagården - sedermera blev detta soldattorpet Åkersdal i Ljungstorp som låg under Cavalleristam N.o 7 af Gudhems Compagnie.
Gästgifvaregården 1/4 mantal af Björsgården köptes fri till Skatte fastställt den 17 februari 1761 och Gästgivaren som var personligt utsedd av länsstyrelsen hade vissa fri - och rättigheter - se avsnittet Gästgivarens friheter nedan!
Tingsplats i Valle Härad var från 1640 Skärv till 1905 då den flyttades till Skara. Mellan 1798 och 1813 var den i Varnhems klosters gästgiveri.*
*Valle härad hade sedan 1640 sitt tingsställe i Skärv, som ligger mellan Skara och Skövde. Någongång under 1600-talet uppfördes ett tingshus på en höjd vid kyrkan och gästgiveriet. Vintern 1754 bestämdes att ett nytt tingshus i sten skulle byggas. Huset stod klart hösten 1756, och i väntan på att byggnadsarbetet skulle avslutas höll man ting i Höglunda. Det dröjde dock inte längre än till slutet av 1700-talet innan tingshuset var obrukbart.
År 1798 flyttades tinget till Varnhems klosters gästgiveri. Tingshusbyggnadsskyldige bestämde att tingshuset i Skärv skulle repareras och förses med ytterligare en våning. Reparationerna drog emellertid ut på tiden på grund av de oroliga krigsåren i början av 1800-talet. År 1811 sattes till slut byggnadsarbetet igång, och två år senare kunde tingshuset tas i bruk igen. Byggnaden inhyste dessutom byns gästgiveri. Skärv var tingsplats ram till 1905 då tinget flyttades in till Skara.
(Tings- och rådhusinventeringen 1996 - 2007)
Björsgården Nr 7 under 1950-talet vid korsningen från luften
Klicka på bilden för att se detaljer!
Björsgården karta 1960 - utan Gästgiveri & aktiv handelsbod
Den stora ladugården som finns etablerad med vissa delar redan i slutet av 1700-talet tycks ha behållt sin form från 1850-talet. Gästgiveriets byggnad och bostadsdelen bakom den har försvunnit och istället finns nu endast 1888 års bostad med dåvarande hörningång till affär uträtad - se foton nedan!
<-- Till avsnittets delrubriker!
<-- Till sidans rubriker!
Björsgården 1/4 mtl - ägare och boende
Symbolen för Gästgiveri på en del gamla kartor;wikicommon
Ägarförteckning Björsgården 1/4 mantal - Gästgivaregården
-- 1692 Arrenderad Kronogård om 1 helt hemman med Gästgiveri troligt
förlagt nära västra porten för Kyrkan
1692 - 1760 Uppdelat i två hemman Björsgården - arrende för båda:
Skara Hospital får Nr 1 & Västgöta Regemente får Nr 2
1761 - 1779 Rusthållaren Eric Andersson friköper 1/4 mtl Björsgården
med Gästgiveri - då kallat "Gästgiveriet Björsgården"
1780 - 1795 Rusthållaren Anders Larsson - får flytta gården
1795 - 1800 Rusthållaren Lars Sjöberg
1801 - 1805 Gästgivaren Sven Pehrsson
1806 - 1813 Gästgivaren Herr A Wetterberg
1814 - 1822 Gästgivaren Sven Westman
1823 - 1840 Gästgivaren Carl Douzette
1840 - 1844 Ägaren Anna Lindroth - arrenderar ut
1844 - 1858 Jordbrukaren Anders Nilsson (delar upp i jordbruk & Gästgiveri) - arrenderar ut
1858 - 1872 1858 köper Inspektor L G Olsson, som var ägare till halva Hårdaholms Säteri 2 mantal,
(Flata Rote i Valstads församling), och flyttar till Warnhem 1860 som ägare och brukare av
Björsgården. Han har samtidigt köpt Himmelskällans badanstalt. Familjen flyttar till
Fredsberg 1866 och fortsätter som ägare och arrenderar ut både gästgiveri och jordbruk.
1873 - 1899 Erik Wilhelm Ekstedt - river Gästgiveriet 1888 - bygger nya affärs- och bostadslokalen
1888-89 med en affärslokal hyrd av Otto Konrad Hornvall, med affär i Klostret och Axvall
- arrendator för Björsgården blir 1894 handlanden August Gustafsson i Klosterdal.
1905 - 1910 Hemmansägare Anders Jansson - arrenderar ut Björsgårds & Junkragårdsmark till
handlanden August Gustafsson, Klosterdahl, som låter sonen bedriva affär i Björsgården
1910 - 1947 Nämndeman Edvard Jansson (sonen) & maka Hilda & senare hennes sterbhus
1947 - 19xx Axel och Herta Lindh
Gästgiveriets villkor, olika byggnader och placering 1600-1888 + handelsbod 1888-1913
Delrubriker på detta avsnitt (alla klickbara)
Allmänt om Gästgiveri - ur Nordisk familjebok 1909
Läs mer om dilligenssystemet och postdilligensen mellan Hjo-Varnhem-Lidköping
Gästgiveri och skjutsstation var under 1600-tal och tidigt 1700-tal troligt placerat snett emot och väldigt nära kyrkans västra port - senare norr om kyrkogården
1780 Gästgiveri/Björsgårds byggnadsplacering - norr kyrkan
1794 Gästgiveri/Björsgårds byggnadsplacering - vid korsvägen
1805 Gästgiveri/Björsgårds byggnadsplacering - vid korsvägen
1844 Gästgiveri/Björsgårds byggnadsplacering - vid korsvägen
1877 Gästgiveri/Björsgårds byggnadsplacering - vid korsvägen
1900 Björsgården - affärsdel med gavelingång
Allmänt om Gästgiveri - ur Nordisk familjebok 1909
Gästgiveri och skjutsstation var under 1600-tal och tidigt 1700-tal troligt placerat snett emot och väldigt nära västra porten - senare norr om kyrkogården (E. --> Ec)
På karta från 1804 är Björsgårdens ägor, efter storskiftet fastställt 1805, uppdelade enligt:
Littera E. = Gästgifvaregården under Björsgården 1/4 mtl - som det uttrycks!
Här kan man se att storskiftet 1805 inte ändrade på det faktum att Gästgiveriet Björsgården fortfarande hade mark kvar nära västra kyrkporten, samt norr om kyrkogården littera Nr E. c
Det är troligt att Gästgiveriet med stall under 1600-talet låg i ägan E. snett emot på andra sidan gatan vid västra porten i kyrkmuren, innan det en gång flyttades till tomten E. c norr om och utanför kyrkogården.
Kyrkstallet på kartan 1805 bör vara den byggnad som ligger något vinklad söder av den öppna platsen (allmän mark) med Nr 146. Det fanns 1805 ingen gård med ladugårdsplacering här. Littera L. tillhör Borregården 3/4 mtl och utgör öppen hagmark och vägen fortsätter in i angränsande mark till "en qvarn under Husgärdet" som det står på kartan (Hammars kvarn).
Kanske kan sockenprotokollet 24/4 1767 styrka något av denna ännu större närhet i placeringen till kyrkan: "Stockestraff skall utdömas för de som vistas på Gästgivaregården under gudstjänsten."
(Stig Karlsson, Varnhemsbygden, 2008)
Anm; Då förstår man att Gästgiveriet kanske låg ännu närmre kyrkan än 1780 vid branden, då den låg norr om norra kyrkogården. Troligen trängdes den undan allt mer från kyrkans plats både pga av allmän stökighet, dryckenskap och även förstås brandfara.
Övriga ägor kring Kyrkan enligt kartans littera vid den här tiden - se nedan!
Reitz, Erik, ca 1660-1696 (Gravör): Dahlbergh, Erik, 1625-1703 (Kommissarie) Tryckt 1694 med titeln i svensk övers. : Varnhems klosterkyrka efter restaureringen
- klicka här för mer kyrkobilder från 1600-talet ur Kungliga Bibliotekets digitala presentation!
Kommentar; Det norra Rosettfönstret som ses på bilderna sattes igen vid restaureringen och återskapades inte förrän 1890-tal. Det finns en söderport på teckningen, liksom byggnader utanför kyrkan där den närmaste skulle kunna vara en bild av dåtidens Gästgiveri innan det flyttades först norr om kyrkan alldeles i bildkant på bilderna och 1780 dömdes till bortflyttning efter en storbrand för att i framtiden göra kyrkan säkrare - se nedan!
Gästgiveri/Björsgårds byggnadsplacering 1780 - norr kyrkan
Storbrand detaljkarta - med den då förlagda Gästgivaregården markerad med rött- nu beslut om Laga flytt till Piskapung (betydelse - se överst på sidan!!
Anm; Nu passade man på att även räta ut Kyrkogatan = X.
Gästgiveri/Björsgårds byggnadsplacering 1794 vid korsvägen
Lantmäterikarta med akvareller inför storskifte i Billingeliderna 1803 - användes som referenspunkter
Gästgiveri/Björsgårds byggnadsplacering 1805 vid korsvägen
Björsgårdens ladugård med stall förlades väster om Öglundavägen och Gästgiveriet var placerat öster om denna väg med gaveln mot Skara-Skövde-vägen i en lång byggnad i nord-sydlig riktning. Redan nu fanns ytterligare en byggnad med gaveln mot Gästgiveriets norra gavel.
Gästgiveri/Björsgårds byggnadsplacering 1844 vid korsvägen
Granngården Ulfsgården har också sina byggnader nära landsvägen liksom Junkragårdens ena ladugård (48) och en backstuga (42) vid den här tiden. Landsvägen Skövde - Skara har också sina stora allé-träd utmärkta.
Gästgiveri/Björsgårds byggnadsplacering 1877 vid korsvägen
Man kan 1877 nu se att ladugården blivit en sammanbunden U-formad byggnad och att Gästgiveribyggnaden ännu finns kvar med sin bostadsdel norröver - med västergavel mot Öglundavägen. Grannen Ulfsgårdens ladugård ligger fortfarande med gaveln vid landsvägen.
Björsgården runt 1900 - affärsdel med gavelingång
Denna unika bild visar Björsgårdshuset som byggdes 1888 med affären fortfarande intakt via gavelingång. Lägg märke till husets snickarglädje både vid veranda och hörningång. Lägg också märke till det från före 1850 framstickande 'afträdet' vid Öglundavägens östra sida - vägen går alltså mellan 'dasset' och ladugården.
Allé-träden som också finns med på 1844 års karta står kvar - nu är trädet mitt emot verandan hamlat. Tidigare stod det utmed vägen men har hamnat inne i Björgårdens nya trädgård som ett vårdtträd i rundel framför veranadan efter bygget 1888. Vägen och därmed allén gjorde före det en mindre sväng in på marken just här - se karta 1844 ovan!
Lägg också märke till skylten utmed Broddetorpsvägen med hänvisning till Himmelskällans Hotell & Restaurang.
Storbrand vid kyrkan 1780 ändrar allt för Gästgiveriet - kyrkan får fredat område
Delrubriker på detta avsnitt (alla klickbara)
- Olof Rödholms brev till biskopet då gästgivaren inte ville flytta- Storbrandens konsekvenser skildras på vacker karta 1782
- Detalj över de nedbrända områdena (rosa) & dess byggnader
- Gästgiveriägaren var inte glad över flyttbeslutet! Vill ha hjälp!
Socknarna njugga -inga kontanter, endast fåtaliga dagsverken
- Helt annorlunda framför kyrkan 1805 jämfört med senare;
Klockaregårdens hus & ladugård nu nära kyrkans västra port;
Björsgården/Gästgiveriet har fortfarande mark runt kyrkan
Storbrand nära kyrkan 1780 ändrar läget för gårds- och verk- samhetsbebyggelsen för Gästgiveriet 1/4 mtl Björsgården
Särskild upprättad karta för tvångsförflyttning av Gästgiveriets byggnader och ny tilldelad mark. "Uprättad Sådanne som de efter timad Eldsvåda blifvit reglerade".
Nedan;
Brev till Biskopen med upprörda kommentarer från Varnhem efter branden - genom Olof Rödholm, Vice Pastor Locin - då Gästgivaren inte vill foga sig i beslutet om flytt!
Hade vid detta svåra tillfälle, vädret stått på Kyrkan, då alla Spåntaken, ef den långsamma och starka sommartorkan, voro så eldfängde, att en enda gnista, vi då varande häftiga stormen gjort tillfyllest att sätta dem, och därmed hela Kyrkan i låga, så hade räddning varit så mycket mindre att hoppas, som här inte fanns så pass som en handstpruta och det än värre var, på mer än 1/4 mils afstånd, kunde möjligen bekommas tillräckligt med vatten. Efter sådan utsikt, var hög tid att tänka på bättre och försiktigare ansatser för tillkommande.
Det å ovanberörde Protocoll högt åberopande Kongl Kykrolagens rum är, utan alt tvivel, det högsta och kraftigaste skäl för Kyrkans säkerhet. När härtill kommer att denna kyrka, för dess härliga och kostbara byggnad, samt märklivärdiga Monumneter, blifvit med den uppmärksamhet och med af Öfverheten ansedd, att hon af Kongl. Majt och Kronan årligen njuter 18 1/3 Rdrs Reparations medel, jämväl fått flera Konungabesök, äfven af vår nu Regerande Allranådigaste Herre och Konung.
Vidare, när hoon inom sine murar hyser Grafvårdar för Sveriges forna Konungar Inge den Yngre, Knut, Erik X, Erik XI, Läspe kallad, Sveriges allmänt ärkände störste Man i hela den så kallade medeltiden, Riksföreståndaren Birger jarl, dess gemåler Ingeborg och Mechtild, det stora Riksrådet, Kykrans ädelmodige Återuppbyggare och Förnyare Grefve Magnus Gabriel De la Gardie, dess gemål Furstinnan Eursoyne, Riksråden Grefve Jacob och Grefve Gustaf Adolph De la Gardie, den senare Hustru Riksrådinnan Grefvinnan Elisbaeth Oxenstierna, med flera andra.
Då tillika den beklagliga omständigheten är för handen, att husen alldeles äro uppbrända, och således vederbörande nu, då de skola bygga, med minsta och lindrigaste kostnaden, kunna förse sin egen och Kyrkans framgina säkerhet, samt litet betydande olägenheter endast består i Gästgifvare Stugans och de få husen afflyttade, som från elden räddades. Gästgifvaregården vid Piskapung (Anm; se överst på sidan!), där A allmänna Landsvägar sammanstöta, och där samma gård har egna ägor, oversägligen får ett lpngt beqämligare och bättre läge, än hvad den nu har, både för Gästgifvaren, och särdlees för resande och skjutsande; således når Kyrkans med thy tillhörigheters säkerhet och bästa förenar sig med flere både allmännare och enskildtare nyttor och beqämligheter nu och i framtiden; så lärer lättligen skönjas, på hvad skäl och grunder merberörde Sockestämmo Beslut är författat, hvilket ock, då man nyligen förmärkts att vederbörande ej med godo villja efterkomma dess innehåll, nu i djupaste ödmjukhet, Högvördige Herr Doctorn och Biskopen tillställes, med ödmjukaste anhållan å Församlingens vägnar, Höfvördigste Herr Doctorn och Biskopen, såsom denna Församlingens Ordinarie Kykroherde täcktes på hög vederbörlig ort, ofta bemälte Socken Stämmo Beslutet, i alla dess delar till kraftig och Laglikmäktig värkställighets ärnående, höggunstligast befordra.
Hans Kongl Majts Höge Befallningshafvande, Hvilken, enligt dess af i Marieholm under den 18 December 1719 gifne Sjrftlige Stadsfästelse är Öfverexecutor öfver Högvälborna Fru Riksrådinnans och Grefvinnans Grvarnas underhållande i denna Warnhems Klosterkyrka, lärer och i stöd af ditt Höga Embete samt såsom Skylderman till den Höe Grefven De la Gardiske Ätten, visserligen fogade eftertryckligea anstalter som så väl till Kyrkans, som de Kongl och De la Gardieska Grafvarnas bästa, trygghet och upprätthållelse tänka kunna, för närvarande och tillkommande tider
Warnhem 21 Martii 1781
Olof Rödholm
V. Pastor Locin
Sonen Constatin Emmanuel Rödholm - bild från www.geni.com
Vice pastorn blev senare Prosten Olof Rödholm och hans hustru Constantia, född Stråle av Sjöared 1745. Prostinnan Constantia var ättling till Gustav Vasa i åttonde led.
Olof född den 5maj 1749 - Rödene, P län. Död den 4 december 1813 - Norunga, P län, livslängd: 64 år. Var kyrkoherde i Norunga, senare prost. Mitt för kyrkporten i Nårunga står t.ex. en gravvård till minne av prosten Olof Rödholm och hans hustru Constantia.
Trots sin ringhet vid den här tiden i Varnhem som vice pastor så var hans åsikter av stor betydelse i bygden. Han kom till Varnhems Prästgård 1780 från Åsarp. Känd i trakten för; Beskrivning över Varnhems församling omkring år 1785 - efter manuskript i Sundholmska samlingen i Stifts- och landsbiblioteket i Skara som tillskrivs Olof Rödholm - utgiven av Hans Sallander. (Västergötland. Bidrag till landskapets kulturhistoria och naturbeskrivning.)
Kuriosa angående viktig bok i Skara Bibliotek;
Skara kommun Lagbok i tvillingband
Sweriges Landz-lagh respektive Stadzlagh, båda tryckta 1634, är här sammanbundna i ett så kallat tvillingband i mörkt skinn med enkel dekor över träpärmar. Snitten är mörkfärgade och har på ovansidan de inskurna initialerna "ST" från en tidigare ägare. hela bandet är endast 11 cm högt och 5 cm brett, men närmare 6 cm tjockt. Man läser de olika böckerna från var sin ände av bokbanden, och de delar således bakre pärm. På titelblad respektive insida pärm finns även namnen på bokens troligen sista två ägare innan den hamnat i bibliotekets samlingar; prosten i Norunga Olof Rödholm (1749-1813) och därefter hans son, Constantin Emanuel Rödholm (1789-1863).
Storbrandens konsekvenser skildras på vacker karta 1782
Storbranden 1780 karta
En ovanligt vackert akvarellmålad karta visar de ändringar som bestämts och föregående lägen. Man kan se norra delen av kyrkogården längst ner till höger på kartan. Av det förstår man att branden var granne med den ståtliga klosterkyrkan med sitt tjärade spåntak. Till vänster ser man en särskild karta för de tomtområden som nu åläggs Björsgården med Gästgiveri att flytta sina byggnader till.
Björsgården Gästgivargården 1782
Detaljerad avskriven karttext med besluten efter branden
Texttolkning Margareta Dahlin, Varnhem, 2016:
"Afskrift
År 1782 de 21 februari vid Laga Vinter Tinget med Valla Härad uti Skjerf, blef thenna Charta med dess Beskrifning för Härads Rätten upvist, samt såsom oklandrad, af Domstolen faststäld; betygar På Härads Rättens Vägnar Georg Arvfenius
År 1781, den 17 Aprill, instäldte Sig til Ödmjukaste följe af Högvälborne Herr Baron, General Lieutenanten, Landshöfdingen och Commendeuren af Kongl May ts Sverds Orden med Stora Korset, Claes Eric Silfverhjelms höggunstiga förordnande under den 23die sistlidne februarii, Undertecknade Commissions Landtmätare i Björsgården i Closters By, Valle Härad och Varnhems Sockn, at behörigen afmäta och til utflyttning reglera, Så väl förberörde Hemmans, Som Hemmanen Borregårds och Trädgårds närbelägne Hustomter och Platser, hvilka genom En förledit År olyckeligen timad Vådeld til Större delen blifvit ödelagde.
Härvid voro efter förut Skjedd Laglig kundgjörelse tilstädes, Biskoppen öfver Skara Stift, Högvördige Herr Pastor Anders Forssenius, jemte Vice Pastoren Välärevördige och Höglärde Herr Magister Olof Rödholm.
Af Hemmans Ägarne, hvilka Brändskadan lidit, voro tilstädes för Björsgården Anders Larsson o för Borregården JonasPersson och Gustaf Adolphsson, samt för Trädgården Anders och Eric Anderssöner. Nämdemännen Petter Pettersson i Clostret och Petter Olofsson i Lundby, voro äfven närvarande.
Sedan alla förenämde församlade voro, uplästes Konungens Höga Befallningshafvandes förordnande til förrättningen hvarefter Högvördige Herr Doctorn och Biskoppen företedde, et med Concept Documenterne följagtigt Utdrag af Socknestämme Protocollet, hållit uti Varnhems kyrka de 1sta October, Sistledit År, rörande de afbrände Hostomternes utflyttning i längre afstånd från kyrkan, än hvadhittils varit, med begäran, det samma måtte vid Tomternes Reglering tagas til grund.
Anders Andersson i Björsgården invände väl, det han vid nämde Protocolls justerande ej haft tilfälle vara tilstädes och ytterligare föredraga församlingens respective ledamöter det kjendbara lidande han oundvikeligen måste vidkjennas, därast han, enligt församlingens beslut, nödgades å de vid Korssvägarne varande och andre Hemman tillhörige Ägor, ej allenast å nyo upbygga dess afbrände Ladugårds hus, utan jämväl ock til Samma plats utflytta de i gamla Manngården ånnu qvarstående ock från branden befriade boningshusen; anhållande fördenskull, at från den vid Piskapung Anm; se överst på sidan!) af Socknemännen til ny Botomt utsedde platsen varda befriad, hälst han å den så kallade Kopparlyckan, Norr om Landsvägen åt Skjöfve, ägde ansenligt utrymma å egen jord; men som ändamålet af ofvannämde Socknstämme Beslut, hvilket vunnit Laga kraft och til efterlefnad blifvit af Konungens Höga Befallningshafvande anbefalt, hufvudsakligen vore, at genom de afbrände Hemmanens utflyttning i längre afstånd från hvarannan än hittils varit, hädanefter förvakra kyrkan från dylika vådeliga tilfällen, i hvilka hon nyligen varit försatt; det af Anders Andersson nu föreslagna utrymme i Kopparlyckan å egen jord, enligt 2dra § af meranämde Socknestämme Protocoll, jämväl blifvit Borregården och Trägården til Ladugårdsplatsar anslagit; Så förestaldtes Anders Andersson Så väl nödvändigheten af ofta nämde Protocolls efterlefnad, Som nyttan, at framgent Så för egen Som resandes beqvämlighet, bo å den vid Piskapung (Anm; se överst på sidan) utsedde plats, hvarmed Anders Andersson jemväl omsider förklarade Sig nögd, hälst han af Högvördige Herr Doctorn och Biskoppen nu undfick försäkran, at ej tvingas til en Skyndsammare de i gamla Bogården intil kyrkan ännu qvarstående husens utflyttning, änn dess vilkor och förmögenhet kan tillåta.
Härpå Afmättes de gamle Hustomternes läge, varandes under
Littera a, Björsgårds tomt, med denå ännu qvarstående husen, Som komma at hädanefter utflyttas til Piskapung -------------------------------------:15
Littera b, Trägårds gamla Hustomt ------:15
c, Borregårds gamla Tomt -------:24½
Hvarjemte til nödigt utrymme utseddes och afmättes följande platsar:
Littera
d, Af Borregårds Åker i Kopparlyckan ---------3 ¼
e, Af Björsgårds Åker inom Samma Lycka -------13 ¾
f, Af Borregårds Ängshage ----------3 ¼
g, Af Trägårds Åker i Norra Gärdet vid Piskapung ------7 ¼
h, Af Ryttaregårds Åkeri Mellom Gärdet -----------5 ½
X Af gamla Kyrkevägen, från Landsvägen fram til Kyrkan--------4½
SedanMätningen Således var Slutad, företogs Delningen på Sätt Som följer:
Til vinnande af en redig och ordentelig väg til kyrkan utstakades först den Samma til 12 alnars bredd, frånLandsvägen, hvilken å Chartan Finnes tecknad med X.
A, Under denna Littera undfick Björsgården af Sin gamla Hustomt Littera a, hvarå inga nya hus hädanefter få byggas, utan de där nu varande komma at flyttas, ock platsen til kryddgård at nyttjas, til innehåll, med hvad af gamla vägen ärhölls ------15 ¼
Af Trägårds Husplats Littera b, samt Borregårds Dito littera c, och gla Väg X tilhopa ----6 ¼
Trägårds Åker Littera g, -----------7 ¼
Ryttaregårds Åker Littera h, hvilken efter Skjedd öfverenskommelse, ärsattes af Björsgårds Liare Åker i Mellomgärdet, Som med kjedjan å marken utstakades --------5 ½
B, Trägården undfick af Sin gamla tomt -------------11 ½
Borregårds Åker Littera d, ----------3 ¼
Af Björsgårds dito Littera c, ----------------7 2/5
Af Sistnämde gårds Hustomt --------3/10
C, Borregården af sin gamla Tomt ---------21 ½
Af Björsgårds Åker littera e, --------6 ¼
Af sin förra Ängshage littera f, -------3 ¼
I öfrigt äro Borregårds och Trägårds Hemmans Ägare förbundne, at i det afstånd från Kyrkan, hädanefter upbygga Sine hus, både uti Mann och Ladugårdar, Som de dertil utsedde ock å Chartan med Littera Z teknade platser utvisa; börandes dem jämväl ej vara tillåtit, at Söder för de närmast intil kyrkan nu utstakade platser någre andre hus hädanefter upsättja.
Äfven blefvo under Förrättningen, uppå Herr Magisterns ock via Pastor Rödholms begäran, Samtliga Closters Byamänn Sammankallade, för at enligt 4§ af oftanämde Socknstämme Protocoll, utse nödig Ladugårds plats för klåckaren, hvartil i den afbrändes Ställe, Som å Chartan finnes under y, ock finnes vara kyrkan för nära belägen, Byemännen med Undertecknad, ej funno tjenligare plats, änn den, hvarå de på Byens allmänna tå, väster om klåckarens stuga nu ståendene Backstugor äro belägna, dit äfven klåckarens Manngårdshus efter hand kunna utflyttas,
Sedan backstugorna genom vederbörandes försorg blifvit å någon annan längre från Byen belägen tjenlig plats utflyttade under afbidande hvaraf Jonas Persson i Borregården åtog sig at åt klåckaren härbergera Så väl desskreatur, Som det foder han til deras föda ock underhåll anskaffa kunde, hvilken Jonas Persson frivilligt ingågna förbindelse Herr Magistern ock vice Pastorn begjärde til framdeles nittelse här antecknas måtte.
Sålunda vara förrättat, Intygar: På Embetes Vägnar, Joh: Afzelius
Detalj över de nedbrända områdena (rosa) & dess byggnader
Storbrand detaljkarta
På kartan finns nedanstående utmärkt;
Alf Brage, Ljungstorp, har skrivit rent ett sockenprotokoll runt konsekvenserna av branden i det allra första numret av Varnhemsbygden, 1982.
I sockenprotokollet slås fast följande;
Borregårdens Mangårdshus få sättas utmed landsvägen på denna sidan åt Kyrkan wetter, men alla Ladugårdshusen på andra sidan landswägen och i vederbörligt afstånd från mangården på Kåpperlyckan.
Trädgårdens Mangårdshus få ej byggas närmare Kyrkan än utmed Landsvägen där Kölnan * nu står, Ladugårdshusen sättas alla på Kåpparlyckan och i ärforderligt afstånd från Mangården.
Gästgifvaregården flyttas till korswägen vid Piskapung (se överst på sidan), såsom beqwämligare för resande.
Läs mer ur detta mycket intressanta sockenprotokoll! Många fick ändra sina villkor och många små hus och ladugårdar fick flytta efterhand och byggas upp på andra platser - inte minst en fantastisk skildring av miljön och de boende runt kyrkan på slutet av 1700-talet!
Beslut om fredad zon runt kyrkan från nybebyggelse tog man också!
Ladda ner en PDF-fil med sockenprotokollet i klartext genom att klicka på ikonen nedan!
Upphovsrätt: Forsviks industriminnen, Västarvet - Kölnan byggdes 1868 och användes för att torka den säd som sedan användes i brännvinstillverkningen - Årebergs gård, Tibro
* Kölna (ytterst av lat. Culina ”kök”, ”flyttbar spis”, torkanordning för kött, fläsk, malt och spannmål. Den kunde vara en särskild byggnad i en eller två våningar, eller vara inbyggd i brygghuset. Torkningen skedde med varmluft eller rök. Liksom bastun var kölnan ett viktigt hjälpmedel vid konservering av föda. Termen används i dag om en anläggning för torkning av malt.
(Nyeds Hembygdsförening)
<-- Till avsnittets delrubriker!
Gästgiveriägaren var inte glad över flyttbeslutet! Vill ha hjälp!
Socknarna njugga -inga kontanter, endast fåtaliga dagsverken
Socknarna njugga -inga kontanter, endast fåtaliga dagsverken
Avskrift AID: v80911.b47 av Margareta Dahlin, Varnhem, 2016
Allmän sockenstämma i Varnhem 1781
År 1781 d. 1 Julii, efter 14 dagars förut skedd kungörelse, hölt Högvördige Herr Doctorn och Biskopen Forssenius Allmän Sockn Stämma i Varnhems Kloster Kyrka med bemälte Församlings Respective Herrar och öfrige Ledamöter, då följande saker förehals och afslutades, på sätt som här nedanföre Anteknadt finnes näml:
/
5§
Gästgivaren Anders Larsson i Klostret inlämnade en skrift ord ifrån ord så lydande:
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Skarkie Gälds Respective Innevånare.
Sedan Församlingens Respective Innevånare vid Sidsta SocknStämma beslutat att mine ägande hus skola flyttas till Piskapung och Gästgifveriet där förblifva, äro Tomterne därefter af vederbörlig Landtmätare utstakade har väl Församlingens Respective Innevånare sig icke yttrat, huru och af hvem denna flyttning skall värkställas; fördenskull anhåller jag allerödmjukast Församlingens Respective Innevånare tänktes nu vid denna sammankomst öfverenskomma huru härmed förfaras skall.
Öfvertygad därom att Församlingens Respective Innevånare lära rättvisligen finna det jag icke ensam och med egen kostnad kan kännas skyldig denna flyttning förrätta, utan med tillhjälp af Församlingens Respective Innevånare.
Af sådan anledning tänktes Församlingens Respective Innevånare tillåta mig i Största ödmjukhet föreslå om icke Församlingens Respective Innevånare ville efter hemmantalet utfästa sig en viss afgift i contante penningar eller i visse dagsvärken, till denna flyttnings värkställande, samt tillika nu utse en af Församlingens Respective Innevånare som i förra fallet, thenna afgift uptager och therföre efter flyttningens förlopp, visar Församlingens Respective Innevånare behörig reco och Räkning.
Under förhoppning af benägen villfarighet framhärdar med djupaste vördnad Högvördige Herr Doctorns och Biskopen Så och Församlingen Respective Innevånares allermjukaste Tjänare
Anders Larsson,
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
hvilken skrift upplästes och därpå föreställning gjordes om Församlingens Respective och hedervärde Ledamöter ville bifalla Gästgifvaren Anders Larsson i dess begäran?
Herr Mantalskomissarien Kullberg, förra Riksdagsman Nils Persson på Bro, Nils Larsson å Löthan, Anders Nilsson i Sandtorp, med en eller annan till, yttrade sig att det vore väl om Gästgifvaren kunde få någon hjälp;
men häremot så länge proposition var om contant penninge afgift, var af de öfrige Församlingens Respective och hedervärde ledamöter en stark, mångfaldig och vida vägnar öfverlägsen gensägelse och förklarat nekande, nästan af hvar, men utom de ofvannämde.
Föreställning gjordes sedan om dagsvärken, då förra proposition om penninge afgift både af Herr Secreterare Goss å Lundby och de allra fleste Församlingens Ledamöter var aldeles vägrad och nekad;
men ehuru någre härutinnan samtyckte, var dock en stor motstridighet af mångfaldige andre och det från alla Socknarna i Församlingen Herr Sergeanten Brath från Tokatorp bestridde jämväl dagsvärksutgörande i högsta grad, yttrande sig att han på detta sätt icke låta taxera sig, Hafvande jämväl på sin sida sine grannar och åtskillige med Sockenmän och af Församlingens Ledamöter, som vore af lika tanka med Herr Sergeanten att vägra äfven dagsvärken.
Härpå upproptes Socknar till utlåtande först Klosters Sockn: någre nekade, men pluraliteten samtyckte först till 1 dagsvärke på helt hemman, därpå till 1 på kvart matlag.
Lundby Sockn som sedan upproptes, lät efter åtskilligt vägrande och nekande, ändtligen förmå sig till 1 dagsvärks utgörande på matlaget lika med Klosters Sockn.
Eggby, med hvilken Istrum är inbegripen, fölgde sedan å ordningen; men i anseende till fler gensägelse af denna Sockns Innevånare, och då mångfaldigeaf Höglunda Socknmän blifvit hastigt uppbådade till Skogselds släckande, utan att förut befullmäktiga utse; så resolverades att vice Pastor skulle endskildt, då han nästa gång förrättar Gudstjänst i Eggby och Höglunda tillspörja nämde Socknars Innevånare om den nu i fråga hvarande sak.
Till att på något sätt bibringa Gästgifvaren Anders Larsson vid dess nu förestående flyttning af sine hus, anhöllo Församlingens Ledamöter vördsammeligen, det täcktes Högvördige Herr Doctorn och Biskopen genom Anders Larsson hos Konungens Höge Befallningshafvande i djupaste ödmjukhet anmäla till något understöds ärhållande af Skogs Planteringschartan, efter Hans Höga Nådes nådiga ombepröfvande, hvilket Högvördige Herr Doctorn Och Biskopen höggunstligt lofvade uträtta.
/ <-- Till avsnittets delrubriker!
Helt annorlunda framför kyrkan 1805 jämfört med senare -
Klockaregårdens hus & ladugård nu nära kyrkans västra port
Björsgården/Gästgiveriet har fortfarande mark runt kyrkan
Klockaregårdens hus & ladugård nu nära kyrkans västra port
Björsgården/Gästgiveriet har fortfarande mark runt kyrkan
På karta från 1804 är Björsgårdens ägor, efter storskiftet fastställt 1805, uppdelade enligt:
Littera E. = Gästgifvaregården under Björsgården 1/4 mtl - som det uttrycks!
Här kan man se att storskiftet 1805 inte ändrade på det faktum att Gästgiveriet Björsgården fortfarande hade mark kvar mitt för västra kyrkporten, samt norr om kyrkogården littera Nr E. c
Ägaren till Gästgivaregården hade 1781 dömts att flytta den ursprungliga Gästgivaregårdens byggnader från kyrkoområdet till området Piskapung vid korsvägen mellan Bolums och Skövde-Skara-vägen - vilket tycks ha ägt rum på kartan från 1804.
Övriga ägor kring Kyrkan vid den här tiden:
Littera N. = "Klockarens Boställe bestående af tvenne täppor wid Kyrkan om 8 3/4 Kappland".
Den byggnad som ligger mitt för västra Kyrkoporten vid i ladugårdsgatan helt nära Littera E. (= Björsgården 1/4 mtl - Gästgiveriet) var Klockarens ladugård vid den här tiden! Han hade också ådömts att flytta ladugården från kyrkans närhet 1781. På kartan ligger den tydligen fortfarande kvar 1804, då kartan ritades.
På den öppna planen (Nr 146) fanns troligen Kyrkstallet - här utritat i vinkel.
Littera L. = tillhör Borregården 3/4 mtl
Littera A. = tillhör Pickagården 3/4 mtl
Littera B. = tillhör Sven Mickelsgården eller Ryttaregården
Littera C. = tillhör Eric Larsgården eller Ödegården med en av sina husplatser
Litter G. = tillhör Fogdegården
<-- Till avsnittets delrubriker!
Klockarens ladugård också nedbränd och flyttad!
Ur sockenprotokoll 1781, Alf Brage, Varnhemsbygden 1982
Ladugården tycks nu hamna nära kyrkan men längre bort än tidigare! Oklart vad som menas med Fattigstugan.
Björsgårdarna 1800 - 1850
Delrubriker på detta avsnitt (alla klickbara)
- Klosters by's gränser 1805 storskifte - husbyn låg nära kyrkan
- Klosters bebyggelse samlad nära kyrkan 1805 - Björsgårdarna
- Några rader om Björsgården 1/2 mtl - "Björsgården Del 2" - Gård Nr 1
Klosters by's gränser 1805 storskifte - husbyn låg nära kyrkan
Klosters by storskifte 1805
Kartbild visande Klosters By's gränser 1805 - för detaljer se nedan!
Klosters bebyggelse samlad nära kyrkan 1805 - Björsgårdarna
På kartan i lite förstoring är de flesta de båda Björsgårdarnas marker, dvs Littera D. och Littera E. utmärkta med en röd ring för att ge en liten uppfattning av de spridda ägorna efter storskiftet. Hustomternas placering ses bättre nedan!
Littera D = Björsgården 1/2 mantal Krono med avkastningen till Skara Hospital
Littera E. = Björsgården/Gästgiverigården 1/4 mtl friköpt till skatte (Kronofri) 1761
Gästgivargården/Björsgården 1/4 mtl med flyttade byggnader
Markerade med rött: Hustomterna Littera E. = Gästgivaregården under Björsgården 1/4 mantal och Littera D. = Björsgården 1/2 mantal
På karta från 1804 är Björsgårdens ägor efter storskiftet fastställt 1805 uppdelat med - husplatserna;
1/2 mantal Littera D. med avkastning till Skara Hospital (mitt i byn - som de då såg ut)
1/4 mantal Littera E. - Gästgifvaregården under Björsgården (vid korsvägen - gamla "Piskapung")
Här kan man se att storskiftet 1805 inte ändrade på det faktum att Gästgiveriet Björsgården fortfarande hade mark kvar mitt för västra kyrkporten, samt norr om kyrkogården littera Nr E. c. Ägaren hade 1781 dömts trots stort motstånd att flytta den ursprungliga Gästgivaregården från kyrkoområdet till området Piskapung vid korsvägen mellan Bolums och Skövde-Skara-vägen - se ovan! Gästgiveribyggnad och ladugård har man fått på plats 1805.
Karttext 1805 beskriver Gästgifvaregården af Björsgården, 1/4 mantal Skatte; Rustningshemman wid Westgöta Kongl. Cavalleri Regemente Nr 7 - bebos av Sven Pehrsson
Karttext 1805, vid storskiftet, beskriver Gästgifvaregården af Björsgården, 1/4 mantal Skatte; Rustningshemman wid Westgöta Kongliga Cavalleri Regemente Nr 7 (var augement till Pickagårdens Ryttarboställe - senare Åkersdal söder om Ändebäcken, Billingeliderna (Ljungstorp).
Ny Gästgivare flyttar in 1801;
Gästgivaren Sven Pehrsson, född i Klostret 12/7 1746 in från Fiskaregården m hushåll 1801
Hustrun Greta Isaksdotter, född i Sandhem 1753
Dotter Inga f. Klostret 1779, gift 1802 till Ving
Dotter Maria f. i Klostret 1782
Dotter Stina f. i Klostret 1789
- familjen flyttar ut före 1806
Hustomten med mera på 3ne ställen; 1 Tunnland; 131/4 Kappland
Några rader om Björsgården 1/2 mantal - "Björsgården Del 2"
1805 Björsgården 1/2 mtl Krono - gård Nr 1
- avkastningsmottagare var Skara Hospital
- arrendator 1805 Mönsterskrivaren Ädel och Högaktad Herr
Johan Wennerbom(Wenerbom)
- med Varnhems kyrka som ägare till både gård & Gästgiveri!
- avkastningsmottagare var Skara Hospital
- arrendator 1805 Mönsterskrivaren Ädel och Högaktad Herr
Johan Wennerbom(Wenerbom)
- med Varnhems kyrka som ägare till både gård & Gästgiveri!
Texttolkning;
D. "Björsgården 3/4 mantal förmedlat från helt, - däraf 1/2 Krono under Skara Hospital - arrenderas nu af Munstersrkifwaren Herr J. Wennerbom.
Hustomten med mera på 2ne ställen - 19 1/2 kappland"
Herr Mönsterskrivaren Johan Wennerbom var alltså enligt mönsterrullan 1802;
"Mönsterskrivare hos Kongliga Västgötha Linie Dragon Regemente och Öfverste Lieutnantens Compagnie"
* Mönsterskrivare var en civilmilitär tjänsteman jämställd med högsta underofficersgraden med uppgift att sköta rullföring och kassatjänst. Då 1875 det indelta avlöningsväsendet avlöstes av kontantsystem, blev mönsterskrivartjänsterna indragna.
Textolkning;
"År 1805 den 5 Augusti åter Undertecknad på stället (Anm; för 1805 års Storskifte), Nämndemän, Publique Fullmäktigar och delägare desamme som förre gångerna, utom å Konglig Maj:ts och Kronans wägnar war nu vice Krono Länsman Anders Thunborg, samt för Björsgård, Arrendatorn däraf Munsterskrivaren Ädel och Högaktad Herr Johan Wennerbom"
Ur Verna Anderssons samling - efter Wennerbom - annons 1840 i Allmänna kungörelser;
"Den 30 uti innewarande Mars månad, kl. 12.00 på dagen kommer Klostrets Gästgifwaregård att, på fem års tid från den 14 Mars 1841 räknadt, bortarrenderas för Warnhems Kyrkas räkning 1/4 mtl Björsgården Klostret jemte Gästgifwerirörelsen å Klostrets Gästgifwaregård. Den som stadnar för högsta anbudet, bör wara försedd med borgen utaf 2:ne enligt werderbörlig domares intyg, wederhäftige löftesmän, hwilka borga en för båda och båda för en, såsom för egen skuld, så wäl för arrendesumma, som för blifwande husröte* brist.
Warnhem den 7 Mars 1840
Pastors Embetet"
*husröte = försämring som till nyttjande upplåten fastighet (hus l. jord) undergått
<-- Till sidans rubriker!
Ägare Björsgården 1/4 mtl - Gästgiveriet från 1850-talet - presentationer, dokument och foton
Delrubriker på detta avsnitt (alla klickbara)
L.G. Olsson ägare 1857
- Först inspektor L. G. Olsson med familj - ny ägare 1857
- L. G. Olsson säljer Aspelund till Johan Sträng 1863
- L. G. Olsson säljer Björsgården 1/4 mtl till E. W. Ekstedt 1873
E.W. Ekstedt ny ägare 1873
- Ny ägare; Ekstedt förvandlar Gästgiveriet till handelsbod
- Gästgiveribyggnaden rivs - nytt bostadshus med affärsdel byggs 1888
- Funna påsar från Hornwalls tänkta affärsutveckling 1890
- Grynen till affären kom från nära håll - Ulunda ångqvarn
- Handlanden August Gustafsson, Klosterdahl - arrenderar allt
- Ekstedt säljer också Ronnemad till Ähle kvarn 1882
- Ekstedt säljer Hagalund, Ljungstorp till Hägglund 1889
- Ekstedt säljer allt till lantbrukaren Anders Jansson 1905
Anders Jansson ny ägare 1905
- Familjen Anders Jansson blir storägare 1905 - arrenderar ut
- A. Jansson säljer Björstorp till Augusta Andersson 1906 - Småskollärarinnan Tyra Andersson tar över 1923
- Sonen Karl Edward Jansson köper gårdarna 1911 av föräldrar
Edvard Jansson ny ägare 1911
- Familjen Edward Jansson - först Edward i USA, 1900 -1910
- Bröllop i Björsgården 1911 mellan Edvard Jansson & Hilda
- Nämndemannen en också till kroppshyddan omfattande man
- Affärsdelen i Björsgården hänger kvar ännu så sent som 1911
- Brodern - Frans Albin Jansson gift med Tekla Emerentia Pettersson - arrenderar Junkragården 1917 - 1924
- Ryttaregården i Varnhem 1915
- Flickorna till Albin & Tekla Jansson, född Pettersson
- Nämndemannen Edvard Janssons 50-årsdag
Arrendator 1934 & ägare 1947; Axel Lindh
- Ny arrendator och senare ägare blev Axel Lindh
- En kort tidningshistoria 1957 kring fadern C. E. Lindh och hans familj
- 10 kreatur i starten av arrendetiden 1934
- Vardagsarbete; Herta och Axel på sina marker 1930-40-tal
- Axel Lindh köper alla gårdar från Janssons sterbhus 1946
- Så här såg Björsgården ut när Axel Lindh köpte den 1946 -47
- Genom att sälja av mark har bl a Björsgården bidragit till att centrala Varnhem kunnat fyllas med bostäder
Nya ägare Bo Antbäck och Kerstin, född Lindh
- Gården släktgård på kvinnosidan - nu med dottern Kerstin - i ett hus med mycket historia
- Här finns också lite kyrkohistoria sammanfogat med affären
Karta för Himmelsberget 1915, där man ser vilken äga som nu är Himmelskällan med körväg rakt åt höger (öster) mot landsvägen. Äga Nr 20 - granne t. Himmelskäl- lan - är en mosse & a betecknar Torftäkt
Först inspektor L. G. Olsson med familj
- ny ägare 1857
Texttolkning Gunnar Holmén:
Angående köp av Himmelskällan 1857
"Till Herr Inspektoren L G Olson på Hårdaholm* upplåter och försäljer jag S N I Sture min tillhöriga brunns och badlägenhet och inrättning Himmelskällan kallad belägen i Warnhems församling av Walle härad mot följande villkor:
1.
Lägenheten säljes sådan den nu befinnes så till jord som hus och med inventarier jämte alla öfriga mig tillkommande förmåner med samma rätt och samma kraft som jag dem innehafver enligt särskilt upptagna och specifiserade handlingar att tillträdas den 1 oktober detta år. Och som köpeskilling för ofvannämnde egendom är oss emellan överenskommet en summa af femtusensjuhundrafemtio /5750/ Riksdaler Riksmynt, hvilken summa denna dag dels kontant, dels genom utgifna reverser till fullo blifvit betald, och afhänder jag mig alltså ofvannämda egendom för köparen att för sig och sina rättsföreträdare såsom sin välfångna egendom nyttja och besätta.
Sålunda öfverenskommit och beslutat som skedde i Falköping den 26 augusti 1857
L G Olson Sten Nils Ivar Sture
Köpare Säljare
Specifikation öfver de å andra sidan upptagna handlingar hvarpå köpet af Himmelskällan grundar sig:
1. Förpantningsbref af den 19 juli 1850 på Himmelskällan
2. Lagfartshandlingafhandling om köp på öfre delen af samma lägenhet, grundad på handlingar af den
4 maj 1827 angående afsöndring af jord från hemman, daterad den 23 augusti 1856.
3. Förpantningsbref af den 19 juli 1850 å en jordlägenhet å Himmelsbergets ägor.
4. Intekningsprotokoll af den 29 november 1853 vid Walle härads hösteting i Skerf angående Himmelskällan.
Falköping et supra
Sten Nils Ivar Sture
* Inspektor L G Olsson, född i Hova 1822 12/2, var ägare till halva Hårdaholms Säteri 2 mantal, Flata Rote i Valstads församling. Enligt husförhörslängden flyttar familjen till Warnhem 1860 och har sålt sin del av Säteriet till en Brissman i Flata.
Inspectorn L G OLsson köper enligt husförhörslängden Björsgården/Gästgivaregården i samma veva år 1857.
Familjen Olsson med fem barn flyttar alltså in 1860 som ägare och brukre av 1/4 mtl Gätsgifvaregården (Björsgården). De lämnar gården som brukare redan 1866 - men har kvar ägandet ända fram till de säljer till nästa inflyttande ägare, Herr Erik Wilhelm Ekstedt år 1873. Under den tiden avlöser en rad arrendatorer varandra.
Utarrenderingsperioder (då Björsgården/Gästgiveriet helt utarrenderas - antingen gård och Gästgiveri tillsammans eller åtskillda;
1857 - 1860
1866 - 1873
Formalia;
Inspector L.G. Olsson, född i Hova 12/2 1822
Hustrun Fru Christina Carlsson, född i Jerpås 20/9 1820
Son Johan Gustaf, född i Grums Värmland 24/10 1848
Son Pehr Gustaf, född i Grums Värmland 21/2 1850 - änkling 13/4 1922 - död i Hjo 16/7 1929 -
gift med Hilma Karolina, född Ryman i Gränna 1863 6/4 - död i Hjo 13/4 1922
Son Anders Vilhelm, f. Dimbo 22/2 1851 - ogift man - död i 14 Rote hus 106 Göteborg 28/9 1903
Dotter Christina Wilhelmina, född i Dimbo 11/12 1852
Son Pehr Olof (står Olof Alfred i infl. boken) född i Dimbo 11/1 1855
Son Carl Justus, född i Varnhem 16/6 1863 - gift 14/7 1894 - död i Danderyd 29/4 1947 - gift
med Amanda Kristalia född Johansson, född 1876 8/7 i Ucklum - död 20/3 i 1954 Ucklum
L. G. Olsson säljer Aspelund till Johan Sträng 1863
L. G. Olsson säljer Björsgården 1/4 mtl till E. W. Ekstedt 1873
Originaldokument från Kerstin och Bror Antbäck, Björsgården, Varnhem, 2015
1874 och E. W. Ekstedt får lagfart på sitt köp 1873 av "Kloster Björsgård eller Gästgifvaregård".
Diligens 1880-tal - en dyrare skjutsform än skjut-stationerna med lånad häst & vagn
Ny ägare; Ekstedt förvandlar Gästgiveriet till handelsbod
Ny ägare 1873 till 1/4 mtl Björsgården och Gästgiveriet med skjutstation och brukare av gården;
Herr Erik Wilhelm Ekstedt, född i Foxerna 14/3 1844,
inflyttar med familj från Skövde 1873
Hustrun Maximiliana Lindqvist, född i Fröjered 9/7 1840
Son Carl Gustaf, född i Skövde 13/9 1870
Svägerska Mamsell Dorothea Lindqvist, f. Fröjered 10/10 1843, infl. fr. Skövde 1873, ut Lundby 5/11 1884
- där hon köpt Himmelskällan, vilken hon 16 år senare 1901 säljer till sin systerson, Carl Gustaf (ovan).
Sonen till Erik Ekstedt, Carl Gustaf, köper Himmelskällan 1901 av sin moster Dorothea Lindqvist - som han och hans hustru sedan driver mellan 1901 - 1921; Karl Ekstedt & Johanna (Köpebrev 1901; Himmelskällan Brunns- och Badinrättning) Karl Ekstedt med hustru Johanna bygger ut verksamheten under 20 år. Badinrättningen moderniseras och Hotell & Restaurang i Källedal, Lundby och 1907 blir Källedal till Himmelskällans Hotell & Restaurang.
Maximiliana Östholm f. Lindqvist, född 9/7 1840 blev änka 22/4 1865 efter Bagarmästaren Carl Wilhelm Östholm. Östholm ägde ¼ tomt nr 13 i Skövde där han hade en bagarbod. Hela kvarlåtenskapen (3 655 kr) (Bouppteckning; AID v144065.b267.s523) gick till Maximiliana (Minna) då inga bröstarvingar fanns.
Hon gifte sedan om sig 22/8 1869 med Bagargesällen Erik Vilhelm Ekstedt, född 12/3 1844 i Fuxerna Älvsborgs län, son till Skräddaren Johan Ekstedt på Edet (Lilla Edet) och Anna Maria Tröstberg.
Gästgiveriet hyr Ekstedt ut fortsatt till 1883 - nu som 'affär';
Handlanden Klas Alexander Bohlin, född i Varola 12/12 1852, - utfl. t. Skövde 8/10 1883
Hyrar 1882 gör också;
Handlanden Gustaf Hilding Danielsson, född i Mariestad 4/10 1854, infl. fr. Ving 21/11 1882
Gästgiveribyggnaden rivs och nytt bostadshus med affärsdel byggs på Gästgiveritomten i landsvägskorsningen 1888
Foto från Kerstin Antbäck, 2015
Exakt så här såg Björsgården med handelsbod ut, när Ekstedt byggt det och lämnat för att bo i Junkragården några år med familjen. Efter hustruns död säljer han till Anders Jansson och flyttar till Skövde, där han bildar en ny familj hustru och barn.
Ekstedt river Gästgiveribyggnaden 1890 och bygger ett nytt bostadshus med afffärslokal 1888 - se huset ovan! Han arrenderar ut del i den byggnaden som Handelsbod, vilken först hyrs av en ung Otto Konrad Hornvall, med affär i Klostret och Axvall - se funnen papperspåse med företagstext nedan!
Familjen Ekstedt köper nu också Junkragården och flyttar dit den 6/11 1889. De har ett kortare boende i Skara, men återvänder till den till August Gustafsson, Klosterdahl, utarrenderade Junkragården 13/8 1891. Hustrun Maximiliana Ekstedt dör här 2/2 1896.
Hyrande av Gästgiveriet 1885 - 1890;
Handlanden Carl Johan Eriksson, f.Skara 23/5 1855, in Ving 9/4 1885, ut N. Amerika 22/10 1890
- därefter rivs Gästgivaregården.
****************************************************************************************************
Hyrar i bostadshuset med affären 1890;
Handlanden Otto Konrad Hornvall, f. Lofthammar 2/5 1868, in Lofthammar 1890, ut Landvetter 1893
Syster Maria Charlotta Hornvall, f.Lofthammar 22/9 1860, in Stockholm 1890, ut Törnevalla 1891
Ottto och Maria Hornvalls föräldrar var Adolf Wilhelm Hornwall, född i Blackstad 1825 5/4 och modern Katarina Maria född Andersson i Loftahammar 1832 24/1. Fadern var ägare till gården Stora Grundarna och köpte en stuga i Tångered och flyttade dit med familjen inför sin pensionering vid 63 års ålder.
Från sina föräldrars/syskons stuga i Tångered, Loftahammar och efter militärtjänst 1889, flyttar den då 22 årige Otto Hornvall in i den nybyggda bostaden med affärsdel den 13/6 1890. Han syster kommer från Stockholm, dit hon flyttat 1888 och hjälper honom med handelsbod i både Varnhem och Axvall - se text på påse nedan! Antagligen gick inte satsningen som de tänkt sig, då systern lämnar Varnhem redan 1891 och Otto Konrad flyttar till gården Lillhult, Härryda 1893 och där möter han kvinnan som kom att bli hans fru 4 år senare. Han gifter sig 5/6 1897 med en av döttrarna på gården; Lavida Alfreda Andersdotter, född 1870 14/11 och får sonen Fritz Valdemar, född 1897 18/12.
Då hade han varit med att skapa Handelsboden Friman; Hornwall och Alqvist, som han flyttat till redan 1896.
Hyr i bostadshuset 1890 - 1894:
Handlanden Wilhelm Pettersson, född i Edsberg, 25/7 1862, infl. m. familj fr. Björkäng 8/11 1890 - familjen uflyttar till Örebro 26/2 1894. Kanske var det ett tänkt partnerskap som inte blev av och denne handlande flyttade alltså in samma år som Konrad Hornwall i Björsgårdens nya bostadshus med affär, men stannade kvar till 1894, då en ny arrendator tog över.
1894 arrenderar Handlanden August Gustafsson i Klosterdal hela Björsgården med affärsdelen. Han äger Klostedahl, där han bor med familjen och arrenderar också nu Junkragården med mark. Han är både bonde och handlare tillsammans med sin son Konrad Hammarström (som tagit sig namnet efer att blivit född på Hammars Qvarn, där fadern då var Mölnare.)
Sonen Carl Gustaf Ekstedt blir nu 1896 delägare genom arv till Björsgården, Junkragården och Simmesgården, vilka ägdes av hans föräldrar. Han säljer all sin egendom till fadern genom köpebrev den 6 februari 1901. Samma år köper han Himmelskällan av sin moster, Dorothea Lindqvist.
Erik Wilhelm Ekstedt säljer 1905 hela sitt innehav till Edvard Jansson och hans hustru Anna Maria Andersdotter. Då hade han redan flyttat till Skövde för att starta en ny familj 1900.
Formalia;
Erik Wilhelm Ekstedt, f. Foxerna 14/3 1844 - änkling 1896 och lämnar Junkragården för Skövde 1900
Maximiliana Lindqvist, född i Fröjered 9/7 1840 - dör på Junkragråden 1896.
Sonen Carl Gustaf Ekstedt, född i Skövde 13/9 1870 - gift xxxx med hustrun Johanna - död....
Sonhustrun Johanna Ekstedt, född xxxxx i
<-- Till avsnittets delrubriker!
Funna påsar från Hornwalls tänkta affärsutveckling 1890
Originalpåse från Kerstin och Bror Antbäck, Björsgården, Varnhem, 2015
Påse med text om den tänkta utvecklingen för Hornwalls affärsplaner - men tycks inte ha blivit så mycket mer än en uppstart. Påsen hittad inom affärsdelen av Björsgården av nuvarande (2016) ägarna Bror och Kerstin Antbäck.
Grynen till affären kom från nära håll - Ulunda ångqvarn
Originaldokument från Kerstin och Bror Antbäck, Björsgården, Varnhem, 2015
Ulunda Ångqvarn 1890-1923; ställde också ut på Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 - i en skrift från tiden står följande; "Sedan vi besett den af Ulunda kvarnbolag, Axvall, utställda samlingen af prof på ångpreparerade hafreprodukter, gryn och mjöl, så ....."
Kvarnen byggdes i slutet av 1800-talet och ägdes av Ernst T. Jungner i Skara. Här framställdes havregryn bland annat. Kvarnen drevs med vattenturbin men vid liten vattentillgång användes ångkraft. Ångpannan eldades med skiffer i två tolvtimmarskift och ångan användes vid framställningen av de olika grynsorterna. Kvarnen brann ner 1923. (Skarke-Varnhems Hembygdsförenings Digitala Arkiv)
<-- Till avsnittets delrubriker!
Handlanden August Gustafsson, Klosterdahl - arrenderar allt
Detlj av foto från Skarke-Varnhems Hembygdsförenings digitala arkiv. Borregårdens gamla mangårdsbyggnad renoveras av Gustafsson.
Klosterdahl 1892. August Gustafsson med familj på trappan till Klosterdal. Fotograf Ludvig Eriksson, Skövde 1892. // Husförhörslängder 1880-1895; Klosterdal; Ägare Handlanden August Gustafsson, född i Lerdala 1851 den 27/2 - tar över Klosterdal 1891 den 2/11 och flyttar in med sin familj; Hustru Matilda Sofia Sandgren, född i Marum 1850 den 24/1 Son Karl Konrad, född i Varnhem (Hammarskvarn) 1877 den 3/11 Dotter Ellen Viktoria, född i Varnhem 1882 den 2/4.
1894 tar han också över arrendet för Björsgården 1/4 mantal inklusive affären och har ett arrendeavtal med Ekstedt, som nu bor med familj på Junkragården, vilken August Gustafsson också arrenderar vid tiden.
Från en bandinspelning med Jenny Berg, Dalhem, Varnhem från 1964 kom följande fram:
Jenny föddes 1892 och fick redan som 5-åring alldeles ensam gå till affären från sitt hem i Överbo by. Det betyder att hon tog sig fram och åter till affären fr o m 1897. Den som då hade affären var handelsman August Gustafsson, enligt henne.
August Gustafsson öppnar alltså först 1891 affär i Klosterdahls norra del - mot vägen - möjligen först i konkurrens med Hornwalls affär som då redan fanns i Björsgården, där en handlande Wilhelm Pettersson tagit över från Hornwall och driver affären fram till 1894. Därefter tar August Gustafsson över.
Ekstedt säljer också Ronnemad till Ähle kvarn 1882
Textolkning;
Ekstedt säljer Hagalund, Ljungstorp till Hägglund 1889
En äga på skiftet 134 meter in från landsvägen och Aspelunds mark på Gästgivaregårdsskiftet ända ner till Granbacken köps 1889 av
Intäktsägare Lars Johan Hägglund, f. Sventorp 2/2 1838, in fr. Ulfstorp intäkt (Ulfsgården) 6/11 1889
Hustru Lovisa Karlsdotter Lilja, född i Varnhem 24/8 1834
Dotter Emma Kristina, född i Varnhem 7/1 1874
- läs mer om Hagalund i Ljungstorp - klicka här!
Ekstedt säljer allt till lantbrukaren Anders Jansson 1905
Originaldokument från Kerstin och Bror Antbäck, Björsgården, Varnhem, 2015
Textolkning;
....hållet vid lagtima hösttinget med Skånings ock Walle härad å tingsstället i Skara den 20 December 1905.
& 127 S. D. för lagfart inlämnade A. Jansson i Junkragården följande;
Köpebref
Undertecknad upplåter och försäljer härmed till Landtbrukaren Anders Jansson och hans hustru Anna-Maria Andersdotter från Kyrkebo, mina i Skarke socken Walle härad belägna hemmensdelar, nemligen ett fjerdedels mantal kronoskatte Klostret Junkragården med undantag af derifrån till Warnhems församling försåld jord om ett tunnland, samt för anläggning af Sköfce-Axvalls jernväg exproprierade jord, ett fjerdels mantal kronoskatte Klostret Björsgård med undantag af derifrån afsöndrade lägenheterna Aspelund om tre tunnland 4 kappland, Ronnemad om trettioen qvadratrefvar 44:75 qvadratstänger och Hagalund om en hektar 35 ar 40 qvadratmeter eller två tunnland 23,8 kappland, samt ett tjugondels mantal kronoskatte Klostret Simmesgården med undantag af derifrån till Emmanuel Jonsson försålda ega i Billingeliderna, emot en av oss emellan öfverenskommen köpesumma stor Tjugotvåtusenfemhundra /22 500/ kronor och som denna summa på öfverskommet sätt guldits, alltså afhänder jag mig berörde hemmensdelar och tillegnar desamma köparne att ega och besitta försäkrar
Skfvde den 14 mars 1905/ E. W. Ekstedt
- lagart beviljas
Familjen Anders Jansson blir storägare 1905 - arrenderar ut
Foto taget 1905 från Kerstin och Bror Antbäck, Björsgården, Varnhem, 2015. Makarna Anna Maria & Anders Jansson
Makarna Anna Maria Jansson & Anders Jansson köpte Björsgården, Junkragården och Simmesgården av Ekstedt och flyttade som ägare in i Junkragården 14/3 1904. De kom närmast som arrendatorer mellan 1889 - 1904 av Kyrkebo ägt av 'De la Gardiska Gravkassan i Varnhems kyrka'. Dessförinnan ägde familjen Hustru Ingridsgården 1/4 mtl.
Anders Jansson dog på Junkragården 7/3 1913. Deras son tog över ägandet av Björsgården och Junkragården 1910 och flyttade hem från Amerika till Björsgården samma år, gifte sig 1910 och paret bosatte sig först i Björsgården, men flyttade till Junkragården 1929. Karl Edvard hade då varit i Amerika mellan 1900 - 1910 och hunnit bli nämndeman under sin tid på Björsgården 1910 - 1929.
Formalia;
Hem.ägaren Anders Jansson, född i Stenum 1833 15/3, gift - död i Junkragården 7/3 1913
Hustrun Anna Maria född Andersdotter i Gerum 1846 20/11 - död i Junkragården 9/10 1926
Son Karl Edvard Jansson, f. Marum 1870 5/8 -gift 2/5 1910 - död i Junkragården 8/9 1939
Dotter Julia Matilda Jansson, född i Stenum 1872 8/2 - ogift - död i Kyrkebo 13/10 1903
Son Frans Albin J., f. Eggby 1878 4/4 - gift 1909 - död Björsäter 1:3 Nolgården 19/11 1954
Dotter Olga Maria, f. Varnhem 1881 26/10 - änka 6/1 1960 - död på Stenberga Säteri 19/7 1964
Björstorp
A. Jansson styckar av och säljer Björstorp till Augusta Andersson 1906 - småskollärarinnan Tyra Anderssons moder
En avsöndringskarta för grannhuset till Björstorp får visa hur Björstorp avsöndrades av Anders Jansson 1905 och säljs till Tvätterskan/ glansstrykerskan Augusta Andersson, som därefter bygger ett mindre hus. Huset blir granne med Simmesgården utmed Öglundavägen.
Björstorp 1906 - 1921;
Tvätterskan Augusta Charlotta Andersson, f. Pettersson, född i Varnhem 13/9 1857, flyttar in från Hammarskvarn 1906.
Hon hade under livet fått 10 barn, varav småskollärarinnan Tyra var ett;
1. Dotter Anna Lydia född i Varnhem 25/8 1887, in Prästbacken 1906, ut Ving 1907, in Ving 1909
2. Dotter Gerda Charlotta född i Varnhem 14/11 1888, infl. fr. Klosterdal 1906, ut Fåglum 1909
3. Son Johan Lambert, idiot, född i Varnhem 16/9 1890, död 13/2 1916
4. Son Plåtslageriarb. Gustaf Markus 25/4 1892, utfl. t. Stenstorp 23/1 1912
5. Son Nils Oskar född i Varnhem 7/11 1893, utflyttad 1909
6. Son Karl Teodor född i Varnhem 15/2 1895, utfl. t. Kvänum 6/11 1911, åter 1912, sedan till Vasa Gbg 1913
7. Dotter Ester Augusta född i Varnhem 26/2 1898, utfl. t. Gbg. Vasa 1918
8. Dotter Tyra Maria född i Varnhem 28/1 1901, utfl. t. Kalvsvik 1923
9. Dotter Elin Matilda född 31/7 1903 - utfl. T. Göteborg, Carl Johan 19/11 1923
10. Son Karl Samuel född i Skara 11/11 1885, infl fr. Karlskrona 1907 - död 31/8 1907
1922 står här i husförhörslängd;
Läg. Ägare, Glansstrykerska Augusta Charlotta Andersson f. Pettersson, död 16/11 1936
Dotter Elev vid seminariet Skara Tyra Maria Andersson, utfl t. Kalvsvik 12/8 1923, åter till Björstorp 1/12 1923. Står då som ägare till Björstorp N:r 1, är då Småskollärare.
Anm; Glansstrykerska* Augusta Charlotta Andersson är alltså mor till den lärarinna, Tyra Andersson, som i princip alla som växte upp i Varnhem ända in på 1960-talet hade genom några av klasserna under uppväxten.
*Enligt Svenska akademiens ordbok ett äldre ord för strykerska, att stryka så att det blir glansigt. Särskilt gällde det att stryka stärksaker såsom kragar, manschetter, mm."
Åren mellan 1923 och till 1936, som var så länge som hennes mor levde, borde modern varit stolt över en dotter som blev Småskolelärarinna i Varnhem!
Här hittar ni foton på Tyra Andersson och hennes skolbarn genom åren
- klicka här för Digitala Arkivet!
Augusta Anderssons köpekontrakt med Anders Jansson i Junkragården.
Sonen Karl Edward Jansson köper gårdarna 1911 av föräldrar
Här ser man att de avsöndrade undantagen i köpet är;
Klosterdal - avsöndrat från Junkragården (ett tunnland - avsöndrat till Varnhems Församling)
Ronnemad - avsöndrat från Björsgården
Sköfde-Axvalls järnvägsområde - expropriering avsöndrat från Björsgården
Aspelund - avsöndrat från Björsgården
Hagalund - avsöndrat från Björsgården
Björstorp - avsöndrat från Björsgården
Kärret - avsöndrat från Simmesgården ('Emmanuelshemmanet' - köpt av Emmanuel Jonsson)
Observera att sonen till handlaren August Gustafsson har ett avtal sedan tidigare med föräldrarna till Edward. Handlanden C. K. Hammarström har ett upprättat kontrakt angående affärslokalen på Björsgården. Detta skall repsekteras av de nya ägarna under avtalstiden, jämte att föräldrarna Jansson får uppbära avgiften.
Familjen Edward Jansson - först Edward i USA, 1900 -1910
Åren mellan 1900 och 1910 tillbringade Edward Jansson i Amerika - fotot taget i Chicago. Då återvände han för att överta familjen Jansson alla gårdar i Varnhem, vilka han köper av föräldrarna 1911 i samband med bröllopet med sin hustru Hilda Charlotta Pettersson, född i Varnhem 19/4 1870.
Bröllop i Björsgården 1911 mellan Edvard Jansson & Hilda
Bröllopsfoto den 2/5 1911 - Edvard och Hilda Jansson, född Pettersson, Björsgården, Varnhem.
<-- Till avsnittets delrubriker!
Nämndemannen en också till kroppshyddan omfattande man
Affärsdelen i Björsgården hänger kvar ännu så sent som 1911
Observera att sonen till handlaren August Gustafsson har ett avtal sedan tidigare med föräldrarna till Edward. Handlanden C. K. Hammarström har ett upprättat kontrakt angående affärslokalen på Björsgården. Detta skall repsekteras av de nya ägarna under avtalstiden, jämte att föräldrarna Jansson får uppbära avgiften. Han arrenderar alltså affärslokalen trots att faderna byggt en ny affärsbyggnad, Nydal, vid järnvägen 1903-1904.
Troligen blir hans stora åtaganden för stora för honom, då han efter övertagandet ävan av affären Nydal 1909 dricker allt mer och ser sin verksameht gå mot en obeveklig konkurs i början av år 1913. Samma år blir hans omåttliga drickande hans död och han dör av alkoholrelaterad akut blödande buskspottkörtel.
1913 torde på så sätt vara det sista året för handel i hörnboden på Björsgården!
Familjebild från Nydal. T v August Gustafsson med frun Sofia och t h deras son Konrad Hammarström med några bodbiträden. Foto 1905.
I övrigt händer detta på Klosterdal och Nydal med affär 1895-1914 - båda drivna av August Pettersson:
Ägaren August Gustafsson öppnar affären i Nydal 1904, affärsverksamheten säljs på exekutiv auktion 23/11 1914, efter sonens konkurs av sin affärsrörelse. August bor kvar på Klosterdal tills han dör den 21/8 1920. Hustrun Matilda Sofia Sandgren dör här sex år innan d. 22/6 1914, samma år som maken säljer Nydal till Anton Larsson och året efter sonens död. Fastigheten klarade sig undan konkursen, då den ägdes helt av fadern August.
Sonen Karl Konrad nu med efternamnet; Hammarström skrivs också som handlande - nu 18 år gammal 1895 - han gifter sig 1909 och flyttar till affären Nydal som handlande med sin fru - dör där redan den 18/12 1913 efter konkurs! Han dör av akut alkoholrelaterad blödande bukspottkörtel. Dottern Ellen Viktoria gifter sig den 3/6 1906 och flyttar till Sventorp den 6/8 1906.
Efter en berättelse från deras jungfru, Frida Johansson, född Andersson, från 1912-1913;
Fridas syster Anna, hade varit jungfru hos Hammarströms i Varnhem och Frida ersatte henne när hon slutade. Hon berättar att Fru Hammrström var krävande och att det var mycket arbete. Först av alla skulle Frida upp om morgonen och koka kaffe. Sedan skulle herrskapet ha kaffe på sängen och sedan de tre 'bodknodda'. De skulle också ha kaffe på sängen! (Anm. dessa var då; Sven Eskil Stenander, född i Timmersdala 1892, Anders Otto Edgren, född i Götlunda 1879 samt Karl Simon Larsson, född i Skövde 1890). Därefter skulle Frida laga alla måltider och städa och hålla ordning i huset. Hammarströms son, Erik född 1910, skulle också passas.
Det gick dåligt med affären och de gjorde konkurs. Frida blev uppsagd, men 'di tre herrarna' som var där för att ta hand om konkursen, ville att Frida skulle stanna kvar för att hjälpa dem med mat och kaffe. Frida var städjad av Hammarströms och hade således rätt att att ta ut lönen för hela den avtalade tiden. Detta togs upp vid tinget, i samband med konkursförhandlingarna, och skollärare Nyberg hjälpte Frida, så att hon fick sina pengar även från Hammrströms. Hon var där fyra månader till och hade på så vis en mycket god lön. Femton kronor från Hammarströms per månad och tjugo kronor från "konkurs-herrarna". Nu kunde hon spara lite pengar för kommande behov."
(Texten sammanställd från intervju gjord med Frida Johansson i boken "Billingen längsen" 1995 - intervjuare och artikelförfattare Verna Andersson, Ljungstorp)
Brodern till Edvard - Frans Albin Jansson gift med Tekla Emerentia Pettersson - arrenderar Junkragården 1917 - 1924
Son till Anders Jansson;
Frans Albin Jansson, född i Eggby 1878 4/4 - gifter sig 1909 med Tekla Emerentia Pettersson, född i Frösved 1875 28/4
Hon var dotter till Olof August Pettersson, ägare av Ryttare- gården från 1895 till sin död 3/2 1918.
Dagens delägare till Björsgården, Kerstin Antbäck, har alltså i honom sin mormorsfar.
Bild från 1916-17 av en del av familjen Pettersson. Teklas far och hans syskon.
Fadern sittande till höger;
Olof August Pettersson, hemmansägare, f. Berg 1929 30/4 - änkling 1891 - dör på Ryttaregården 1918
Sittande till vänster; systern Inga Maja
Stående fr vänster; Bröderna Karl Pettersson, Anders Petter Pettersson och Lars Johan Pettersson.
Ryttaregården i Varnhem 1915
Flickorna till Albin & Tekla Jansson, född Pettersson
Anna, Ragnhild och Herta Jansson,- det är Albin och Teklas döttrar. Herta Jansson blir senare hustru på Björsgården till Axel Lindh och mor till dagens delägare Kerstin Antbäck.
Nämndemannen Edvard Janssons 50-årsdag
Ny arrendator och senare ägare blev Axel Lindh - en kort tidningshistoria 1957 kring fadern C. E. Lindh och hans familj
Axels föräldrar;
Soldat Carl Emil Lind, född i Töre 1867 22/6 - gift 13/11 1891 med
Hustrun Maria Lovisa Augustdotter, född i Ullervad 1867 6/11
De bor vid Axels födsel, 1905, i soldatboställe N.o 1130, Gunnarstorp Nolgården, Amnehärad och efterhand t o m 1914 blir de sammanlagt 11 syskon i familjen Lind.
Arrendator 1934; Lantbrukaren Axel Valfred Lind då nygift med Herta Julia Kristina f. Jansson i Varnhem - köpare 1946
Axel och Herta den 9 juli 1936 - de gifte sig 20/1 1934.
Formalia;
Axel Valfred Lind, född i Amnehärad 1905 24/9 - död i Husaren, Axvall 8/5 1999
Herta Julia Kristina född Jansson, i Varnhem 1909 7/5 - död i Björsgården 27/2 1989
10 kreatur i starten av arrendetiden 1934
Axel hade 1934 vid arrendestarten redan 10 kreatur att försäkra mot mjältbrand till ett värde om 2 600 kronor.
Vardagsarbete; Herta och Axel på sina marker 1930-40-tal
Axel med Lena och Dolly harvar ladugårdsgärdet med många småstenar.
Axel och Herta handmjölkar utmed Öglundavägen.
Axel har släppt ut en liten gris på ladugårdsplanen i U-et av ladugårdsbyggnaderna, sågklingans påläggsdrev syns till vänster.
Herta handmjölkar tidigt 1930-tal korna på gärdet mitt emot Anton Larssons affär med sin pumpstation för bensin för de allt mer förekommande bilarna. Det var detta gärde som Hilda Charlotta Janssons sterbhus hade skänt till Varnhems Församling som tomt för församlingshem om det blev bebyggt inom 5 år. Församlingen valde istället att ta över Utställningslokalen som byggts av Nils Lann för Axevalla-Varnhemsslöjd 1935 vars verksamhet sedan Agda Österberg tog över och 'flyttade' till Tre Bäckar. Utställningslokalen var sedan församlingshem under många år innan nytt församlingshem byggts nära den plats som de lämnat ett antal årtionden tidigare.
Axel och Herta med sina älskade ardennerhästar Lena och Dolly.
Axel stukar havre.
Dottern Kerstin Lindh rider ardennerhästen Vega framför vattenkaret vid Björsgården, som sedan länge stått där för bevattning av hästar. Stenkaret har en fantasifull form som lett till många spekulationer om ursprung.
Här är vattenkaret fotat uppifrån och man kan då se de extra tre hål som finns i ena kanten av karet och urgröpningens säregna form.
Det går att förstå att det är ålderdomligt och kanske har det använts i någon tidig industriell verksamhet för ett speciellt ändamål.
Den mest vågade spekulationen som tryckts är att det skulle kunna vara en dopfunt från en tidig kyrka - t o m från Skarke gamla kyrka vid Kyrkebo.
Axel Lindh köper alla gårdar från Janssons sterbhus 1946
Säljarna, dvs sterbhuset för Hilda Charlotta Jansson, hade skänkt mark redan 1945 till Varnhems församling för byggande av församlingshem! Men det blev som kontraktet föreskriver - köpet gick till tillbaka på grund av att församlingen valde ett annat alternativ och Axel Lind fick marken åter. Där betade senare hans vackra ardennerhästar.
Man kan se polisman Gyltmans centrala roll som myndighetsutövare för många Varnhemsbor och t o m hemsidesbyggarens morfar Gustaf Carlsson, Ledgsården och far, Evald Friman, Dalhem finns med som vittne med underskrift.
Så här såg Björsgården ut när Axel Lindh köpte den 1946 -47
Axel och Herta Lindh efter drygt 30 år på gården 1965
Hos Österlunds. Herta Lindhs inköpslista för julen 1958 - sammanlagt 18.27 kronor
På 50-årsdagen 1959 gratulerades Herta Lindh av Kerstin Persson på Tre Bäckar med ett personligt sammanställt album.
Ett glatt gäng utanför Café Runhem 1960-tal. Från vänster - Bengt Jonsson, Ivarstorp, - Bengt Lind, Björsgården, - Hans Eriksson Runhem, - Ingemar Karlsson och Bengt Stenvall, Trädgården
Genom att sälja av mark har bl a Björsgården bidragit till att centrala Varnhem kunnat fyllas med bostäder
Foto från Margareta Dahlin, Varnhem taget från kyrkspiran av Claes Dahlin, 1985
Jordbruket ersattes med tiden, utvecklingen och ålder av inkomster från jordavveckling för bostadsbyggande med kommunens goda minne.
Axel Lind, Björsgården, Varnhem deltog i pensionärsträffarna i Ljungstorps bygdegård under 25 års tid! Här överlämnas en blomma av Gunborg Ferm, Backen, Ljungstorp söndagen den 5 oktober 1997.
Gården släktgård på kvinnosidan - nu med dottern Kerstin - i ett hus med mycket historia
2014-04-24 Foto Kent Friman, copyright
Ännu idag finns originaltaket kvar i hörnbutiken. Man kan se iläggningen som gjordes för att göra huset fyrkantigt efter indraget med entrédörr i hörnet mot landsvägen.
2014-04-24 Foto Kent Friman, copyright
Sotet i taket efter fotogenlampan som hängde över disken visar att allt är som det var när det byggdes som affärslokal 1888.
<-- Till avsnittets delrubriker!
Här finns också lite kyrkohistoria sammanfogat med affären
2014-04-24 Foto Kent Friman, copyright
Kerstin make Bror Antbäck, förevisar det kassaskåp som tod i affärsdelen när de flyttade dit xxxx. Kassaskåpet hade hamnat där från kyrkans sakrestia, där det stått sedan Holmgrensskandalen i slutet av 1800-talet - som fick sin kulmen med Holmgrens landsflykt 1904. Då hade kyrkorådet bestämt att kyrkans kassaskåp inte fick stå i Prästgården - inte så konstigt med tanke på att man behövde Kronofogde och låssmed för att överhuvudtaget komma in till rummet med kassaskåpet i Prästgården. Man flyttade det strax efter sekelskiftet till kyrkans sakrestia.
Troligen kom kassaskåpet hit till Björsgården under den tid affärsrörelsen hade behov av kassaskåp, dvs före 1910. Anders Jansson som köpte Björsgården 1905 tog troligen hand om det när ingen annan ville ha det - passade ju bra i den fortfarande brukade affären för uthyrning. Kyrkan skulle renoveras och hade inte behov av sliten inredning.
Vill Du läsa den spännande skandalhistorien om "Kassaskåpsaffären" - som prosten Hemberg i Skövde döpte den till - så klicka här!
Foto Kent Friman, copyright, 2014
En bild av det pampiga kassaskåpets inre med sin olika lådor och fack, som fick så stor betydelse för att allt skulle utvckla sig till en riktigt skandalös och besvärlig 'affär'.
Spännande att denna del av kyrkohistorien finns bevarad i ett så historiskt rum som Varnhems första egentliga affärslokal.
Bror & Kerstin Antbäck har t o m kvar de hänglås som användes för att prästen Holmgren inte skulle kunna ta sig in och domkapitlet lät en smed sätta dit beslag för att låsa - beslagen finns också kvar!
En kraftfull kvinna, en helt försvunnen man och amerikabrev funna 1998 - hör också ihop med affären och posthistorien
Amerikabreven
Dessa kuvert hittades 1998 av Bror Antbäck i samband med renoveringsarbeten på vinden i Björsgården. Vid samtal med snickaren stacks handen ner vid skorstenspipan och där fann man ovanstående kuvert instoppade (samt något ytterligare). Avsända från West Newton, Nord Amerika,1892-1894, dvs mer än 100 år tidigare! Brevet längst ner till höger till Carolina Broström, är rekommenderat och innehöll troligen pengar från bröderna i Amerika 1894.
Du kan läsa mer om den i Amerika helt försvunna mannen och den kraftfulla hustrun Carolina Broström som ägare av Flinkebacken i Ljungstorp - klicka här!
Bröderna;
Johan August Broström, f. Varnhem 12/9 1862 - reser till Nord Amerika från Gustafsberg den 11/3 1892.
Karl Oskar Broström, f. Varnhem den 14/8 1865 - reser till Nord Amerika från Gustafsberg den 11/3 1892.
Karolina Broström reste själv över till bröderna i Amerika mellan 1896 - 1904.
Kuvert 1 1894 är till "G. Broström", dvs fadern till Karolina; Gustaf Jonsson Broström, född 1840 boendes i Gustafsberg, Kleven, (Ljungstorp). Med postadress Axvall för hämtning till affären i Björsgården som var "slutposthämtningsanstalt" och som ägdes av August Gustafsson, Klosterdal, Varnhem. Kuvert 2 1892 är till "Anna Kattarina" Broström - kanske det var modern Anna Kajsa som avsågs? Brev 3 1892 & 4 1894 till Carolina Broström.
Möjligen lämnades kuverten redan vid avhämtningen i affären i hörnet på Björsgården hos handlaren för sin frimärkens skull? Det ser i alla fall ut som en "notberäkning" gjorts på ett av dem. Kanske fick någon av bodbiträdena dem. Senare gömde i alla fall någon dem medvetet vid skorstenspipan på vinden ovanför affärslokalen i Björsgården.
Angående postgången i Ljungstorp/Varnhem 1890-tal;
Verna Andersson, Ljungstorp har renskrivit en lång berättelse på band från Jenny Berg i Varnhem från 1960-talet, som visar på både Gustafssons, i Klosterdahls, affär och ”postanstalt" i Björsgården och postadressen Axvall. Med tanke på kuverten till Karolina Broström, så var Björsgården alltså både affär och ”postanstalt" och nu vet vi också hur posten kom dit från Axvall.
Där hittar vi Jenny Berg berätta;
"Så var jag då vid målet för min vandring som var både affär och postanstalt och gästgivaregård (Lindhs)."
(1897! - min kommentar, då hon tidigare på bandet berättat att hon var fem år denna första gång hon fick gå själv genom Varnhem)
"Handlare Gustavsson körde ju efter varor och även sålde ägg och smör i Skövde. Var nog tröttsamt på vintern att åka efter häst. Då hämtade han Skaraborgs läns Annonsblad på tryckeriet. Den utgavs onsdag och lördag. Prenumerationspriset var för helår 1:20. De 20 örena var handlare Gustavssons ersättning för att hämta tidningen. Vår postadress för övrigt var Axvall.
Posten därifrån till Varnhem ombesörjdes av fru Maria Pettersson från Nybygget vid allén vid Backa egendom. Hon gick till fots till och från Axvall i 18 år. Hade väl hjälp någon gång av sin make och yngste son. Han är nu på Vallehemmet. Har varit trädgårdsmästare på Ölanda. Namnet är Hagberg. Fru Maria Pettersson dog 1934 vid 98 års ålder.”
På så sätt hamnade kuverten i Björsgårdens lokaler, som var handlaren i Klosterdahls, Gustafssons, affär för tiden. Eftersom de var gömda vid skorstensstocken i över 100 år - finns ju alltid en liten undran varför de gömts undan!
<-- Till sidans rubriker!
Björsgården 1/4 mtl eller Gästgiverigården i kyrkböckerna
Försök att följa de boende i Björsgården 1/4 mtl med Gäst- giveriet i kyrkoböckerna - inklusive de ovan beskrivna - samt avstyckningar som gjorts t o m 1938
Gästgiveriet 1/4 mtl Björsgården
- är delrusthåll med Pickagården och Björsgården 3/4 mtl (oförmedlat) = Björsgården 1/4 mtl (förmedlat) om Västgöta Regemente Nr 7 (i Billingeliderna/Ljungstorp - senare Åkerdal)
1761 - genom specialjordeboken vet vi att den som friköper 1/4 mtl Björsgården är:
Rusthållaren Eric Andersson - möjligen arrenderar han Björsgården
1780 - genom branden och sockenprotokoll vet vi att Gästgivaregårdens ägare (1/4 mtl Björsgården) hette;
Gästgivaren Anders Larsson i Klostret
1785 - 1788
1791 - 1795 står som Rusthållare för Björsgården 1/4 Skatte i Generalmönsterrullan:
(AID:v60356a.b1640 + AID:v60357.b168)
Anders Larsson
Husförhörslängd 1779-1787
AID:v17786.b6.s3
- nu tvingas Gästgiveriet att flytta till Piskapung under 1780-talet (se ovan i text och kartor!)
Vid Piskapung står inhyses vid den här tidsperioden (1779 - 1787);
Inhyses Johannes Larsson, född i Ving 1727
Hustru Kajsa Larsdotter, född i Amundstorp 1729
Mågen Sven Larsson, född i Häggum
Hustrun Brita Johansdotter, född i Borregården
Son Lars, född på platsen 1785
Qvinnan Brita Johansdotter, född i Borregården 1753
Dotter Lena, född på platsen 1778 27/4 - de båda flyttar till Ängarås 1780 - därefter Michelstorp
Kyrkefalla 1781 (kanske återvänder de?- sedan står:)
Dotter Stina, född i Borregården
Dotter Inga, född på platsen 1783 26/9 - födelseboken skriver; Oäkta
- "Fadren sades vara Herr Häradshöfdingen Jonas Samuel Lejonstolpe på Husgerdet och
modren pigan Stina Johannisdotter vid Klostret"
Husförhörslängd 1786-1791
(AID: v17787.b6.s3 + s. 72)
Nu tycks den nye Gästgivaren vara på plats med Gästgiveriet vid Piskapung - möjligen äger Anders Larsson fortfarande Björsgården 1/4 mtl - är Rusthållare enligt Generalmönsterullan 1791 - 1795 (se ovan!);
Gästgivare
Mästare Sederström, född i Skara
Madam Brita Maria Tidström, född i Leksberg
Son Sven
Son Jan Olof
Tjänstefolk;
Dräng Peter Jonsson, född St. Hålltorp 1756 inflyttad från Överbo 1791
Piga Annicka Jonsdotter, född i Larv inflyttad från Skara 1791
Piga Beata Jonsdotter, född St. Hålltorp 1770 inflyttad från L. Hålltorp 1791
Husförhörslängd 1792-1800
(AID: v17788.b7.s5) ¾ Björsgården
(vi har försökt att välja endast Björsgården 1/4 mtl med Gästgiveriet)
Gästgifvar
Mästare Olaus Sederström, född i Skara 1753
Madam Brita Mar. Tidström, född i Leksberg 1753 i dec. 1766
Son Sven Philip, född i Skara 25/4 1786
Son Johan Olof, född i Skara 4/1 1789
Dotter Britta Helena, född på platsen 1792
1798 står som Rusthållare (ägare) för Björsgården 1/4 Skatte i Generalmönsterrullan (AID:v60358.b200) och enligt Husförhörslängden flyttar in;
'Vakt' (?)
mästare Lars Sjöberg
Fru Helena Boman, född i Jönköping
Son Gustaf, född på platsen 1796
Son Per Fredrik, född på platsen 1798
Svärmoder Fru Inga Boman
Dr. Peter Jonsson, född på Hålltorp 1756, utflyttad till Överbo
Piga Annicka Jonsdotter, född i Larv, utflyttad till Engerås 1794
Piga Beata Jonsdotter, född på Hålltorp 1770 utflyttad till Junkragården 1794
Flickan Helena Röding, född på Simmesg. 1780
Pigan Stina
Dräng Jonas Andersson, född i Väberga 1772
Dräng Johannes Andersson
Dräng Johannes Jonsson, född i Våmb, inflyttad fr. Våmb 1791
Piga Lena Siggesdotter, född i Ulunda 1777, utflyttad till Väberga 1796
Piga Stina Carlsdotter, född i Berg 1772, utflyttad till Torp 1796
Barn flickan Maria Petersdotter, född i Jönköping, utflyttad till Solberga 1798
Piga Lena Persdotter - utflyttad till Ulunda
Piga Catharina Andersdotter, född i Berg 1767, inflyttad från Skövde
Dräng Andreas Siggesson född i Ulunda 1775 utflyttad till Häggum 1801
Piga Greta inflyttad fr. Solberga
Piga Stina - inflyttad fr. Ökull 1799
Flickan Maria Magnidotter, född i Kloster 1783
Huförhörslängd 1800-1815
(AID: v17789.b8.s5) Björsgården 1/4 mtl - Klostret Björsgård eller Gästgivaregård
Kvar står som ägare;
'Vakt'mästare Lars Sjöberg, född i Kyrkefalla 1763
Hustrun Helena Boman, född i Jönköping 1766
Son Pehr Fredrik ,född i Klostret 1798
Svärmoder Inga Boman, född 1747
- utflyttar med hushåll till Jönköping 1801
Ny Gästgivare flyttar in 1801;
Gästgivaren Sven Pehrsson, född i Klostret 12/7 1746 infl.fr. Fiskaregården m hushåll 1801
Hustrun Greta Isaksdotter, född i Sandhem 1753
Dotter Inga född i Klostret 1779, gift 1802 till Ving
Dotter Maria född i Klostret 1782
Dotter Stina född i Klostret 1789
- familjen flyttar ut före 1806
Ny Gästgivare flyttar in 1806;
Gästgivaren Herr A Wetterberg, född i Borås 1780 infl. från Skärv 1806
Hustrun Greta Westman, född i Skärv 1773 -”-
Dotterdotter Maria E Westman, född i Skärv 1795 -”-
Hustrun födde 34 år gammal 1807 ett dött barn enl. dopboken
Tjänstefolk;
Dräng Magnus Larsson född i Eggby 1779 infl. från Ambjörnstorp 1806
Piga Greta Haraldsdotter född i Österplana 1779 infl. från Skärv 1806
Piga Beata Carlsdotter född i Amundstorp 1784 infl. fr. Skärv 1806
Johan Andersson född i Trädgården 12/4 1791
Piga Stina född i Gällstad 1779 utfl t Ving 1801
Piga Maria Månsdotter född i Klostret 1783
Dräng Magnus Jonsson född i Eggby 1779 utflyttad 1802
Dräng Anders ? född i Varnhem 1774, infl. från Broddetorp 1801, utfl. t. Istrum Backgården 1802
Dräng Eric Andersson född i Gudhem 1776 infl. fr. Engerås 1802, utfl. t. Broddetorp 1803
Dräng ? Svensson född i Larv 1780 infl. fr. Sjöändan? 1802 utfl. t. St. Hålltorp 1803
Piga Maria, född i Överbo 1777 infl. fr. Ulfgården 1802
Dräng Johan Svensson född i Skövde 1780 infl. fr. St Hålltorp 1803 utfl. t. Fiskaregården 1806
Dräng Anders Jonsson född i Ransberg 1789 infl. fr. Skövde 1804 utfl. t. St. Hålltorp 1807
Ny Gästgivare flyttar in med hushåll 1814 (s. 94);
Mannen Sven Westman, född i Kyrkefalla 26/1 1777 infl fr. Ving med hushåll 1814
Hustrun Inga M Olin, född i Varnhem 1/11 1784
Son Lars, född i Ving 28/7 1809
Son Gustaf, född i Ving 17/2 1812
Fosterson Berndt, född i Ving 22/12 1802
Piga Cajsa Olovsdotter född i Varnhem 10/2 1786 infl. fr. Ving 1814, utfl. t. Berg 1814
Dr. Nils Andersson född i Varnhem 28/9 1791 infl. fr. Ving 1814, utfl. t. Backgården 1814
Dr. Anders Ericsson född i Varnhem 29/10 1798, infl. fr. Ulfgården 1814
Piga Greta Petersdotter född i Ving 30/1 1796, infl. fr. Ving 1814
Piga Brita Pehrsdotter född i Härlunda 23/10 1790 infl. fr. Ving 1814, utfl. t. Broddetorp 1815
Husförhörslängd 1815-1836
(AID: v17790.b13.s7) Björsgården eller Gästgivaregård
Kvarboende ägaren;
Mannen Sven Westman, född i Kyrkefalla 26/1 1777 infl fr. Ving med hushåll 1814
Hustrun Inga M Olin, född i Varnhem 1/11 1784
Son Lars, född i Ving 28/7 1809
Son Gustaf, född i Ving 17/2 1812
Fostersonen Berndt, född i Ving 1802 - utflyttad till Ving 1817
- resten av familjen flyttar till Ökull 1823
Tjänstefolk;
Dräng Lars Andersson född i Ving 28/12 1802, infl. fr. Ving 1815 utfl. t. Prästgården 1816
Piga Stina GAbrielsdotter född i Undenäs 4/10 1792 infl. fr. Fiskaregården 1815, utfl. t. Fågelås 1816
Dräng Magnus Jonsson född i Varnhem 9/3 1779, infl. fr. Ving 1816, utfl. t. Skara 1817
Piga Maria Olofsdotter född i Varnhem 22/9 1797, infl. f. Berg 1816, utfl. t. Upsala 1820
Dräng Lars Svensson född i Skövde 4/1 1780 infl. fr. Överbo 1817, utfl. t. Nolgården 1820
Dräng Anders Andersson född i Varnhem 24/12 1785, infl. fr. Öglunda 1820, död 1821
Piga Maria Andersdotter född i Ving 12/4 1793, infl. fr. Ving 1820, utfl. t. L.Hålltorp 1821
Piga Britta Andersdotter Lindberg född i Tegneby 1804, inf. Fr. Ving 1821, utfl. till Göteborg 1822
Dräng Anders Larsson född i Götene 4/4 1790, infl. fr. Öglunda 1821 utfl. t. Smedsgården 1822
Ny ägare flyttar in från Götene 1823 - Gästgivaren;
Mannen Carl Douzette, född i Odensåker 28/10 1787 - död i Varnhem 1830
Fru Ulrika Reimers, född i Odensåker 6/7 1785 utfl t. Trädgården 1830
Dotter Maria Beata, född i Odensåker 30/12 1816
Dotter Ulrika, född i Ledsjö 11/6 1819
Dotter Charlotta, född i Ledsjö 30/3 1821
Dotter Sophia, född i Ledsjö 14/12 1822
Formalia;
Carl Friedrich Douzette Född: 20 okt 1787 Odensåker Avled: 13 jul 1830 (vid 42 års ålder) i Varnhem
Arbete; Gästgivare
Fader; Carl Johan Douzette Född:14 maj 1748 i Sävare Avled: 3 okt 1809 (vid 61 års ålder) i Odensåker
Arbete; Trumpetare
Farfar; Johan Gustav Douzette Född: 10 dec 1709 i Sävare Avled: 20 apr 1793 (vid 83 års ålder) i Sävare
Arbete; Regementpukslagare
Farfarsfar; Simon Douzette Född: 1670 i Nanz Frankrike Avled: 9 mar 1746 (vid ~76 års ålder) i Sävare
Arbete; Regementpukslagare
Om släkten Douzette;
Släkten härstammar från SIMON DOUZETTE, f omkring 1670, som kom till Sverige omkring år 1700 från Frankrike. Simon gifte sig med Barbara Dorotea Breyer, född i Tyskland. Simon var regementspukslagare vid Skånska Ståndsdragonerna och från 1709 vid Västgöta kavalleri. Han och hans familj bosatte sig 1711 på tjänstebostället Sven Torstensgården, senare känd under namnet Pukaregården, i Sävare kyrkby, till vilken hörde Pukaregården i Hangelösa samt en gård i Bergums socken i Älvsborgs län.
Stamföräldrarna hade 11 barn, av vilka dock endast 3 söner och 2 döttrar har nu levande efterkommande. Av de äldre generationerna kom alla att ägna sig åt regementsmusiken, som "pukare", trumpetare och trumslagare. En medlem blev dock aktiv militär.
Av Konung Karl XII hade Simon fått det löftet att en av hans söner skulle efterträda honom i tjänsten. Det blev den tredje sonen, Johan Gustaf, som kom att göra detta och denne i sin tur efterträddes av en av sina söner. Under ett helt sekel kom Västgöta kavalleris musikkårs chefer därför att vara en Douzette. Pukaregården kom att innehas under tre generationer av släkten. Den tredje innehavaren dog 1819. Gården är alltså släktens stamgård, men det finns nu ingenting kvar av den. Vid skiftet utflyttades den från byn och nya byggnader uppfördes och efter sista världskriget blev den flygfält, 1941-1955.
Hustrun Ulrica Reimertz Född: 6 jul 17851 i Mölltorp Avled:feb 1858 (vid 72 års ålder) i Öglunda
Alla deras barn;
Maria Elisabeth Douzette
Carl Wilhelm Douzette Födelse: 13 jun 1814 i Binneberg Död: 4 apr 1819 Dalaholm Ledsjö
Maria Beata Douzette
Ulrika Douzette
Charlotta Douzette
Sofia Douzette
Uppgifter om släkten Douzette har bl a hittats på hemsidan: http://www.douzette.se/?q=node/4
Tjänstefolk;
Dräng Anders Bengtsson född i Åsaka 3/1 1791, infl. fr. Ökull 1829, utfl. t. St. Lycke 1830
Piga Anna Cajsa Johansdotter född i ? 14/8 1807 infl. fr. Berg 1828, utfl. t. Häggum 1830
Piga Maria Petersdotter född i Varnhem 24/8 1812, infl. fr. Amundstorps 1828, utfl. t. Översteg. 1829
Piga Sara Larsdotter född i Varnhem 7/9 1803, infl. fr. Ökull 1826, utfl. t. Ökull 1828
Piga Cajsa Mattiasdotter född i Segerstad 7/8 1798, infl. fr. Falköping 1825, utfl. t. St. Löthen 1826
Piga Britta Pehrsdotter född i Hangelösa 17/1 1796, infl. fr. Huseby 1823, utfl.t. Ledsjö 1824
Piga Maria Stina Andersdotter f. i Lundby 26/3 1807, infl. fr. Ledsgården 1824, utfl. t. Prästg. 1825
Dräng Anders Svensson född i Skövde 12/12 1802 infl. fr. Ulunda 1824, utfl. t. Trädgården 1826
Dräng Johannes Svensson född i Ving 12/11 1793, infl. fr. Ving 1826, utfl. t. St. Hålltorp 1829
Piga Cajsa Johansdotter född i Gällaryd? 14/8 1807, infl. fr. Häggum 1826, utfl. t. Berg 1829
Ny Gästgivare flyttar in från Gällstad 1831;
Gästgifvaren Paul Pettersson, född i Malmö 7/4 1791
Hustru Sophia Magdalena Holmgren, född i Skara 6/1 1793
Son Carl Vilhelm, född i Källby 28/12 1822
Dotter Johanna Ulrika, född i Berg 3/7 1827 - dör här 1835
Son Johan Fredrik, född i Berg 14/5 1830
Son Alfred August, född på platsen 24/8 1832
- familjen tycks lämna Gästgiveriet 1835-36
Tjänstefolk;
Dräng Johannes Svensson, född i Skepplanda 25/8 1813 inf. 1834 utf. T. Skepplanda 1835
Dräng Johannes Göransson, född i Varnhem 6/1 1808 infl. fr. Öglunda ?. Tillbaka 1834
Dräng Gustaf Gustafsson, född i Låstad 21/1 1810 inf. fr. Odensåker 1831. Tillbaka 1832
Piga Anna Johansdotter, född i Varnhem 18/10 1806 infl.fr. Backg. Istrum 1831, utfl. t. Eggby 1832
Piga Maja Greta Falk, född i källby 24/3 1800 infl. fr. Källby 1831, tillbaka t. Källby 1833
Dräng Joh. Nilsson, född i Gökhem 3/9 1807, infl. fr. Broddetorp 1832 utfl. t. ? 1833
Piga LovisaCederroth, född i Skara 2/5 1815, inf. Fr. Leksberg1832, utfl. t. Skara 1834
Piga Anna Greta Jonsdotter, född i Berg 22/10 1814, inffl. Fr. Berg 1832, utfl. t. Berg 1835
Husförhörslängd 1836 - 1846
(AID: v17791.b9.s7) Björsgården eller Gästgivaregård
Nu verkar ägarskapet för gård & Gästgiveri innehas av Daniel Fredrik Bagge, född i Uddevalla 1807 1/11 - bor inte här - arrenderar ut. Möjligen skiljer han nu på gård och Gästgiveri vad gäller arrendet.
Arrendendator 1836;
Änkefru Anna Britta Engberg, född i Alingsås 14/11 1774 - hon utflyttar till Skara 1840
Till Gästgiveriet 1840;
Ägaren Anna Lindroth, född Nyberg i Ljusnareby 7/3 1796 inf. F. Hassle 1840- utfl. t. Vånga 1841
Dotter Christina Amalia, född i Fellingsbro 1/10 1830 infl. fr. Hassle 1840 - utfl. med modern
Till Gästgiveriet 1841;
Änkefru Christine Nyberg, född i Örebro 1769 infl. fr. Hassle 1840 - utflyttad till Vånga 1841
Brukare Johan Andersson, född i Varnhem 1809 28/7 - flyttar in 1840
Hustrun Maja Stina Bengtsdotter, född i Hova 1800 3/4
Dotter Anna Stina, född i Varnhem 1833 6/6
Dotter Gustafva, född i Varnhem 1838 22/10
Tjänstefolk under den här perioden med med lite olika brukare;
Piga Beata Darell född i Åsaka? 5/1 1822 infl. fr. Götene 1839
Dr. Anders Andersson född i Varnhem 20/12 1816 infl. fr. Hammarskvarn 1837 utfl. t. Kyrkebo 1838
Eric Gustaf Otter född i Ving 18/10 1820 utfl. 1837
Piga Beata Jonsdotter född i Götene 5/1 1822
Anna Svensdotter född i Varnhem 10/4 1814 utfl. t. Skara 1839
Dr. Johannes Strömberg född i Varnhem 25/4 1819 infl. fr. Pickagården 1838 utfl. t. Backa 1839
Dr. Adam Pettersson född i Ving 6/9 1819 infl. fr.( lösdrivare) 1839 utfl. t. Falköping 1841
Dr. Lars Andersson född i Varnhem 20/2 1822 infl. fr. Tomten 1840 utfl. t. Broddetorp 1841
Dr. Eric G. Hagberg född i Hassled 12/12 1823 infl. fr. Hassled 1841 utfl. t. Kyrkebo
Dräng Johan Andersson, född i Winköl 1811 26/2 - ut 1840
Dräng Eric Gustaf Otter, född i Ving 1820 26/1 - ut 1840
Pigan Stina Andersdotter, född i Varnhem 1820 17/7 - ut 1840
Piga Beata Darell, född i Åsaka 5/1 1822 infl. 1839 fr. Götene - utfl. till Björsäter 1842
Dr. Anders Petter Pettersson, f. i Varola 20/7 1822 infl. fr. Skara 1841, - utfl. t. Naum 1842
Piga Beata Sophia Tvärling född i Hjo ¾ 1823, infl. fr. Fågelås 1842, utfl. t. Fågelås 1844 (utan försvar)
Piga Fredrika Magnusdotter född i Fågelås 24/6 1822 infl fr. Fågelås 1842, utfl. t. Hjo 1844
Dr. Olaus Nilsson född i Varnhem 14/6 1812, infl. fr. Ving 1842, utfl. till Ulunda 1844
Johan Gustaf Johansson född i Kyrkefall 29/9 1828, infl. fr. Ryda 1842, utfl. t. Göteborg 1843
Dr. Johan Strömberg född i Varnhem 25/4 1819, infl. fr. Backa 1843, utfl. t. Eric Larsgården 1844
Piga Anna M. Andersdotter född i Sävare 21/12 1817, infl. fr. Källby 1843, utfl. t. Händene 1844
På socknen slut skrivs här - in från Fogelås 1841;
Änkefru A. M. Warlund, född i Närke 1796 2/2
Dottern Elsa Maria Warlund, född i Husaby 1835 26/2 - de båda lämnar för Hjo 1844
Ny ägare inflyttad med hushåll från Kyrkebo 1844 - arrenderar ut Gästgiveriet;
Mannen Anders Nilsson, född i Häggum 7/6 1799
Hustru Inga Johansdotter, född i Broddetorp 25/10 1801
Dotter Johanna, född i Broddetorp 10/8 1826
Dotter Anna Beata, född i Broddetorp 25/1 1831
Son Nils, född i Varnhem 15/2 1834
Son Anders Gustaf, född i Varnhem 8/4 1841
Dotter Lovisa Charlotta, född i Varnhem 14/6 1844 död 1845
- familjen flyttar ut till Ulunda 1845
Tjänstefolk;
Piga Sophia Elisabet, född i Varnhem 24/1 1819 - utfl. 1845
Dräng Sven Johan Svensson, född i Synnerby 27/10 1825
Arrendator inflyttad i Gästgiveriet med familj från Borås 1844
- möjligen brukar de också gården Björsgården 1/4 mtl efter 1845;
Handlanden Anders Wilhelm Memsen, f. i Enslöf 25/6 1801 (Not; "skriven i Borås för egen del")
Hustru Charlotta Fredrika Peterman, född 1817
Dotter Ida Wilhelmina, född i Borås 4/4 1838
Dotter Abela Christina, född i Borås 16/8 1839
Dotter Jenny Charlotta, född i Borås 13/1 1841
Dotter Carolina, född i Borås 11/5 1842
Son Nils Wilhelm, född i Borås 28/1 1844
Dotter Charlotta Fredrika, född i Varnhem 11/5 1846
Tjänstefolk;
Piga Anna Greta Ljunggren född i Borås 4/12 1821, infl fr. Borås 1844, gift, Eric Larsson Klostret 1846
Piga Cajsa Pärsdotter född i Varnhem 11/11 1825, infl. fr. Fogdegården 1845, - utfl. t. Kvarntorp 1846
Dr. Jonas Johansson född i Varnhem 2/11 1817, infl. fr. Hammarskvarn 1845
Dr. Carl Johansson född i Varnhem 6/10 1826, infl fr. Resvenstorp 1845
Husförhörslängd 1846 - 1859 + 1854 -1862 (AID:v17794.b15.s8)
Det ser ut som om Anders Nilsson, född i Häggum 7/6 1799, efter flytten med familjen till Ulunda 1845 fortsätter att äga Björsgården 1/4 mtl med Gästgivaregården.
Kvarboende arrendator - troligen både för gården 1/4 mtl och Gästgiveriet;
Handlanden Anders Wilhelm Memsen, f. i Enslöf 25/6 1801 (Not; "skriven i Borås för egen del")
Hustrun Charlotta Fredrika Peterman, född 1817
Dotter Ida Wilhelmina, född i Borås 4/4 1838
Dotter Abela Christina, född i Borås 16/8 1839
Dotter Jenny Charlotta, född i Borås 13/1 1841
Dotter Carolina, född i Borås 11/5 1842
Son Nils Wilhelm, född i Borås 28/1 1844
Dotter Charlotta Fredrika, född i Varnhem 11/5 1846
Dotter Emelie Johanna, född i varnhem 1848 21/4
Son Axel Gabriel, född i Varnhem 1852 14/9
Tjänstefolk;
Dräng Jonas Johansson, född i Varnhem 1817 1/3 - flyttar ut till Ulfsgården (Isak) 1850
Dräng Carl Johansson, född i Varnhem 1826 6/10 - flyttar ut till Mariestad 1847
Dräng Clas Fredrik Förberg, född i Varnhem 1834 21/6 - in från Junkragården 1850 - ut Sköfde 1851 *
* Claes Fredrik Förberg - död 1859 den 13/4
- citat: "för begånget mord nu mistat lifvet genom halshuggning. Hans sista ord: - Hör nu ni; Synligast här
är döden, men Guds gåva är evigt liv - Sista avrättningen i Varnhem."- slut på citat.
Dräng Anders Jonsson, född i Broddetorp 1827 1/7 - in 1846 från Ulunda - ut Sköfde 1847
Pigan Eva Larsdotter, född i Varnhem 1817 1/7
Pigan Anna Cajsa Asp, född i Varnhem 1827 - in från Hammras Qvarn 1848 - ut 1849
Pigan Christina Johansdotter, född i Varnhem 1827 28/7 - in 1846 och ut 1852
Pigan Cajsa Larsdotter, född i Broddetorp 1820 30/4 - in 1849 - ut till Slöta 1852
Dräng Johannes Pettersson, född i Varnhem 1826 25/4 - in 1851 och ut till Slöta 1852
Pigan Fredrika Johansdotter, född i Varnhem 1832 28/9 - in 1851 - ut till Slöta 1852
Ny "arrendator af gården och gästgifveriet";
Gästgivare Anders Holm, född i Husie Malmöhus län - in med familj 1852 från Jönköping
Hustrun Appolonia Fredrika Lundell, född i Stockholm 1817
Dotter Ottilia Christina Elisabeth, född i Jönköping 1845
Son Carl Oscar Fredrik, född i Jönköping 1847
Dotter Selma Amanda Maria, född i Jönköping 1849
Son Axel Johan Leonard, född i Jönköping 1851
Dotter Emma Helena Margareta, född i Varnhem 1854 20/12
- familjen flyttar till Skövde 1855
Tjänstefolk;
Dräng Johan Gustaf Förberg, f. Slöta 1832 14/1 - (äldste broder till Claes Förberg) - ut Junkragården 1855
Dräng Johannes Andersson, f. Göthene 3/10 1826 - in Åsaka Simmesgården 1854 - ut Millomg. Öfverbo 1856
Pigan Hedvig Hultgren, född i Ving 4/8 1837 infl. fr. Ving 1855, utfl. t. Krogen i Tranum 1856
Pigan Maria Moberg infl. fr. Göthene 1855, utfl. t. Sköfde 1856
Dräng Claes Fredric Förberg, f. i Varnhem 21/6 1834 infl. fr. Junkragården 1855 ut Junkragården. 1856
Pigan Lovisa Andersdotter, född 7/2 1828, infl. fr. Foxerna 1854, utfl. t. Floby 1855
Pigan Catharina Engstrand, född i Jönköping 1827, infl. fr. Jönköping 1852, utfl. t. Jönköping 1855
Pigan Maria Greta Eriksdotter, f.Varnhem 14/10 1831 fr. Sven Mickelsgården 1856, utfl. t. Borregården 1857
Pigan Inga Lisa Svensdotter, född i Broddetorp 4/9 1819, infl. fr. Fogdegården 1856, utfl. t. Skara 1857
dess oägta dotter Anna Christina, född i Skara 30/8 1854 ” ”
Dräng Gustaf Andersson Redig, född i Varnhem 13/1 1834 infl.fr. Trädgården 1856, ut Backgården 1857
Dräng Lars Andersson, född i Varnhem 5/2 1808, infl. fr. Skara 1856, utfl. t. Sköfvde 1857
Ny arrendator 1857-1858;
Herr Sergeant Anders Gustaf Storm, född i Hvarf 19/9 1819 flyttar in m fam. Fr. Öfverbo Smedsg. 1857
Hustrun Gustafva Petronella Jönsson, född i Grenna 23/10 1817
Son Carl August, född i Baltak 23/2184
Son Axel Ludvig, född i Dimbo 14/7 1849
Dotter Hilma Wilhelmina, född i Dimbo ½ 1851
Son Oscar Gustaf, född iDimbo 17/8 1852
1858 köper Inspektor L G Olsson, född i Hova 1822 12/2, som var ägare till 1/2 Hårdaholms Säteri 2 mantal, Flata Rote i Valstads församling, och flyttar till Warnhem 1860 som ägare av Björsgården och har sålt sin del av Säteriet till en Brissman i Flata. Han har samtidigt köpt Himmelskällans badanstalt.
Under de 2-3 första åren fortsätter han att ha arrendefamiljer för Björsgården 1/4 mtl;
Arrendator Lars Victor Praesto, född i Vänersborg 17/5 1832 - inflyttad m. familj från Fågelås 1858,
Hustrun Charlotta Gustafva Mellblom, född i Grefbäck 6/8 1826
Son Charles Herman Victor född i Hjo 29/11 1857
Son Charles Emil Herrman född i Hjo 11/4 1860
- familjen flyttar till Hjo 1860 (troligen redan 1858!)
Arrendator Anders Otto Joachimsson, född i Ödeshög 21/4 1824 infl. fr. Slöta 1859 med familj familjen
Hustrun Emelie Josefina Levander, född i Slöta 15/4 1827
Dotter Hulda Emma Alma, född i vånga 12/4 1850
Son Anders, född i Karleby 9/5 1853
Son Knut, född i Karleby 4/10 1855
Dotter Frida Vilhelmina, född i Karleby 15/1 1857
Dotter Hilma Christina Rebecka, född 6/3 1859
- utflyttar till Skövde 1861 (troligen den 20/9 1860)
Tjänstefolk;
Hushållerska Maria Christina Carlsson, född i Vänersborg 9/7 1838, infl fr. Fågelås 1858, utfl t. Berg 1860
Pigan Brita Cajsa Larsdotter född i Berg 23/3 1826, infl fr. Höjentorp 1858, utfl. t. Späckatorp 1859
Pigan Anna Sofia Gustafsdotter född i Undenäs 20/2 1840, infl. fr. Skövde 1858, utfl. t. Hjo 1859
Pigan Lotta Johansdotter född i Varnhem 8/2 1838 infl. fr. Björsgården 1859, utfl. t. Skövde 1861
Pigan Anna Sofia Höglund född 28/7 1833
Ägarfamiljen med fem barn flyttar in 20/9 1860 på 1/4 mtl Gästgifvaregården (Björsgården) - de äger också Himmelskällans badanstalt:
Inspector L.G. Olsson, född i Hova 12/2 1822 familjen flyttar in från Valstad 20/9 1860
Hustrun Fru Christina Carlsson, född i Jerpås 20/9 1820
Son Johan Gustaf, född i Grums Värmland 24/101848
Son Pehr Gustaf, född i Grums Värmland 21/1 1850
Son Anders Vilhelm, född i Dimbo 21/1 1851
Dotter Christina Wilhelmina, född i Dimbo 11/12 1852
Son Pehr Olof (står Olof Alfred i infl. boken) född i Dimbo 11/1 1855
Tjänstefolk;
Pigan Cajsa Hvass, född i Varnhem 23/5 1836 infl. fr. Istrum 1860 , utfl. 1861
hennes oäkta dotter Mathilda född i Istrum 13/12 1859
Pigan Johanna Sofia Nilsdotter, f. Grefbäck 26/9 1840, infl fr. Fågelås 1859, utfl. t. Grevbäck 1860
Gossen Frans Gustaf Pettersson, f.Varnhem 19/2 1844, in fr. Ulunda 1859, ut Fiskaregården. 1860
Dräng Anders Johan Ehn, född i Varnhem 5/9 1843, - infl. fr. Skövde 1861
Pigan Christina Wallgren född i Härlunda 28/2 1832, - infl fr. Härlunda 1861
Piga Cajsa Nilsdotter född i Gerum 31/10 1835, infl. fr. Valstad 1861
****************************************************************
Under Björsgården;
Inhyses Pehr Israelsson, född i Lyrstad 1817 30/12
Hustrun Maja (Maria) Johansdotter , född i Sköfde 1916 20/6
Dotter Cajsa Lisa, f. Varnhem 1840 18/11 (Torparefolk från Store Kullen - faddrar; Soldat Lilja m. hustru)
Dotter Elisabeth, född i Varnhem 1843 9/4 (Torparefolk från Nygården - faddrar; A Anderssons fr. Gröngatan)
Son Carl Johan, född i Varnhem 1847 29/12 (Inhyses under Gästgifveriet Klostret - faddrar; Soldat Klings)
Son Anders Gustaf, född i Varnhem 1850 13/9
Son Pehr August, född i Varnhem 1854 18/9
Husförhörslängd 1862-69
(AID: v17795.b18.s13)
Kvarboende ägare;
Inspector L.G. Olsson, född i Hova 12/2 1822
Hustrun Fru Christina Carlsson, född i Jerpås 20/9 1820
Son Johan Gustaf, född i Grums Värmland 24/101848
Son Pehr Gustaf, född i Grums Värmland 21/1 1850
Son Anders Vilhelm, född i Dimbo 21/1 1851
Dotter Christina Wilhelmina, född i Dimbo 11/12 1852
Son Pehr Olof (står Olof Alfred i infl. boken) född i Dimbo 11/1 1855
Son Carl Justus, född i Varnhem16/6 1863
- familjen flyttar till Fredsberg 1866
Dräng Anders Johan Ehn, född i Öglunda 5/9 1843 flyttar till Skara 20/10 1863
Pigan Christina Wallgren, född i Härlunda28/2 1832 flyttar till Skövde 1862
Pigan Cajsa Nilsdotter, född i Gerum 31/10 1835 flyttar till Dala 1862
Pigan Lovisa Mathilda Jonsdotter, född i Varnhem 30/3 1845, infl. fr. Lundby 1862, utfl. t. Tranum 1863
Pigan Anna Lisa Sandberg, född i Lerdala 16/3 1844, infl. fr. Storekullen 1862, utfl. t.Vilske Kleva 20/10 1863
Dräng Carl Johan Larsson, född i Lundby 5/12 1844, infl. fr. Borregården 1863, utfl. t. Ökull 1864
Piga Anna Stina Johansdotter, född i Vättlösa 2/10 1840, infl. fr. Ving 1863,
- utflyttad till Soldat Bostad Nr 326, Väberga 1864 - gifter sig med Soldat Larm
I socknen skriven; Dräng Anders Gustaf Andersson, f. Våmb 13/11 1845infl. fr. Näs 1864, utfl. t. Skövde 1865
Dräng Carl Johan Larsson född i Lundby 5/12 1844, infl. fr. Åsen vid Ökull 1865, utfl. t. Äle 1866
Piga Christina Larsdotter Frid född i Varnhem 15/7 1848 infl. fr. Fogdegården 1865, utfl. t. Skövde 1866
Ny arrendator av Gästgiveriet 1865;
Arrendator Carl Napoleon Linder, född i Varnhem 5/11 1827 infl. m. hustru och son in från Skara 1865
Hustrun Charlotta Margareta Kamp, född i Göteborg född 3/9 1817
Son Karl Magnus, född i Skara 27/12 1857
Tjänstefolk;
Dräng Anders Johan Ehn född i Öglunda 5/9 1843 infl. fr. Bockaskede 1866, abs. 1868
Piga Lotta Jonsdotter född i Öglunda 11/12 1839 infl. fr. Skara 1865, abs. 1868
utan hemvist Christina Lovisa Johansdotter, född i Skara 19/2 1838 in Skara 1866 ut Vänersborg 1869
hennes, oägta dotter Thilda född i Varnhem 5/10 1868, död 30/7 1869
Brukare av gården;
Mannen Anders Andersson Husar, född i Ving 28/10 1824 infl. m. fam. Fr. Erik larsgården 25/11 1864
Hustrun Lena Nilsdotter, född i Varnhem 1827
Son Carl Gustaf, född i Varnhem 2/12 1850, utfl. t. Nettersäter 1865
Son Nils Johan, född i Varnhem 20/9 1852
Dotter Helena Christina, född i Varnhem 15/11 1855
Dotter Carolina, född i Varnhem 15/4 1860
Dotter Wilhelmina, född i Varnhem 5/4 1862
Tjänstefolk;
Piga Christina Pettersdotter född i Versås 15/11 1833 infl. fr Ulunda 1869
********************************************************************
Inhyses Björsgården 1/4 mtl;
Inhyses Pehr Israelsson - flyttar till Djeknakrogen 1866
Hustrun Maja Johansdotter - död 16/2 1865
Dotter Cajsa Lisa flyttar till Skövde 1862
Son Carl Johan flyttar till Borregården 1864
Son Pehr August flyttar till Djeknakrogen 1866
Husförhörslängd 1869-1880
(AID: v17796.b21.s13)
Ägaren av 1/4 mtl Björsgården/Gästgiveriet - som tidigare; Inspektoren L. G. Olsson
Fortsatt arrendator av Gästgiveriet;
Arrendator Carl Napoleon Linder, född i Varnhem 5/11 1827 infl. m. hustru och son in från Skara 1865
Hustrun Charlotta Margareta Kamp, född i Göteborg född 3/9 1817
Son Karl Magnus, född i Skara 27/12 1857
- familjen flyttar till Fröjered 1873
Tjänstefolk;
Arbetskarl Anders Johan Ehn, som ovan, - utfl. t. Borgsjö 5/2 1878
Piga Lotta Jonsdotter, som ovan, utfl. t. Pickagården 1873
Piga Christina Pettersdotter som ovan, utfl. t. Smedsgården 1872
Dräng Johan August Jungqvist född i Åsaka 26/7 1849, infl fr. Jung 1869, utfl. t. Jung 1872
Piga Anna Sofia Andersson, f. Varnhem 25/8 1843, infl. fr. Kyrkebo 1872, ut Sven Mickelsgården 1873
hennes oäkta son Sven August född i Skövde 2/9 1867
hennes oäkta son Carl Werner född i Varnhem 16/4 1873
************************************************************************************************
Ny ägare 1873 till 1/4 mtl Björsgården och Gästgiveriet och brukare av gården;
Herr Erik Wilhelm Ekstedt, född i Foxerna 14/3 1844, inflyttar med familj från Skövde 1873
Hustrun Maximiliana Lindqvist,* född i Fröjered 9/7 1840
Son Carl Gustaf, född i Skövde 13/9 1870
Svägerska Mamsell Dorothea Lindqvist, f. Fröjered 10/10 1843, infl. fr. Skövde 1873, ut Lundby 5/11 1884 - där hon köpt Himmelskällan, vilken hon 16 år senare säljer till sin systerson, Carl Gustaf (ovan).
* Maximiliana Östholm f. Lindqvist 9/7 1840 blev änka 22/4 1865 efter Bagarmästaren Carl Wilhelm Östholm. Östholm ägde ¼ tomt nr 13 i Skövde där han hade en bagarbod. Hela kvarlåtenskapen (3 655 kr) (Bouppteckning; AID v144065.b267.s523) gick till Maximiliana (Minna) då inga bröstarvingar fanns.
Hon gifte sedan om sig 22/8 1869 med Bagargesällen Erik Vilhelm Ekstedt f. 12/3 1844 i Fuxerna Älvsborgs län, son till Skräddaren Johan Ekstedt på Edet (Lilla Edet) och hustrun Anna Maria Tröstberg.
Tjänstefolk;
Dräng Lars Johan Svan, född i Synnerby 6/8 1855, infl. fr. Kyrkebo 1879
Pigan Anna Sofia Carlsdotter, född i Skärv 16/8 1859, infl. fr. Väring 1879, utfl. t. Ving 4/11 1880
Dräng Lars Petter Andersson, född i Varnhem 16/3 1844, infl. fr. Solberga 1873
Dräng Gustaf Andersson, född i Lundby 18/11 1857, infl. fr. Lundby 1876, utfl. t. Dikaretorp, Backa 1877
Dräng Anders Gustafsson, f.Varnhem 1854, in(allm. mark, Klostrets rote) 1873, utfl. t. Hagelberg 24/10 1874
Pigan Charlotta Carlsdotter Kvick, född i Varnhem 28/5 1854, in Skövde 1873, ut Stockholm 24/10 1874
Dräng Johan Alfred Jonsson, född i Skarke 4/1 1853, infl fr. Forshem 1874, utfl. t. Fellingsbro 24/10 1874
Dräng Fredrik Andersson, född i Ledsjö 1/5 1857, infl. fr. Ving 1874, utfl. t. Överbo Sörgården 1876
Pigan Sofia Ax, född i Lundby 9/5 1851, infl. fr. Ökull 1874, utfl t. Sven Mickelsgården 1875
Pigan Augusta Josefina Larsdotter, född i Skövde 5/4 1855, infl. fr. Skövde 1875, utfl. t. Ulunda 1877
Pigan Mathilda Larsdotter, född i Bolum 13/12 1859, infl. fr. Broddetorp 5/11 1877 utfl 1878
Dräng Johan Alfred Larsson, född i Skövde 14/8 1861, infl. fr. Skövde 1878, utfl. t. Skövde 1879
Piga Charlotta Petronella Larsdotter född i Skövde 30/5 1858, infl. fr. Skövde 1878, utfl. t. Hjo 1879
Piga Augusta Nilsdotter född i Torpa 20/6 1853 infl. fr. Borås 1878, utfl. t. Borås 6/6 1879
Arbetskarl Johannes Pettersson, född i Varnhem 3/1 1825
Hustrun Brita Maria Johansdotter, född i Varnhem 12/3 1826
Dotter Emma Christina född i Varnhem 27/8 1855
Son Pehr Johan, född i Varnhem 30/8 1857, utfl. t. Hålltorp 1876
Son Anders Gustaf, född i Varnhem 14/7 1860, utfl. t. Nygård, Engarås 1876
Dotter Vilhelmina , född i Varnhem 7/11 1864
"Och med 1878 års skjutsstadga befriades bönderna slutligen från att tillhandahålla hästar till resande. Gästgiverierna blev nu helt självständiga inrättningnar och ett entrepenadsystem inrättades. Presumtiva gästgivare fick ge bud på att driva gästgiveri, det lägsta budet antogs och gästgivaren fick sedan en klumpsumma för att driva gästgiveriet." Vi vet inte om och när detta förändrades med Gästgiveriet i Varnhem. Det tycks ändå som om Gästgiveriet övergår från logi med skjuts till mer av ren handelsverksamhet, vilket kan avläsas på för arrendatorernas titlar förändras till "Handlande"
Handlande arrenderar Gästgiveriet 1876 - 1879;
Handlanden Jonas Axel Fondelius, f.Stockholm 25/4 1835, in Skövde 1873, utSkövde 1876
Handlande arrenderar Gästgiveriet 1879 - 1883;
Handlanden Niklas Alexander Bohlin, född i Varola 12/12 1852, infl. fr. 23/1 1879
*********************************************************************************
Högelid intäkt;
f.d. Soldat Johan Sträng, född i Händene 16/1 1818 in från Åkersdal Pickagården 1872
Hustrun Greta Larsdotter, född i Ving 1/10 1810
Dotter Maja Greta, född i Varnhem 28/8 1848, flyttar t. Sjogerstad m. dotter 1874, - åter hem 1875
hennes oäkta dotter Alma Sofia, född 11/5 1873 (i dopboken; Klostret Gästgifvaregården)
Husförhörslängd 1880-1895
(AID: v17797.b36.s28)
Fortsatt ägare och brukare av gården;
Herr Erik Wilhelm Ekstedt, född i Foxerna 14/3 1844
Hustrun Maximiliana Lindqvist, född i Fröjered 9/7 1840
Son Carl Gustaf, född i Skövde 13/9 1870
- familjen flyttar till Junkragården 6/11 1889
Sonen köper Himmelskällan 1901 av sin moster Dorothea Lindqvist - som han och hans hustru sedan driver mellan 1901 - 1921; Karl Ekstedt & Johanna (Köpebrev 1901; Himmelskällan Brunns- och Badinrättning) Karl Ekstedt med hustru Johanna bygger ut verksamheten under 20 år. Badinrättningen moderniseras och Hotell & Restaurang i Källedal, Lundby och 1907 blir Källedal till Himmelskällans Hotell & Restaurang.
Gästgiveriet hyrs fortsatt till 1883 som 'affär';
Handlanden Klas Alexander Bohlin, född i Varola 12/12 1852, - utfl. t. Skövde 8/10 1883
Hyrar på gården gör också 1881 - 1882;
Skräddaren Johan Alfred Stern, född i Berg 17/9 1855, infl. fr. Berg 14/9 1881
Hustru Emma Charlotta Lind, född i Stenum 14/10 1851, in Stenum 21/10 1881, Gift 12/6 1881
Son Emil Konrad född i Varnhem 12/11 1881
- familjen flyttar till Ving 1/11 1882
Hyrar 1882 gör också;
Handlanden Gustaf Hilding Danielsson, född i Mariestad 4/10 1854, infl. fr. Ving 21/11 1882 - ser ut som om han emigrerade till N. Amerika 18/10 1890
Ekstedt river Gästgiveribyggnaden runt 1890 och bygger ett nytt bostadshus innan dess med afffärslokal 1888. Han bygger en del i den byggnaden som Handelsbod, som hyrs av Otto Konrad Hornvall, med affär i Klostret och Axvall - se funnen papperspåse med företagstext ovan!
Hyr Gästgiveriet 1885 - 1890;
Handlanden Carl Johan Eriksson, f.Skara 23/5 1855, in Ving 9/4 1885, ut N. Amerika 22/10 1890
Hustrun Josefina Kling, f.Skärv 21/8 1854 in Ving 9/4 1885, ut m. barn till N. Amerika 2/1 1891
Dotter Hildur Evelina, född i Ving 11/5 1882 infl. fr. Ving 9/4 1885
Son Carl David, född i Ving 30/12 1884 infl. fr. Ving 9/4 1885
Son Johan Oskar, född i Varnhem 24/5 1886
Son Erik Samuel, född i Varnhem 26/8 1887
Son Carl Gustaf, född i Varnhem 5/2 1890
Familjen Ekstedt flyttar till Junkragården 6/11 1889.
Hyrar i bostadshuset 1890;
Handlanden Otto Konrad Hornvall, f. Lofthammar 2/5 1868, in Lofthammar 1890, ut Landvetter 1893
Syster Maria Charlotta Hornvall, född i Lofthammar 22/9 1860, in Stockholm 1890, ut Törnevalla 1891
Hyr i bostadshuset 1891 - 1894:
Handlanden Wilhelm Pettersson, född i Edsberg, 25/7 1862, infl. m. familj fr. Björkäng 8/11 1890,
Hustru Anna Maria Karlsson, född i Vänersnäs 9/2 1868
Dotter Sigrid Elisabet Charlotta, född i Björkäng 29/10 1889
Dotter Anna Maria Vilhelmina, född i Björkäng 5/12 1890
Dotter Elsa Emilia Henrietta född i Varnhem 20/12 1892
- familjen uflyttar till Örebro 26/2 1894
- troligtvis tog denne handlare över Hornwalls affärsverksamhet, eftersom Hornwall lämnar redan 1893 - kanske hade de/tänkte de bilda en gemensam affärsverksamhet, som aldrig blev riktigt av.
Tjänstefolk på gården;
Dräng Karl Gustaf Johansson, född i Eggby 22/1 1863, infl. fr. Eggby 1880, utfl. t. Bolum 21/10 1881
Pigan Charlotta Andersdotter Hassel, f. Frösve 10/5 1855, infl. fr. Säter 1880, utfl. t. Björsgården 24/10 1881
Dräng Lars Johan Andersson, f. Rådene 6/12 1859, in Pickagården 24/10 1881, ut Nygård 24/10 1882
Piga Anna Maria Johansdotter, född i Våmb 10/6 1858, infl. fr. Skövde 1881, utfl. t. Pickagården 1883
Dräng Karl Johan Gustafsson Larm, f. Varnhem 13/12 1865, in Backa 1882, utfl. t. Engarås Dunagård 1883
Dräng August Fritiof Fyhr, född i Eggby 6/3 1851, infl. fr. Eggby 1882, utfl. t. Eggby 1883
Dräng Alfred Frid, född i Skärv 14/10 1865, infl. fr. Ving 1883, utfl. t. Gröngatan Backa 1884
Pigan Elisa Matilda Gunborg, född i Bolum 13/2 1863, infl. fr. Broddetorp 1883, utfl. t. Bolum 1884
Dräng Lars Alfred Axel, född i Lundvy 30/3 1863, infl. fr. Björsgården 1884, utfl. t. Prästgården Skarke 1885
Pigan Anna Kajsa Johansdotter, född i Lundby 3/1 1858, utfl. t. Ulunda 1886
Dräng Karl August Persson, född Skövde 15/8 1870, infl. fr. Borgunda 1887, utfl. t. Trädgården 1888
Pigan Emma Kristina Eriksson, född i Lundby 12/3 1869, infl. fr. Lundby 1888, utfl. t. Kyrkebo 1889
Dräng Karl August Kjellén, född i Skövde 24/9 1869, infl. fr. Eggby 1885, utfl. t. Pickagården 1886
Piga Karolina Johansdotter, född i Eggby 24/11 1870, infl. fr. Eggby 1886, utfl. t. Skärv 1887
Piga Tekla Maria Kling, född i Säter 19/9 1866, infl. fr. Frösve 1887, utfl. t. Väberga Backa 3 1888
Pigan Anna Matilda Eriksson, född i Götlunda 3/1 1868, infl. fr. Björkäng 8/11 1892, utfl. t. Björkäng 1893
Gift Dräng Anders Gustaf Jonsson, född i Hasslösa 3/5 1854, infl. fr. Erik Larsgården 1888,
Hustrun Lovisa Johansson, född i Skara 27/3 1863
Son Johan Linus, född i Varnhem 22/11 1885
Dotter Agda Cecilia, född i Varnhem 30/12 1887
- familjen flyttar till Skara 1889
Högelids intäkt;
Ägare sedan tidigare;
F.d. soldat Johan Sträng, född i Händene 16/1 1818, - dör nu här 5/4 1881
Hustrun Greta Larsdotter, född i Ving 1/10 1810 - dör nu här 9/3 1888
Dotter Maja Greta, född i Varnhem 28/8 1848 - ut till N. Amerika 7/9 1888
Hennes oäkta barn Alma Sofia, född i Varnhem 11/5 1873, ut till N. Amerika 7/9 1888
Aspelund intäkt
Ägaren Anders Johan Helling, f. Kymbo 27/6 1824, infl. fr. Segerstad 8/3 1886 - död här 23/5 1888
Hustru Gustafva Johansdotter, född i Flistad 17/10 1831,
Son Otto Leonard, född i Kymbo 24/7 1869 - utflyttar till N. Amerika 4/6 1889
Dotter Hilma Bernhardina, född i Kymbo 7/7 1871
Dotter Selma Charlotta, född i Kymbo 29/1 1875
- Gustafva flyttar med två döttrar till Hjo landsförsaml. 27/10 1890
Ny Ägare Aspelund 1890;
Mannen Gustaf Natanael Gustafsson, född i Öglunda 1/8 1865, in från Hammarskvarn 24/10 1890
Hustrun Inga Maria Andersdotter, född i Ryda 28/7 1859
Dotter Elin Ingegerd, född i Varnhem 27/1 1889
Son David, född i Varnhem 30/9 1891
Son Josef Natanael, född i Varnhem 22/4 1893
Inhyst Petter Nilsson, fattighuset, född i Götene 1799 - dör här 15/11 1880
Högalid under Björsgården (Enl. dödboken)
Arbetskarl Johannes Pettersson, född i Varnhem 9/1 1825 - död 23/10 1880
Hustrun Brita Maria Johansdotter, född i Varnhem 12/3 1826
Dotter Emma Kristina , bräcklig, född i Varnhem 27/2 1855
Dotter Vilhelmina, född i Varnhem 2/11 1864, utfl. t. Bolum 1886
Son Per Johan, född i Varnhem 30/8 1857, infl. fr. Backa 1881, utfl. t. Stockholm 1887, åter t. Varnhem 1888 och flyttar sedan till Katarina förs.Stockholm 25/4 1893
Hagelund
Intäktsägare Lars Johan Hägglund, f. Sventorp 2/2 1838, in fr. Ulfstorp intäkt (Ulfsgården) 6/11 1889
Hustru Lovisa Karlsdotter Lilja, född i Varnhem 24/8 1834
Dotter Emma Kristina född i Varnhem 7/1 1874
(AID: v246286.b10)
Egare Erik Vilhelm Ekstedt Junkragården fram till flytt till Skövde 1900 - där han gifter om sig då hans fru dog i Björsgården 1896.
Anders Jansson blir ny ägare till Björsgården 1905:
Den äldre ägargenerationen med makarna Anders & Anna Maria Jansson flyttade senare in i Junkragården 1904 - Anders Jansson dog där 7/3 1913. Deras son tog över ägandet av Björsgården och Junkragården 1910 och flyttade hem från Amerika, gifte sig 1911 och paret bosatt sig först i Björsgården.
Sonen nämndemannen och hemmansägaren Karl Edvard Jansson, född i Marum 1870 5/8 - gift med Hustrun Hilda Charlotta Pettersson, född i Varnhem 1870 19/4 och de flyttar in på Junkragården 21/10 1929 från Björsgården/Gästgivaregården.
Arrenderar både Björsgård och Junkragård gör handlanden August Gustafsson i Klosterdal
Ny ägare 1910;
Karl Edvard Jansson hemmansägare, född I Marum 5/8 1870, infl. fr. Amerika 31/12 1910
Hustrun Hilda Charlotta Pettersson född i Varnhem 19/11 1870, infl. fr. Ledsgården 2/5 1911
Dräng Herman Georg Valdemar Bäck född i Härlunda 12/7 1904, infl. fr. Härlunda 21/11 1921
Piga Astrid Kristina Sköld född i Skånings Åsaka 27/5 1896, infl fr. Backa 1920, utfl. t. Backa 1922
Dräng Nils Martin Johansson född i Lerdala 27/7 1902, infl. fr. Björsgården 1920, utfl. t. Björsg. 1921
Dräng Sanfrid Andersson född i Säter 4/12 1894, infl. fr. Junkragården 1911, utfl. t. Marum 1912
Piga Magnild Sofia Johansson född i Järpås 28/11 1896, in Junkragården 1912, utfl. t. Götlunda 30/10 1914
Dräng Karl August Georg Roth född i Skövde 23/8 1894, infl. fr. Öglunda 1912, utfl. t. Tråvad 1916
Piga Hildur Maria Timberg f. Varnhem 30/9 1898, in Soldatboställe 327, Ledsgården 1914, utfl. t. Ving 1915
Dräng Anders Olof Rhodin, f. Öglunda 8/4 1896, infl. fr. Öglunda 1915, ut Öglunda 1916 * foto nedan
Dräng Karl Fredrik Nikolaus Sjöman född i Säter 26/11 1899, infl. fr. Säter 1916, utfl. t. Eggby 1918
Piga Tyra Maria Ullberg född i Varnhem 16/1 1902, infl. fr. soldatboställe 329 Junkragården 1916, utfl. t. samma ställe 1918, kommer så småningom till Sandtaget Ljungstorp
Piga Nanna Margareta Pettersson född i Ving 19/4 1903, infl. fr. Ambjörntorp 1918, utfl. t. soldatboställe nr 4 Altorp, Kyrkebo 1920
Dräng Johan Alfons Teodor Vidén född i Mölltorp 17/11 1901, infl. fr. Billdal Solberga 1918, utfl. t. Råda 1919
Dräng Karl Erik Jonsson född i Våmb 20/4 1905, infl. fr. Våmb 1919, utfl. t. Våmb 1920
Hyr 1904 - 1906;
Organist Karl August Hedén, f. Nyed, Värmland 13/6 1858 in m. familj fr.Klosterdal Junkragården 1904
Hustru Johanna Bernhardina Lundin, född i Lidköping 6/6 1862, gift Hedén 7/4 1890
Dotter Agnes Eleonora född i Nyed 26/7 1892
Son Gustaf Hadar född i Varnhem 23/10 1893
Dotter Ella Ingrid,* född i Varnhem 16/3 1897
Dotter Emilia Charlotta född i Varnhem 7/2 1899
Dotter Signe Margareta född i Varnhem 29/9 1902
- familjen flyttar till Svedala i Malmöhus län 7/3 1906
* Foto nedan; Ingrid Hedén och Ille Gustafsson; Musiker.
Ingrid född Hedén, 1897-03-16 i Klosterdal, Varnhem. Bodde 1900 i Klosterdal, Varnhem. Död 1963-08-23 i Helsingborgs Maria. Gift 1925-01-04 i Svedala Malmöhus län med
Ille Alexander Stanislaus Gustafsson. Militärmusiker, orkesterledare.
Född 1898-08-17 i Svalöv. Död 1981-07-03 i Helsingborgs Maria.
Son Ille Stig Lennart Hedén. Född 1927-02-25 i Kristianstads Heliga Trefaldighet.
Död 1983-12-12 i Oscars församling Stockholm.
Hyr 1906 - 1908;
Soldat Gustaf Edvin Löf, född i Varnhem 3/2 1879, in från Björkelund, Trädgården 1906 m. hustru
Hustru Augusta Karolina Gustafsson, född i Eggby 1/11 1878
Son Nils Gustaf Adolf född i Varnhem 6/7 1906
- familjen flyttar till Skärv 4/ 1908
Hyr Gustaf Svenssons änka 1910 - 1911;
Hemmansägaränkan Anna Kajsa Vahlström, född i Larv 10/6 1845 infl fr. Ulfsgården 1910 ,
Son Sergeant Sven Hjalmar Sjöling född i Längjum 30/1 1881, flyttar till Karlsborg 18/11 1911
Son Axel Herman Olof, född i Marum 29/7 1883
Piga Agda Maria Vass, född i Varnhem 2/5 1892, in Björkedalen soldatboställe 315 1907, ut Vassängen 1908
Maskinist
Johan Henning Jakobsson född i Segerstad 31/12 1875, infl. fr. Gbg. Masthugget 6/4 1906, utfl. t. 31/7 1906
****************************************************************************************************
Aspelund
Ägare Gustaf Natanael Gustafsson född i Öglunda 1/8 1865
Hustru Inga Maria Andersdotter född i Ryda 28/7 1859
Dotter Elin Ingegerd född i Varnhem 27/1 1889, utfl. t. Skövde 1906
Son David född i Varnhem 30/9 1891, utfl. t. N. Amerika 17/3 1911
Son Josef Natanael född i Varnhem 22/4 1893, utfl. t. Odensåker 1924
Dotter Hilda Charlotta född i Varnhem 9/4 1896
hennes oäkta son Evert Axel Villiam Lund född i Skälvum 28/5 1917
Son Johan Henrik född i Varnhem 23/11 1898, utfl. t. Våmb 1918
Son Karl Harry Valdemar född i Varnhem 22/4 1904, död 4/5 1905
Son Johan Henrik född i Varnhem 23/11 1898, infl. fr. Våmb 7/10 1921
Inhyses
Moder Charlotta Nilsdotter född i Öglunda 19/11 1940, utfl. t. Fattighuset 1905
Högelid
Husägare Brita Maria Johansdotter, född i Varnhem 12/3 1826, död 3/6 1916
Dotter Sömmerska Emma Kristina Johansson, bräcklig född i Varnhem 22/2 1855, död 6/5 1929
Hustru Vilhelmina Alm f. Johansson, född i Varnhem 7/11 1864, gift 3/12 1886 med Lars
Johan Alm, vistas i Amerika, in soldatboställe Nr 6 Överbo, Smedsgården 1/11 1902,
- utflyttar till Hagalund, Ulfsgården 1904
Dotter Elin Emilia, född i Varnhem 2/6 1888
Son Johan Alexander, född i Varnhem 2/6 1888
Dotter Karin Vilhelmina, född i Varnhem 6/5 1893
Son Karl Ludvig, född i Varnhem 18/9 1899
Kolabacken eller Hagalund
Intäktsägare Lars Johan Hägglund, född i Sventorp 2/2 1838, utfl. t. Storekullen 1904
Hustru Lovisa Karlsdotter Lilja, född i Varnhem 24/8 1834, död 3/1 1901
Dotter Emma Kristina, född i Varnhem 2/1 1874, utfl. t. Backen Storekullen, 15/3 1903
Björstorp - hyrar 1906 - 1921 - Hus med jord äger Nils Johansson:
Änkan - köper sedan lägenheten ;
Tvätterska Augusta Charlotta Andersson, f. Pettersson, f. Varnhem 13/9 1857, in Hammarskvarn 1906
Dotter Anna Lydia född i Varnhem 25/8 1887, infl. fr. Prästbacken 1906, utfl. t. Ving 1907, åter fr. Ving 1909
Dotter Gerda Charlotta född i Varnhem 14/11 1888, infl. fr. Klosterdal 1906, utfl. t. Fåglum 1909
Son Johan Lambert, idiot, född i Varnhem 16/9 1890, död 13/2 1916
Son Plåtslageriarb. Gustaf Markus 25/4 1892, utfl. t. Stenstorp 23/1 1912
Son Nils Oskar född i Varnhem 7/11 1893, utflyttad 1909
Son Karl Teodor född i Varnhem 15/2 1895, utfl. t. Kvänum 6/11 1911, åter 1912, sedan till Vasa Gbg 1913
Dotter Ester Augusta född i Varnhem 26/2 1898, utfl. t. Gbg. Vasa 1918
Dotter Tyra Maria född i Varnhem 28/1 1901, utfl. t.
Dotter Elin Matilda född 31/7 1903
Son Karl Samuel född i Skara 11/11 1885, infl fr. Karlskrona 1907 - död 31/8 1907
Björstorp - hyrar 1909 - 1911;
Hyr Arbetare Johan Fredrik Johansson f. Öglunda 13/5 1883, in Ulfsgården 1909, ut N. Lundby 28/11 1911
Hyr 1906 - 1907;
Dorothea Lindqvist, född i Fröjered 10/10 1843, infl. fr. N Lundby 1906, utfl. t. Skövde landsförsamling
Husförhörslängd 1922-1938
(AID: v246287.b1610.s150)
Ägare
Nämndeman Karl Edvard Jansson, född i Marum 5/8 1870
Hustru Hulda Charlotta Pettersson, född i Marum 19/11 1870
- paret flyttar till Junkragården 21/10 1929
Arrendator 1929 - 1934;
Smeden Axel Linus Timberg, född i Varnhem 4/11 1875, in Ledsgården, Bäckefors 21/10 1929
Hustru Anna Charlotta Larsson, född i Lerdala 28/4 1874
Son smedsl Sven David Timberg född i Varnhem 1/1 1904, utfl till Junkragården 5/5 1934
Son Axel Samuel Timberg född i Varnhem 1/5 1912, utfl. t. Skövde 10/11 1930
Dotter Margareta Kristina Timberg född i Varnhem 14/7 1913, - död 9/2 1932
Dotter Margit Elisabet född i Varnhem 30/8 1915
Dotter Karin Eleonora född i Varnhem 24/2 1920
Son Erik Harald Timberg född i Varnhem 31/3 1906
Dotterson Karl Gustaf Timberg född i Varnhem 1/12 1918
Son Nils Herbert Timberg född i Varnhem 16/3 1908, utfl. t. Skarke nr 4 Hustru Ingridsgården
- resterande familj flyttar till Hagaberg Överbo Smedsgården 1934
Tjänstefolk;
Dräng Herman Georg Valdemar Bäck, f.Härlunda 12/7 1904, in Härlunda 1921, ut Härlunda 23/12 1922
Hembiträde Ester Elvira Martina Andersson, f. Härlunda 22/2 1905, in Lerdala 1/12 1922, gift 2/3 1924, till
Istrum 17/11 1924 ---Dotter Karin Viola född i Skånings Åsaka 12/7 1924
Dräng Erik Natanael Folke född i Härlunda 16/10 1896, infl. fr. Kungslena 8/12 1922, ut Kungslena 2/11 1923
Dräng Josef Rangvard Andersson f.Holmestad 1/5 1901, infl. fr. Tråvad 27/11 1923, utfl. t. Skövde 14/11 1925
Hembitr. Helga Maria Johansson f. Varnhem 6/12 1908, in Backa Nyborg (Grötlyckan) 1924, ut 15/12 1926
Dräng Nils Johan Pettersson f.N Ving 28/6 1904,infl. fr. Hålltorp 1925, utfl. t. Kyrkebo Altorp 22/11 1926
Dräng Isak Pettersson född i Låstad 15/2 1900, infl. fr. Låstad 13/12 1926, utfl. t. Låstad 28/12 1927
Hembitr. Anna Ottilia Johansson, f. Varnhem 19/12 1910, in Kyrkebo Altorp 1926, ut Runhem 10/12 1928
Dräng Georg Matteus Johansson född i Värsås 30/7 1903, infl. fr. Varola 22/11 1927, ut. Mofalla 15/11 1928
Hembitr. Elvira Viktoria Moberg född i Edsvära 22/3 1913, infl. fr. Eggby 17/12 1934, ut. Eggby 18/11 1935
Arrendator 1934 -
Lantbruk. Axel Valfred Lind, född i Amnehärad 24/9 1905, infl. fr. Amnehärad 16/3 1934
Hustrun Herta Julia Kristina f. Jansson, f. Varnhem 7/5 1909, in Björsäter 1934 gifta 20/1 1934
Björkhyddan
Äg F.d. Barnmorska Matilda Andersson född i Österplana 3/12 1862, infl. fr. Ulunda 23/11 1927
Läg. Munkedal Bebyggd 1931
Äg. Skomakare Gustaf Levin Larsson, född i Väring 16/5 1886 från Åkersberg, Klostret Ulfsgård
Hustrun Hildur Emerentia f. Falk, född i Broddetorp 22/1 1890
Dotter textilarb. Solveig Aina Linnea född i Skövde 16/9 1920
Hyr
Snickare Johan Albin Adolfsson, f. Varnhem 13/6 1872, in Sjöhagen, Prästgården 8/12 1936, ut Skärv 1938
Aspelund
Äg. G.N. Gustafsson Sparrsäter under Fiskaregård
Handlande Gustaf Natanael Gustafsson, fam. utfl. t. Sparrsäter, Fiskaregården 16/11 1925
Hustru Inga Maria Andersdotter
Dotter, biträde Hilda Charlotta
hennes u ä Evert Axel William Lund
son jordbruksarb. Johan Henrik Gustafsson
Arrendator
Äg. Lantbrukare Johan Henrik Gustafsson född i Varnhem 23/11 1898, infl. fr. Skövde med hustru 11/10 1925
Hustru Märta Maria Johansson, född i Sthlm Gustav Wasa 3/8 1906
Son Hans Henrik Rudolf född i Varnhem 17/10 1924
Son Karl Gustav Georg född i Varnhem 29/5 1926
Dotter Ing-Maj Margareta född i Varnhem 27/8 1931
Dotter Siv Ingegärd Maria född i Varnhem 12/6 1933
Högelid, rivet
Nyhem, lägenh. Uppförd 1937
Äg. Kalkarb. Sven Einar Hakon född i Rådene 30/8 1898, infl. fr. Svedejfallet, Ulunda 1937
Fader Korporal, furir Johan Albin Hakon född i N. Lundby 5/5 1875, infl. fr. Svedejfallet, Ulunda 1937 med hustru, två barn och ett barnbarn
Hustru Johanna f. Johansson, född i Eggby 23/11 1871
Dotter Elsa Karin Maria född i N Lundby 27/11 1905 *gift 16/4 1938, se nedan
hennes uä Maj Karin Elisabet född i Stenstorp 2/5 1928
Son Gustaf Adolf född i N Lundby 6/11 1912
Son kalkarb. Bror Erland född i N Lundby 11/3 1915, infl. fr. Svedejfallet, Ulunda 1938
Hyr
Kalkarb. Sven Harry Arnold Sjölin född i Valtorp 7/10 1914
Hustru Elsa Karin Maria
hennes uä Maj Karin Elisabet
Kolabacken (eller Hagalund)
½ äg. Nils Johansson, ½ äg Karl Johanssson, Skarpens intäkt
Björstorp
Läg. Ägare, Glansstrykerska Augusta Charlotta Andersson f. Pettersson, död 16/11 1936, mer ovan!
Dotter Elev vid seminariet Skara Tyra Maria Andersson, utfl t. Kalvsvik 12/8 1923, åter till Björstorp 1/12 1923. Står sedan som ägare till Björstorp, är då Småskollärare.
Dotter Elin Matilda utfl. T. Göteborg, Carl Johan 19/11 1923